Tidslinje, Boxholms bruk och samhälle.

Understrukna ord är klickbara länkar.

Sammanställd ur
Minnesskrift Boxholms AB 1872-1947 av Elis Wettergren,
Karl-Erik Wennerqvists sammanställningar av händelser i Boxholms bruk och samhälle,
Ur Ekeby sockens häver,
Frälsegårdar Östergötland, del 2. Säterier, av Almqvist,
data från Lantmäteriet,
C.J. Herrmanns nedskrivna minnen
av Mikael Lüddeckens-Persson.
Sökfuntionens originalkod (nu modifierad) från seabreezecomputers.com.


År Händelse
1582 (1594 enl. annan källa) Av Flemminge by (4 hemman) förvärvas de två nordligaste Arvid Gustafsson Stenbock, Gustav Vasas svåger. Han var förmodligen aldrig bosatt på platsen. Säteri upprättas.
1598 (1594 eller -96 enl. andra källor) Sigismundanhängaren Arvid Gustafsson Stenbock tvingas fly till Danzig i Polen (Årtal från Biographiskt lexicon band 1-20 - utgivet i Uppsala 1852).
1599 Kronan drar in Arvid Gustafsson Stenbocks samtliga egendomar.
1603 Säteriet, å två hemman, förlänas den 16-årige, estländske adelsmannen Herman Wrangel.
1609 Säteriet fråntas Herman Wrangel genom byte. Han besökte förmodligen aldrig platsen.
1609 Riksrådet Lindorm Ribbing förlänas säteriet. Han fråntas detsamma år 1615.
1615 Lindorm Ribbing fråntas säteriet men erhåller Andersbo, Berg, Brokulla, Börshult, Knippe, Sandeliden och Sjögarp.
1622 Lindorm Ribbing återfår säteriet för livstid av Gustaf II Adolf. I detta ingår även Korskälla, Långliden och Ugglehult.
1627 Lindorm Ribbing erhåller säteriet som allodialbesittning men dör samma år.
1628 Lindorm Ribbings änka köper den sista gården av de ursprungliga fyra i Flemminge by.
1639 Per Ribbing köper av kronan Södra Bäck, Kishult och Norra Lagnebrunna.
1640 På 1640-talet köper Per Ribbing Herkhult, Tingkullanäs, Lilla- och Stora Bäck.
1646 Per Ribbing erhåller Mulebo.
1650 Omkring 1650 skattlägges nybyggena Bryggarehem, Lockarp, Norräng och Sättertorp som rå- och rörshemman under säteriet.
1652 Per Ribbing erhåller Södra Lagnebrunna och Bärbäck.
1680 Lennart Ribbing inköper Bredgårds frälsehemman.
1684 Torpen Pickedalen (senare Dalen), Kolstorp (nära korsningen Bergliden/Kohltorpsvägen), Simmanstorp (Skogen, Skoghill), Gropa (Gropen, Kvarntorpet)(där bruksmuséet är) finns alla på karta från detta år.
1697 Södra Kruslund och Fraxhem finns på karta från detta år.
1709 Torpet Bjursdalen finns under Norra Timmerö på karta från detta år.
1710 "Efter 1710" hamnar säteriets huvudbyggnad och flyglar på de platser de har idag. Huvudbyggnadens övre del ser dock annorlunda ut.
1746 Boxholms säteris huvudbyggnad nedbrinner.
1747 En ny säterihuvudbyggnad av trä liknande den nedbrunna uppförs.
1754 Boxholms bruk grundas den 31:e maj. Gabriel Adolf Ribbing erhåller privilegier att uppföra två manufakturhammare: Gabriels- och Beate-.
1754 Spiksmide börjar utföras vid bruket.
1761 Stångjärnshammare uppsattes vid Gabriels hammare.
1762 Gabriel Adolf Ribbing avlider barnlös. Systrar och svågrar (Göran Gyllenstierna är en av dem) utan järnproduceringsintresse ärver.
1770 De Ribbingska arvingarna säljer Boxholms- och Mossebo säterier till hovmarskalken baron Adolf Rudbeck.
1774 En stångjärnshammare med två härdar uppsattes av Adolf Rudbeck på den plats där gamla ångcentralen nu ligger, senare kallad Rudhammaren (nedre bilden i denna).
1777 Gropa kvarn (nuv. Bruksmuséet) återuppförs av Kiähl (Kjell) Lind i stor skala. Han blir den förste som arrenderar kvarnen. I drift fram till 1968.
1779 Carl Daniel Burén köper av Adolf Rudbeck bruksanläggningarna (kallade Gabrielshammar).
1782 Carl Daniel Burén får tillstånd att kalla bruksanläggningarna för Boxholms järnbruk.
1782 Holmsjöforssmedjan (Bredgårdssmedjan, nordväst om Bredgårdsbron) uppförs.
1784 C.D. Burén får tillstånd att uppföra en Masugn nedanför Bredgårdsbron (vänstra sidan). Genomfördes aldrig.
1785 Stålboden uppfördes (arb.bst. på Gamla Bruksgatan). Nedrevs på 1970-talet.
1785 'Brolaget' beslutar den 18 juli att bygga om Gropabron-Landsvägsbron helt i sten. Bröderna Lars och Per Matsson från Älvdalen får jobbet mot 200 riksdaler specie, en tunna malt och ett ankare brännvin. P.g.a. översvämningar blev dock bron ej färdig förrän januari 1786 (trots att det står 1785 på bron).
1787 Postkontor öppnas i det gamla brukskontoret (d.v.s. det hus som sägs vara flyttat till vad som idag är Annexgatan 2).
1789 Bredgårdsbron nybyggs i sten (ombyggs på 1970-talet).
1806 Karlsberg (med två flyglar) uppförs där hemmanet Berg tidigare legat. P.C. Burén flyttade därin 1812, vem efter huset fått sitt namn och har sedan dess till idag (2016) varit "disponentbostad". Flyglarna revs på 1880-talet.
1806 Ekebergs herrgård med fyra flyglar uppförs 1806-1812.
1810 Enl. Ridderstad finns nu vid bruket 2 stångjärnsh., 2 ämnesh., 1 råstålsh., 1 vals- och skärverk, 14 spik-, knipp-, stål-, sänk- och djuph., 2 plåt- och bleckh. samt 1 garvstålsh., 2 brännstålsugnar, 1 tråddrageri, 1 sågbladsinrättning, jämte finare och polerade smiden, 1 masugn [nej], 1 kvarn med 6 par stenar, 1 sågverk, 1 tegelbruk och 1 kalkugn.
1810 Mjölnarebostaden invid Gropa kvarn (Bruksmuséet) uppförs (r. ung. 1980) på ungefär den plats torpet Gropen legat (planlösning).
1812 Peter Carl Burén flyttar in i Karlsberg och sätter sitt namn på huset.
1820 Det gamla bryggeriet (bakom bron i länkad bild) på Bredgård byggdes (på sydvästra sidan Bredgårdsbron) som tvättstuga för att sedan bli bryggeri och till sist lantarbetarbostad. Revs på 1970-talet.
1828 Gamla Bredgård (arb. bst.) uppförs (före 1866 endast en våning hög och hälften så lång). Revs ca. 1959 inför bygget av Bredgårdsverket.
1828 Trädgårdsmästarebostaden på Bredgård uppförs. Revs efter 1961 inför Bredgårdsverksbyggets andra etapp.
1828 Inför detta år nedrevs gamla Sandbacka (tidigare, sedan 1700-talet, Andersbo) pga nybygge på platsen (Sandbacka) [enl. kyrkbok Åsbo (E) AI:2 (1805-1810), s.279].
1828 Sandbacka (åter-)uppförs. Målarmästare Hällbergs bostad (tidigare Buréns betjänt). Låg där nu korsningen Storgatan/Söderleden är. Flyttades inför det vägbygget till Helgebo, år 1970.
1835 Vidingebyggnaden byggs. Nedrevs år 1984.
1835 Förmodat uppförande av Vidingesmedjan (skymtar till höger i denna) på platsen där Rudhammaren låg (gamla ångcentralen).
1836 Gripsberg uppförs (r. 199x) på tomten för dagens Götgatan 15. Den förste där boende var livgrenadjären Anders Johansson Grip.
1840 En ölstuga uppfördes (nordväst om landsvägsbron), vilken senare skulle bli telefon-/telegrafstation (1885-1966).
1847 Askerbomsbyggningen uppförs. Revs på 1970-talet.
1851 Mulebo skola, socknens första verkliga skolhus, började byggas. Nedrevs inför Flemminge skolas färdigställande 1912 (låg på samma plats)(motionsgården).
1852 Bredgårdssmedjan (nordväst om Bredgårdsbron) nybyggs, Nedrivs senare år 1883.
1852 Ungefär nu får Boxholms säteris huvudbyggnad sitt nuvarande utseende.
1858 Tysksmidet ersattes med 'franche-comté'-metoden.
1860 En handelsbod uppförs där brukskrogen legat (sydöst om vad som idag (2016) är Bruksgatan 2).
1860 Boxholms första apotek uppförs (sydväst om dagens (2016) Annexgatan 2) och är i bruk till 1954.
1860 Ekebysidans trasbygge "f.d. Spikboden"(till vänster i denna) uppförs (nordväst om dagens(2016) Annexgatan 2). Eldades upp 1986.
1860 Ett stångjärnsvalsverk uppfördes mellan brukskvarnen och landsvägsbron. Det var ett mediumverk och kom senare att kallas Övre verket (skymtar till höger i denna, bakom Åsbobyggnaden).
1861 Ett plåtvalsverk färdigställdes under samma tak som det nya stångjärnsvalsverket (i Övre verket)
1862 Fabriksbyggnader för klippspikstillverkning uppfördes (på norrsidan Svartån mellan Bredgårdsbron och åkröken före den).
1862 Ett nytt brukskontor uppfördes vid landsvägsbron (nuv. (2016) Bruksgatan 1). Det gamla låg med långsidan längs landsvägen och sägs vara trasbygget 'f.d. kontoret' (dagens(2016) Annexgatan 2), vilket skulle flyttats till dess nuvarande plats vid tillfället.
1863 Åsbosidans trasbygge 'f.d. kontoret' uppförs (idag (2016) Annexgatan 2). Sägs vara det ditflyttade första brukskontoret.
1866 Arbetarbostad Gamla Bredgård tillbyggs till dubbla längden och med en extra våning.
1867 Carl Pontus Burén köper av sina bröder alla bruksandelar.
1868 Ett magasin uppfördes vid brukstorget. Nedrevs inför landsvägsbrobygget 1967-1968.
1870 Huset som låg på andra sidan landsvägen i höjd med Brukshotellet uppfördes. D.v.s. mellan dåvarande apoteket och handelsboden.
1871 Ett provinsialläkardistrikt upprättas i Boxholm. Lokaler och bostad för läkaren blir Ådala (b. 1862. Väderstadsvägen 12).
1872 Länk till rekonstruerad karta över hur bruksområdet såg ut detta år. Från Boxholms AB 1872-1947, minnesskrift.
1872 Inför det stundande stambanebygget bildar Carl Pontus Burén Boxholms AB.
1872 Långholmen byggs som bostad för arbetarna vid den planerade masugnen. Revs år 1970.
1872 De båda sågkvarnarna som stod på var sida ån vid sågdammen nedrivs inför bygge av modernt sågverk.
1872 Carl Pontus Burén köper hemmanet Mulebo av sin far.
1872 Carl Pontus Burén blir Boxholms AB:s förste disponent. Avgår ett år senare.
1873 Brukshotellet byggs.
1873 Masugnen stod nu färdig, men kunde ej påblåsas förrän 1874 p.g.a kolbrist. I drift till 1959. Sprängdes år 1971.
1873 Flemminge herrgård byggdes av Carl Pontus Burén.
1873 Gustaf Hanström blir Boxholms AB:s andre disponent. Avgår två år senare.
1874 Spiksmedjebostaden mitt emot Spiksmedjan nedbrinner. På samma plats uppförs senare Gamla Smedjeholmen (1879-1961).
1874 På hösten river Carl Pontus Burén tegelbruket som låg på platsen för dagens (2016) Flemminge reningsverk i syfte att där uppföra ett järnverk. Tegelbruk fanns enl. Ridderstad år 1810, men oklart om det låg på samma plats.
1874 På hösten börjar Carl Pontus Burén på sitt hemman Mulebo bygga ett järnverk, Flemminge Jernverk, i avsikt att konkurrera med Boxholms AB. En olaglig höjning av dammen därvid resulterade i att Burén år 1875 fick sälja alla sina aktier i Boxholms AB.
1874 Lagerholmen byggs (den vänstra i denna). Revs inför landsvägsbrobygget 1967-68.
1874 Järnmagasinet står färdigt lagom till järnvägens invigning.
1874 Ett nytt sågverk står färdigt vid sågdammen. Skulle komma att nedbrinna år 1889.
1875 Gamla Vaxholmen byggs (åt kyrkportens håll i denna).
1875 Wilhelm Wettergren blir Boxholms AB:s tredje disponent. Avgår 35 år senare.
1876 Ett järnvägsspår byggdes mellan bangårdens norra del och Flemminge Jernverk. 'Flemmingebanan'. Idag (2016) Annexgatan-Flemmingevägen-Bruksgatan. Nedmonterat på 1910-talet.
1876 Bruksskolan (till höger i denna) uppfördes och togs i bruk 1877. Revs efter 1961 då den nya Centralskolan (Stenbockskolan) tagits i bruk.
1876 Vidingesmedjan nedlades (fanns där gamla ångcentralen nu är). Dess tackjärnsbod lämnades dock och den blev senare både bostad och matsal (tackjärnsboa, mjölnarns).
1876 Nu existerar enligt församlingsböckerna en handelsbod under Kolstorp (Förstaden) och på häradskartan existerar ett hus med samma layout på ekonomibyggnaderna som N.O. Källgrens affär sedan skulle komma ha. Oklara (om)byggnadsår. N.O. Källgrens affär hade enl. fotografi från början bara en våning och drevs av handlande Pettersson (Pelliboa)(till 1890).
1877 Gamla Dansholmen byggs. Revs inför bygget av landsvägsbron 1967-68.
1877 Före detta år har Carl Pontus Burén uppfört ett kombinerat brukskontor och tjänstemannabostäder för Flemminge järnverk. Idag (2016) Väderstadsvägen 1b.
1877 En bruksladugård uppfördes mellan landsvägen, Svartån, Bredgårdsbron och landsvägsbron. Denna skulle komma att tillbyggas 1899 och nedbrinna 1944. Tidigare fanns en ladugård västra sidan Karlsberg.
1877 Missionshuset framför lusthuskullen (bakom räddningstjänst) blir delvis färdigt.
1877 Två lancashirehärdar uppsätts vid Flemminge bruk.
1878 De återstående två fastigheterna Vaxholmen uppfördes (åt kyrkportens håll i denna). Mellersta Vaxholmen återstår idag som församlingshem (fr. 1963).
1878 Fabriksholmen byggs. Nedrevs ca 1961.
1878 En ny lancashiresmedja uppförs nedströms brukskontoret. Inbyggdes senare i Nedre verket.
1878 Flemminge bruk köper två spikmaskiner från Kallinge.
1879 Gamla Smedjeholmen uppförs (i mitten längst ner i denna). Nedbrann 1961.
1880 Där Nedre verket låg fanns ännu tidigare en manufaktursmedja i en våning. Den påbyggdes detta år med en våning och där inhystes verkstad samt rum för ritkontor och laboratorium.
1881 Huset (till höger i denna) för stångjärns- och plåtverket (Övre verket) breddas och turbin insättes.
1882 Övre verket förlängs för att ge plats åt ett helt nytt plåtvalsverk. Det har nu samma längd som dagens byggnad (Masugnsvägen 2).
1882 En spårväg anläggs mellan de olika verkstäderna och järnvägsstationen. Dragkraften var fyra par oxar.
1882 Ett mindre gjuteri (bakom spåret i denna) uppfördes i åkröken nedanför landsvägsbron (gamla gjuteriet, mejselboa) (finns idag) och var i bruk till 1946 då det nya stod klart där den nyss brunna bruksladugården legat (till vänster i mitten i denna).
1882 1882-1883 anlades en elektrisk belysningsanordning för verkstäder och kontorslokaler. En av de första i landet.
1882 På vad som idag är torget låg ett ångsågverk. Burén uppför nu alldeles intill detta en fastighet ämnad för dess förman (Engbergshuset).
1882 Åsbobyggningen (mitt i bild) garanterat nedriven före det att Övre verket förlängdes norrut.
1883 Bredgårdssmedjan (nordväst om Bredgårdsbron) nedrivs.
1883 Gamla lyshuset (dynamostation) omedelbart nedanför klippspiksfabriken uppförs. Denna skulle även komma att driva spårvägen när den elektrifierades. Kompletterades senare (1894) med 'Nya lyshuset' som uppfördes där Bredgårdssmedjan legat (nordväst om Bredgårdsbron).
1883 En tredje lancashirehärd uppsättes vid Flemminge bruk.
1884 Gamla Skogsholmen byggs (mitt i bild). Nedrevs 1964 inför landsvägsbrobygget.
1884 Strömsholmen uppströms stambanebron byggs. Nedrevs ca. 1970.
1884 Burén uppför en liten fastighet vid Flemmingedammen som han upplåter åt Flemminge solidariska handelsförening (Solid). Flera arbetarebostäder är på västsidan Flemmingedammen redan byggda.
1884 Metodistkapellet på Malexandervägen blir färdigt.
1884 Ett andra plåtvalsverk uppsättes vid Flemminge bruk.
1884 Ungefärligt byggår för Östra- och Västra Sandholmen samt Sandholmen Kasern, alla längs Malexandervägen. Kaserns ursprungliga plats sägs vara på kullen där Boxholms kyrka nu står.
1885 En ny handelsbod uppförs vid brukstorget (idag (2016) Bruksgatan 2) som genast uthyrs till den handelsförening som då fanns. Senare, fr. 1912, kallad Nedre Ringen.
1885 Ingenjörsbostaden/Ingenjör Dahlbergs/Nya skogskontoret uppförs (Disponentvägen 1).
1885 Ölstugan vid landsvägsbron (till vänster i denna) blir telefon-/telegrafstation (till 1966).
1886 Arbetarbostad Nya Bredgård (något höger om bildens mitt i denna) byggs. Nedrevs ca 1959 inför bygget av Bredgårdsverket.
1886 Liljeholmen uppförs (till höger i denna). Nedrevs ca 1959 inför bygget av Bredgårdsverket.
1887 P.g.a. kraftbrist i Övre verket installeras en 120 Hk turbin vid sågfallet. Kraften överfördes sedan med en 200 meter lång linledning.
1887 Begravningsplats (nuv.) anläggs av bolaget och invigs av stiftets biskop, Carl Alfred Cornelius, den 9:e december [Punkt 13, 20-26 B59: Styrelsens och revisorernas för Boxholms Aktiebolags berättelser för år 1887, Boxholms bruks arkiv, Vadstena landsarkiv. Enl. Erik Keiser].
1887 Carl Pontus Burén utarrenderar Flemminge bruk till sin son, Carl Burén.
1887 En fjärde lancashirehärd uppsättes vid Flemminge bruk.
1888 En snickerifabrik i Linköping inköptes och dess maskiner flyttades till ett nytt hus på högra sidan nedströms stambanebron som togs i bruk år 1890.
1888 Spikfabriken tillbyggs med en byggnad och flera nya maskiner installeras (nästan överst i denna).
1888 Carl Pontus Burén säljer Flemminge bruk till sin son, Carl Burén.
1889 Sågverket brinner ner till grunden den 30 oktober, troligen p.g.a. elfel. Ett nytt byggs på samma plats vilket även det skulle komma att nedbrinna, året var 1939.
1889 I slutet av 1880-talet började ett vattenledningsnät utbyggas.
1889 Björkholmen byggs. Nedrivs efter 1961.
1889 En femte lancashirehärd uppsättes vid Flemminge bruk, samt ett smältstyckevalsverk.
1890 Mejeriet (Boxholms ost) på vänstra sidan nedströms Bredgårdsbron uppförs och skall komma bli tvättstuga år 1940. På platsen låg tidigare Karlsbergs tröskverk.
1890 Spårvägen var elektrifierad i juni månad. Detta var Sveriges första elektriska järnväg.
1890 Bolagsstämman beviljar ett förslag om att avsätta pengar till en fond för byggande av brukskyrka.
1891 Masugnspipan revs och ersattes av en högre, större dito.
1891 Ett posthus uppfördes och skulle senare tillbyggas med bankdel (1905). Senare (1936, 1938) blev huset tjänstemannabostäder och annex för Brukshotellet innan det brandövades bort år 1984.
1891 Vattentornet bakom nuv. Nya Bergholmen uppförs.
1892 Ett epidemisjukhus byggs vid Grebo. Såldes till Landstinget ett 20-tal år senare och blev senare bl.a. Splendo, Ekebergs värdshus och idag (2016) är det Elin Pham vietnamesisk restaurang (Tranåsvägen 14a).
1892 De första tomterna i Boxholms förstad avsöndras från säteriet, bl.a. Freijagården och Stenbergs.
1894 April. En ny dynamostastion (med fem turbiner á 50 Hk) av slaggtegel stod färdig där Bredgårdssmedjan legat (till höger nedströms Bredgårdsbron). Skulle komma kallas 'Nya Lyshuset'.
1894 En laboratoriebyggnad (näst längst till vänster i dennas förgrund) för apoteket uppförs på dess tomt.
1894 En arrest uppförs av slaggtegel nära Brukstorget (i funktion till 1940)(nedriven 1953).
1895 Brukskyrkan börjar byggas. Invigdes år 1897.
1896 Kvarnen till- och ombyggdes. [källa?]
1896 Arbetarnas ring bygger ett hus på Storgatan 4 (förstadens första 'Konsum'). De hade tidigare hyrt lokal i mjölnarens loge, men därifrån blivit uppsagda av bolaget.
1897 Källarholmen (till höger i denna) byggs. Nedrevs inför landsvägsbrobygget 1967-68.
1897 Brukskyrkan invigs den 12:e september.
1897 En sjätte lancashirehärd uppsättes vid Flemminge bruk.
1897 Länk till rekonstruerad karta över hur bruksområdet såg ut detta år. Från Boxholms AB 1872-1947, minnesskrift.
1898 Skräddarkåken (bakom trasbygget 'f.d. Spikboden') uppförs (bakom ett träd i bildens mitt i denna). Nedrevs omkr. 1960.
1898 Boxholms AB avsöndrar området Sandbacka (idag Centrumhuset, Icahuset med parkering)(närmast kameran i denna) från Sättertorp och Norra Timmerö.
1899 Bruksladugården tillbyggdes västerut.
1899 Stall och foderlada byggdes mellan landsvägen och Bredgårdsbron.
1899 Nytt fin- och stångjärnsverk vid Flemminge bruk uppförs.
1899 Två nya lancashirehärdar vid Flemminge bruk. Nu totalt åtta.
1900 Nya Mekaniska verkstaden uppfördes av slaggtegel på 'Holmen' där det tidigare endast funnits en kägelbana. I huset även plåtslageriverkstad, handsmedja, modellverkstad mm
1900 Ett nytt ritkontor och modellverkstad (i denna bilds mitt) uppfördes på 'Holmen'.
1900 Ekenäs uppförs.
1900 Omkring detta årtal uppförs Norra- och Södra Bergholmen.
1900 Boxholms AB avsöndrar området Skogalund (Nygatan) från Bredgård.
1900 Boxholms första Folkets hus (dagens (2016) Netcliq), uppfört av föreningen Minerfva (Rätt och sanning, nykterhetsförening), står färdigt på Bryggaregatan. Dess tomt huserar även Boxholms första Folkets park. År 1909 köper den då nybildade Folketshusföreningen lokalen.
1900 En ångkraftanläggning driven av den avgående värmen från de åtta härdarna är nu igång vid Flemminge bruk. Den ger 225 hästkrafter.
1901 Bagarstugan (längst till höger i denna) mellan Långholmen och dagens Folkets Hus byggs.
1901 Varmbadhus med bastu byggs mellan fastighet 'Gamla Bredgård' och trädgårdsmästarebostaden. Tidigare fanns Bredgårdssmedjans kolhus på platsen.
1901 Tvättstuga (till vänster bakom Badhuset i denna) byggs mellan fastighet 'Gamla Bredgård' och trädgårdsmästarebostaden. Dess funktion flyttas år 1940 till det gamla mejeriet och i stället blev huset det första musteriet.
1901 Storgatan 22 uppförs på det nyss längs Nygatan avsöndrade området Skogalund. Storgatan 24 byggs efter år 1905.
1901 Kättingsmedja uppsätts vid Flemminge Bruk.
1901 Ytterligare två Lancashirehärdar inköpes till Flemminge bruk, nu för ändamålet att smälta skrot (totalt tio härdar vid bruket).
1902 De sex husen längs Järnvägsgatan mellan Storgatan och Bryggaregatan är nu uppförda (1898-1902)
1902 Flemminge bruk börja bygga kallverk, men fullföljer ej pga pengabrist.
1903 Nya Smedjeholmen byggs. Nedrivs efter 1961.
1903 Nya Skogsholmen byggs. Rivs år 1964.
1903 Ungefärligt byggår för 'Vivåsenbostäderna' på Mulebo mark.
1903 Smältsmedjehuset byggdes om och förlängdes. Runt denna byggnad byggdes även ett smältstycke- och grovvalsverk (Nedre Verket)(i mitten av denna).
1903 14:e januari bildas 'AB Flemminge järnverk' och detta bolag övertar bruket (Flemminge bruk). Carl Burén blev huvuddelägare, styrelseordförande och disponent.
1905 Där Sågspånshuset (längst till höger i denna)tidigare legat uppförs en saluhall (ungefär Masugnsvägen 1 idag)(till vänster i denna), som år 1917 skulle komma flyttas till förstadens torg (nya torget blev 'torg' först 1916)(till vänster i denna).
1905 Posthuset tillbyggs för att ge plats åt Östgötabanken. (Hotellannexet. Eldades upp år 1984)
1905 Järnvägsstationen får elektrisk belysning.
1905 Boxholms IF bildas den 7:e juni och höll till vid Ekebergs idrottsplats (skog växer nu på platsen).
1907 Flemminges Solidariska förening flyttar in i ett nybyggt hus vid Väderstadsvägen (nr. 23)(Solid).
1907 Blåbandslokalen på Nygatan 9 står färdig (till vänster i bild).
1907 Den 12:e maj startas Metalls avdelning 184 upp.
1907 Boxholms idrottsförening står nu som försäkringstagare för en omklädningspaviljong vid Ekebergs idrottsplats. Försäkringen omtecknas år 1921 och makuleras år 1942. Byggnaden flyttades sedan och är nu sommarstuga.
1908 Bolaget avsöndrar från Bredgård och nära torpet Fällan ett antal tomter för 'Egna hem' åt arbetarna.
1908 Arbetarnas ring bygger ett hus (längst till höger i denna) på Storgatan vid förstadens torg (Övre Ringen)(nedbrann 1995).
1908 Boxholms folkskola (på Bredgård) (i mitten av denna) togs i bruk (kallades senare Centralskolan).
1910 Kallbearbetning av järnet började i Gångjärnsfabriken (de nedre bilderna).
1910 Elis Wettergren blir Boxholms AB:s fjärde disponent. Avgår 23 år senare.
1911 Boxholms AB köper AB Flemminge Järnverk. Övertagandet sker den 1/1 1912.
1912 Flemminge skola invigs (motionsgården)(Väderstadsvägen 9). Skolköket från den tidigare skolan behölls (till höger i denna)
1912 Sedan Boxholms AB övertagit AB Flemminge Järnverk drevs där endast fin- och trådvalsverket samt sju lancashirehärdar.
1912 Omedelbart norr om skolhuskullen uppförs tjänstemannabostaden Ekudden (till höger om finverket i denna). Den tjänade även som skola för tjänstemannabarn. Kallades "Disponenthögskolan" av barnen i Folkskolan.
1913 1913-1918 byggdes Martinbostäderna.
1913 Brukskvarnen stängs ner och igångsätts inte förrän år 1924.
1914 Doktorsbostaden på Nygatan uppförs (övre mitten i denna).
1915 Det nybyggda martinstålverket med en ugn togs i bruk (lägg märke till saluhallen till vänster i bild).
1916 En tidigare privatägd tomt kan uppköpas och förstadens torg blir torg (till höger i denna).
1917 Bolaget skänker Saluhallen till att uppsättas på förstadens torg.
1917 Då det gamla finvalsverket vid det tidigare Flemminge bruk var tvunget att restaureras beslöts det att byggas ett nytt finvalsverk mellan de båda gamla bruken. Detta blev färdigt 1919.
1918 Flemminge kraftstation färdigbyggd (till vänster i denna).
1918 Martinverkets (mitten) andra ugn tas i bruk efter en dubblering av den tidigare fastighetens volym.
1918 Arbetarrestaurangen 'Mojsen' blir färdigbyggd (mitt i bild).
1918 Den 8 augusti undertecknar Elis Wettergren, Ivar Burén med sin syster Gerda Burén köpeavtalet för försäljning av Boxholms säteri till Boxholms AB. Familjen får dock bo kvar tre år på platsen.
1919 Flemminge finvalsverk byggdes (dock på Bredgårds ägor)
1919 De sista Flemmingehärdarna flyttas till Boxholm och all järnhantering upphör vid det tidigare Flemminge bruk, som då drivits i 44 år.
1920 Tallholmen vid Malexandervägen uppförs.
1921 Depressionen sätter in. Varar ungefär 15 år. Vattenbrist gjorde stor inverkan på detta.
1921 Under sommaren (8 augusti?) flyttar familjen Burén från Boxholms säteri, vilket de besuttit sedan 1779. Norrgårdsgärdets lada brinner kvällen före flytten.
1922 Regleringsdamm för Sommen vid Laxberg uppförs.
1926 Frälsningsarméhuset på Järnvägsgatan står färdigt.
1926 Boxholms nya Folkets park tog i bruk (trots ej färdigställd).
1927 Brukskyrkan överlämnas till församlingen som gåva. Den byter namn till Boxholms kyrka.
1927 Norra Timmerö (Åsbo) ansluts till Ekeby.
1928 Åderdomshemmet på Malexandervägen byggs.
1928 Boxholms nya Folkets park invigs (dock använd sedan två år tidigare).
1930 Flemminge skidklubb bildas.
1933 Boxholms bruk skulle troligen nedlagts om inte den gamla ledningen avpolletterats detta år.
1933 Jonas Hult blir Boxholms AB:s femte disponent. Avgår 21 år senare.
1933 Den 21:a april rullar det första elektriska tåget förbi järnvägsstationen.
1933 Invigning av Svartåvallen den 2:e juli.
1934 Ångcentralen (till vänster i denna) vid landsvägsbron blir färdig i november. Kraftförsörjningen var delvis löst och tiderna började se ljusare ut.
1934 På eftermiddagen söndagen den 15:e april samlades elva ungdomar i "Damrummet" på Wedins konditori för att bilda Boxholms orienteringsklubb.
1936 Torpet Fällan (Ekens väg 7)(gav området Fällehagen dess namn)(bytte 1827-32 namn från Bredgårdslund) nedrivs.
1936 Elektrisk drift vid kvarnen.
1936 Kallvalsverket (Bruksgatan 7 och 5) utbyggdes i f.d. gångjärnsfabriken.
1936 Firman Nordström och Pettersson bygger en fastighet (Storgatan 29) för sin speceriaffär vari posten också flyttar in.
1936 Egnahemsbebyggelsen utmed Ribbings väg och Martinvägen påbörjades.
1937 Boxholms AB planterar skog över Ekebergs idrottsplats i syfte att centrera liknande idrottsverksamhet till Svartåvallen. Boxholms Bollklubb tvingas lägga ner.
1938 Snickerifabriken börjar tillverka trätuber och kar.
1938 Östgötabanken får nya lokaler på Storgatan (nr. 26).
1939 Ny fastighet för mejeriet uppförd på Älvkullevägen (nuv. Boxholms ost).
1939 Tillbyggnad av snickerifabriken.
1939 Sågverket brinner på nytt, men ett av betong uppförs året därpå (skymtar till vänster).
1939 1939-40 byggs bolagets garage och brandstation.
1939 Stora bruksfallet börjar grävas, d.v.s. en 500 meter lång tunnel från Sågdammen till nedanför Bredgårdsbron. I drift år 1944.
1939 Boxholms nya (nuvarande) Folkets hus färdigt.
1939 Dyrshagen Handelsträdgård börjar att anläggas detta år. Platsen hette dock Dyrshagen även innan det fanns byggnader där. Det var Emil Andersson och Kerstin Eklöf som byggde Dyrshagen, de flyttade in på hösten 1941. Paret gifte sig den 26 oktober 1941, och den 27 november 1942 så bytte de båda efternamn till Dyrshagen.

 
1939 BB på Malexandervägen börjar byggas och kommer vara i bruk fram till årsskiftet 1956/1957.
1940 Sågverket (skymtar till vänster) av betong uppförs som ersättare för det nedbrunna (byggnad finns kvar vid sågdammen(2016)).
1940 Driften i spikfabriken läggs ner. (1861-1940)
1940 Kallbearbetning av valsjärn, kalldragning och kallvalsning utvecklas som ersättning för den nedlagda verksamheten i spikfabriken.
1940 Den gamla mejeribyggnaden på vänstra sidan nedströms Bredgårdsbron tillbyggs och en modern tvättstuga anlades. Denna drevs av ånga från Ångcentralen.
1940 Omkring detta år ersattes den gamla stenbron över landsvägen med en betongbro. Fasaderna behölls dock.
1940 Kommunalhuset vid torget färdigt. Nedre plan höll arrestlokaler och skulle få fönster först 1961.
1941 Den 22:a januari bildas FCO:s (fackets) musikkår (Boxholms musikkår)
1941 Saluhallen flyttas från torget till vad som senare skulle komma bli parkeringen framför Parketten.
1942 Övre verket (ner till vänster i bild) började byggas om för elektrifiering. Färdigt 1943.
1942 Skidstugan ovanför Flemminge skola/Motionsgården står färdig, byggd av Flemminge skidklubb av timmer från torpet Arsjönäs (Axsjönäs?) lada. Den tillbyggdes senare till en större anläggning, då kallad Vivåsen, som invigdes den 29 juni 2003.
1943 Nya Kaféet, Storgatan 28, uppförs.
1944 Inför Stora bruksfallets färdigställande installeras ett ställverk framför gamla ångcentralen. Tackjärnsboa/Mjölnarn's (Vidingesmedjans tackjärnsbod)(skymtar till vänster i denna) var då i vägen och flyttades till Strandvägen i Malexander.
1944 Stora bruksfallet med kraftstation färdigt. Nyttjande av en 23,4 m fallhöjd åstadkoms genom grävandet av ett vertikalt schakt vid Sågdammen och en 500 m avloppstunnel mynnande nedanför Bredgårdsbron.
1944 Bruksladugården brann ned.
1944 Tvättstugan kompletteras med strykinrättning.
1945 En ny bruksladugård stod färdig vid Grebo.
1946 Strömslundsbron färdigbyggd.
1946 Ett nytt gjuteri stod färdigt där bruksladugården legat (idag (2016) Carl Tryggers väg 2).
1946 Plåtvalsverket lades ner (i Övre verket). (1860-1946)
1947 Boxholm blir köping.
1948 Brandstationen uppförs.
1949 Lancashiresmidet lades ner. (Lancashiresmedjan 1878-1949)
1949 Frostlingshuset i korsningen Storgatan/Järnvägsgatan (Centrumgatan) står färdigt.
1949 En travers från Skodaverken uppsättes vid skrotgården. Traversen provkördes första gången tisdagen den 18 januari 1949.
1950 Fastigheten Bredablick på Järnvägsgatan nedbrinner.
1950 Landsväg 83 mellan bruksstallet (nya gjuteriet) och Väderstadsvägens början rätades ut/drogs om (nere till höger i bild).
1951 Kolladan (kolhuset)(längst till höger i denna) nordväst om Brukshotellet nedbrinner. 4.000 kubikmeter träkol försvann med byggnaden. Det var ändå 'rätt' kolhus som brann, eftersom kolhuset bakom Masugnen höll 14.000 kubikmeter bränsle.
1952 Insättningsmaskin uppsattes i martinen.
1952 Lusthuset på kullen (Lusthuskullen) bakom Räddningstjänst nedbrinner. I detta företogs skolverksamhet före det att Mulebo skola färdigställts (-1852).
1953 Man letar plats för anläggandet av fritidsanläggning och har som förslag områden vid Tingkullanäs och Fiskarp. Senare blev det området vid Fiskarp som bolaget ställde till förfogande för de anställda år 1959. De första stugorna stod färdiga år 1961.
1953 Den 15e maj besökte kung Gustaf VI Adolf Boxholm på sin eriksgata. Minnesstenen står idag (2016) mellan Centrumhuset (ICA) och Storgatan.
1953 Boxholms AB börjar tillbygga Kalldrageriet (gamla Gångjärnsfabriken) med 2200 kvm där framtagning av stålprofiler ska utföras (Bruksgatan 5 och 7).
1954 Flemminge finverk moderniseras.
1954 Posten får nya lokaler på Järnvägsgatan (till 1975 då de flyttar in i Centrumhuset) här flyttar också apotek och bibliotek in.
1954 Kallverkets utbyggnad tas i bruk för tillverkning av axelstål och kallformade profiler (Bruksgatan 5 och 7).
1954 Uno Wiking-Johnsson blir Boxholms AB:s sjätte disponent. Avgår 13 år senare.
1955 Martinverkets skorstenar höjs till 62 meter (foto taget från en av dessa).
1956 Hyreshusen på Parkgatan stod färdiga detta år.

1956/

1957

 Boxholms BB läggs ner vid årsskiftet 1956/1957.
1957 Saluhallen, sedan 1941 använd som förråd och garage framför dagens Parketten, nedrivs.
1958 Timmerflottning från sjön Sommen genom Svartån upphörde och man övergick till biltransporter. All last dumpades dock i Svartån vid Lönshultabron pga att allt timmer fortfarande sorterades i Sågdammen.
1959 En bensinmack och bilverkstad stod klar på Parkgatan. Till en början kallad AM:s bil.
1959 Den sista tackjärnsblåsningen genomfördes vid masugnen (1874-1959).
1959 Metalls avdelning i Boxholm får av Boxholms AB nyttjanderätten till ett område vid Fiskarp för uppförande av fritidsanläggning. De första stugorna stod på plats 1961.
1960 Driften i grovvalsverket, Nedre verket (i högerkant av denna), Lades ner. (1903-1960)
1960 Det sedan 1959 påbörjade bygget av Bredgårdsverkets etapp 1 (ganska långt upp, vänster nära bildens mitt) nu i drift från efter sommarsemestern.
1960 Tillbyggnaden av en stor matsal till Boxholms Brukshotell gjordes detta år.
1961 Kommunalhuset tillbyggs med ett annex och samtidigt får huvudbyggnaden fönster mot torget på nedre plan.
1961 Den nya centralskolan (nuv. Stenbockskolan) tas i bruk. Tidigare fanns Boxholms krocketplan på platsen.
1962 Parketten tas i bruk på våren.
1962 Storgatan 25 står färdig.
1962 Bjursdalens servicehus öppnar på hösten.
1963 Skogsavverkning enligt helstamsmetoden introducerades,
1963 Invigning av Konsums nya hall vid torget (till höger i denna) (senare bibliotek och bank) (brann 1995).
1964 Det finns nu fyra stugor i fritidsområdet vid Fiskarp.
1965 Boxholms AB införlivas med Iggesundskoncernen.
1966 Bredgårdsverkets sista etapp färdig.
1966 Ny telestation vid Älvkullevägen ersatte den gamla ölstugan vid landsvägsbron.
1967 Missionshuset framför kullen bakom nuv. Räddningstjänst (uppe till vänster i denna) nedrivs inför det kommande riksvägsbrobygget.
1967 Stig Tillmar blir Boxholms AB:s sjunde disponent. Avgår 14 år senare.
1968 Det nya sågverksområdet på Rönneberget bebyggs etappvis för de olika anläggningarna.
1968 Driften i det Övre valsverket nedlades (1860-1968)(ner till vänster i bild).
1968 Flemminge skola blir motionsgård.
1968 Ny riksvägsbro över Svartån och det gamla bruket blir färdig.
1970 Den nya sågverksanläggningen på Rönneberget tas i drift, men körs parallellt med den gamla till ca. 1974. Samtidigt lägger Boxholms AB i mars månad ner Rasslefall (Grytbäckens sågverk i Sommen) som varit i ägo sedan 1965 och ger de anställda jobb vid det nya sågverket i Boxholm.
1970 Ungefärlig igångsättning för den nya ångcentralen på Rönneberget (pannorna är från 1974?).
1970 Långholmen och Bagarstugan nedrivs.
1970 Missionsförbundare byggde Centrumkyrkan som invigdes detta år.
1970 Huset Sandbacka, som gav området dess namn (b. 1828), flyttas till Helgebo för att bli sommarstuga (heter 'Bälgbacka' idag), inför bygget av Söderleden.
1970 Huset Gläntan/Skogalund (gav området runt Nygatan dess namn) (på 1790-talet: Bredgårdsstugan) som låg bakom Storgatan 22 flyttas till Öland för att bli sommarstuga.
1971 Masugnen sprängs den 23:e april.
1971 Järnvägsbron och Söderleden färdig.
1971 Den 17:e januari bildas Boxholms kommun.
1973 Affären i Danielshammar stänger detta år. Auktion hölls på våren 1974.
1973 Ett nytt brukskontor vid Kruslund var färdigt (Idag Carl Tryggers väg 13)(skymtar till höger i denna).
1974 Centralskolan, nu med tillbyggd högstadiedel, döps efter en namntävling om till Stenbockskolan.
1975 På våren fälldes gamla ångcentralens skorsten.
1975 Invigning av Centrumhuset (Ica mm). Nästan all gammal bebyggelse på området Sandbacka hade inför detta utraderats.
1975 Simhallen öppnas den första maj. Invigs den 25:e maj av kung Carl XVI Gustaf under hans pågående eriksgata.
1975 Hotellet/restaurangen i det nya Centrumhuset får namnet Stenbocken. Valdes bland ett 70-tal inskickade namnförslag.
1976 TandTeknikertjänst öppnar, den 6:e juni, i ny fastighet mellan Bjursdalens servicehus och stambanan. Bytte den 28:e mars 1989 namn till DPnova.
1977 Sista hetan gick i Flemminge finvalsverk (1919-1977). Den sista valsningen gjordes den 17 mars 1977.
1977 Ett nytt finvalsverk togs i drift (bl.a. Finverksvägen 17, 19),
1978 Flemminge finvalsverk nedrivs på hösten.
1979 Ett kyllager för ost byggdes vid mejeriet.
1979 Långvården invigs.
1981 På sommaren detta år drog verksamheten igång i det nya gatuköket beläget på samma sida av Älvkullevägen som Räddningstjänsten och den gamla kiosken (Kåres) flyttades tidigt på hösten till Ettringstorp. (källa: Johan Birath).

 

 
1981 Gjuteriet nedlades den 27:e oktober. Gjuterirörelse 1882-1981.
1981 Sista tappningen i martinen den 30:e oktober (1915-1981).
1981 Invigning av det (2016) orangea konsumhuset. Inför detta bygge utraderades åtminstone fyra av de hus som fanns i området före det att tomter alls avsöndrats i förstaden (1892).
1981 Armand Sander blir Boxholms AB:s åttonde disponent.
1981 Boxholms Profil AB bryts ut ur Boxholms AB.
1982 Den 6:e februari sprängs martinverkets skorstenar. Rostugnen träffas.
1982 Boxholms AB:s stålrörelse och Smedjebackens valsverk AB sammanslås av Iggesundskoncernen. Det nya bolaget får namnet Smed-Box.
1983 Bengt-Åke Bengtsson köper stora delar av Boxholms AB: Mejeriet, drageriet, dörrfabriken med tubtillverkningen och Bisab (Boxholm Industrisystem AB). Köpeavtalet undertecknades den 7:e resp. 8:e december.
1983 Lantbruksnämnden beslutar att Anders Svärd, Fjättmunna, får köpa större delen av Boxholms gård (73 ha åker, 75 ha skog och sju ha bete) för 2,7 miljoner kronor.
1984 Boxholms skogar AB bildas som fristående bolag under köparen Skanska.
1984 Hotellannexet, tidigare post(1891) och bankhus(1905) eldas upp den 14:e April.
1984 Boxholms AB börjar bygga en ny verkstadslokal i fyra skepp på 5300 kvm i korsningen rv32 och Väderstadsvägen (Väderstadsvägen 2).
1984 Vidingebyggnaden (b.1835) nedrivs.
1984 Straxt efter 01:00 lördagen den 6:e oktober larmas brandkåren ang. brand i Dörrfabrikens lager. Det nedbrinner helt, men fabrikslokalen räddas.
1984 I november/december köps trätubstillverkningen, inkluderande byggnader Övre verket och Mekaniska verkstaden, från Bengt-Åke Bengtsson av åtta privatpersoner. Det nya företaget skulle senare bli Boxholm Produktion AB.
1987 Den 13 juni detta år invigs Boxholms Bruksmuseum i den före detta kvarnen. Hans Nordensten klippte bandet. Många tidningsurklipp om museet finns här!
1988 Smedjebacken Boxholm Stål AB (ej att förväxlas med Boxholm Stål AB) köps av Welbond och byter namn till Fundia Steel AB.
1988 Räddningstjänsten i Boxholm får nya lokaler. En stor tillbyggnad görs. Invigning den 21 maj.
1989 Det sista av de gamla husen längs Järnvägsgatan, Marielund, nedrivs.
1989 En tromb raserade den gamla träläktaren på Svartåvallen den 2 oktober detta år.
1990 En diskussion på Facebook i juni 2017 om när Lönnshultabron revs utmynnade i att det bör ha varit kring åren 1989-1990. Brons skick hade dock blivit allt sämre fram tills att den slutligen revs helt och hållet.
1991 Lördag den 9:e mars eldas gamla skogskontoret upp (b. 1886). Huset låg tvärs över gamla Storgatan i höjd med ”Nedre Ringen”(nuv. Bruksgatan 2).
1991 Verksamheten vid Boxholm Dörr AB (Snickerifabriken, Dörrfabriken, som varit igång sedan 1890) flyttas av dåvarande ägaren Swedoor till småländska Forserum. De anställda erbjuds 'flytta med'.
1995 Den 5 april, brand vid torget. Branden startade på natten till den 5 april. Konsums varuhall från 1963 (nu bibliotek och bank) samt den med varuhallen sammanbyggda tidigare 'Övre ringen' (b. 1908) nedbrinner (de sammanbyggda husen till höger i denna).
1995 Rv 32 friläggs helt från Storgatan och dras längs stambanan under järnvägsviadukten där plats sedan tidigare lämnats. Centrumgatan skapas.
1995 En oljecistern belägen intill Rv 32 målas så att den ser ut som en Boxholm gräddost.
1996 Två nya hus byggs vid torget längs Storgatan, i vilka inryms bl.a. nytt bibliotek och lokaler för kommunen. Kommunalhusets annex rivs pga vattenskada.
1997 En ny väg från Malexander mot Kisa var klar detta år. Därmed försvann den smala och extremt krokiga grusvägen till förmån för en rak, bred och asfalterad väg.
1997 En ny väg från Malexander mot Kisa var klar detta år. Därmed försvann den smala och extremt krokiga grusvägen till förmån för en rak, bred och asfalterad väg.
2001

Traversen vid skrotgården rivs.

Källa: Ovakos datoriserade underhållssystem. Arbetsordern att riva skrotgårdstraversen skrevs i februari 2001 enligt Jan Bark.
2003 Den nygjorda sträckningen av riksväg 32 från Boxholm mot Mjölby invigdes på sommaren detta år.
2003 Den 30 juni detta år invigdes Vivåsens motionsanläggning. Det var en total om- och tillbyggnad av skidstugan belägen på skidstadion. Anläggningen har sedan den blev klar varit "hem" till tre klubbar, Boxholm-Ekeby Skidklubb, Boxholms Orienteringsklubb och Björke SK (dragkamp). Vivåsen blev alltså det nya namnet, och namnet skidstugan begravdes samtidigt, även om det gamla namnet varit svårt att sudda ut.

 

 
2005 Det nuvarande Ovako bildas genom sammanslagning av Fundia, Ovako Steel och Imatra Steel.
2010 Boxholms AB säljer Boxholm Stål AB, till tyska Schmolz+Bickenbach AG.
2011 Boxholms AB säljer Boxholm Mejeri AB till Arla.
2017 I april detta år stängde Rörvik Timber Boxholmssågen.
2019 Den 11 december ystas den sista osten på Boxholms mejeri och den 13 december är sista dagen som ostbutiken har öppet. Den 15 oktober 2018 lade Arla varslet att mejeriet ska stängas och de meddelade samtidigt att Boxholmsost i fortsättningen ska tillverkas i Östersund.

 

 
2020 I november kablas nyheten ut att Glada Bonden blir nya ägare av Boxholms mejeri.
2021 I april startade Glada Bonden osttillverkning i större skala i Boxholms mejeri.

<<--- STARTSIDA   |   DIVERSE ANNAT --->>

| © Föreningen Krafttaget, Boxholm