|
Söndagsturerna säsongen 2017-2018 är nu genomförda En lyckad och kvinnodominerad säsong Torpruinen Dungarp, 26 november Therese Précenth
Det
var en fin söndag i sena november. Ingen snö, en temperatur nära
noll och nästan vindstilla. Solen gjorde försök att visa sig och
riktigt många kom till premiären, drygt 40 personer. De fick höra
Therese Précenth prata om sitt intresse, nämligen träning. Hon
var en soffpotatis (hennes egna ordval) innan hon beslöt att
göra något åt saken. Hon berättade med inlevelse och även med
ett stänk humor. En bra premiär!
Sydväst om Långliden, 3 december Ingrid Baan De Loof Att vi lyckades knyta Ingrid Bann De Loof till en Söndagstur tyckte vi var riktigt kul. Ingrid och hennes man Edwin från Nederländerna hade semestrat i Skandinavien i många år och så småningom började de fundera på att flytta till Sverige och kanske bli campingägare. De kom att hamna i Tranås och 2009 började de arrendera Hätte Camping i Tranås och sedan 2013 äger de campingen. Eftersom jag och Ann-Sofie campat på Hätte ibland har vi blivit bekanta med det trevliga holländska paret och det gjorde att Ingrid ställde upp och berättade om hur de hamnade i Tranås, om språkförbistringar och om skillnader mellan Sverige och Nederländerna. Platsen för Söndagsturen var i en riktigt härlig lummig skog ganska nära Långliden. En riktigt mysig plats. Det var fortfarande snöfritt och vädret var ungefär som under premiärsöndagen. 43 personer stod i publiken för att lyssna på Ingrid. Lyssna på Ingrid Baan De Loof (längd 29.04).
Strax norr om Brantliden, nära gamla riksväg 32, 10 december
Ann-Sofie Johansson Ann-Sofie har fått ta på högtalarvästen varje vinter i flera år, första gången var Annandag jul år 2010, den gången i Dalen, och nära den plats där torpet Dalen en gång låg. Denna vinter fick Ann-Sofie berättaruppdraget på en plats lite sydväst om Ingermarsvallen vid Strålsnäs. Det var en ganska så fin och trevlig plats och med den fördelen att den var lättillgänglig och med bra parkeringsytor. Vädret var en repris på de två tidigare söndagarna, det vill säga en temperatur nära noll grader, nästan vindstilla och ganska molnigt, och än hade inte någon snö fallit. Knappt 40 personer hade tagit sig ut i naturen och de fick höra Ann-Sofie prata om lite av varje, eller som hon själv uttryckte saken, ”jag ska hoppa mellan olika tuvor”. Det blev till exempel en hel del prat om ord och hur vi uttrycker oss. Likaså om ord som betyder olika saker i Sverige och något annat land. Lyssna på Ann-Sofie Johansson (längd: 41.20).
Strax norr om parkeringen bakom Stenbocksskolan, Ekeby, 17 december Hugo Gustafsson
Visst är det trevligt att bjuda på en annorlunda Söndagstur
innan jul. År 2013 bjöd Mia och Ann-Sofie på julsånger innan jul
och sedan dess har vi haft ett musikinslag d Men med facit i hand, det blev kanonbra! Jo, det var kallt - några minusgrader - men det var en vacker vinterdag med snöklädda träd och solsken. Trots kylan bjöd unga Hugo på gitarrspel och sång, till exempel sånger av John Denver, Creedence Clearwater Revival, Lasse Winnerbäck, Jonny Cash och Cornelis Vreeswijk. Att ha en tomte på plats just denna Söndagstur är ju också kul. För fjärde säsongen i rad fanns en tomte på plats och där det gällde för publiken att gissa vem som doldes under tomtemunderingen. Denna gång var det Claes-Göran Olson som klätt ut sig och först dragna rätta svar blev Helena Frimodig. Lyssna på Hugo Gustafsson (längd: 36:53)
Strax söder om ladugården och väster om Skyttebovägen, 7 januari Per-Arne Larsson
Snö och kylan försvann över jul men till nypremiären hade det åter blivit ganska kyligt. Det var några grader under nollan denna söndag men det var ett underbart vackert väder med strålande solsken. Tyvärr nådde ju inte solens strålar ner till den plats där Söndagsturen ägde rum. Det var vid slutet av en liten vägstump som går in strax söder om bruksladugården. Nära gärdeskanten tändes elden och det var på en sån där plats där de flesta säkerligen aldrig satt sin fot tidigare. Berättaruppdraget hade Per-Arne Larsson. Han har haft huvudrollen vid Söndagsturer förr. I alla fall i mars 2009 men även den 26 februari 2012. Per-Arne pratade om lite av varje. Som universums gåtor och om navigation till sjöss… Omkring 45 personer kom för att lyssna på Per-Arne och för att njuta av en vacker vinterdag. Lyssna på Per-Arne Larsson (längd 31.33)
Hällkistan vid Öringe, 14 januari Ann-Charlott Feldt
Många av berättarnamnen till denna säsong med Söndagsturer blev
klara redan i somras, Ann-Charlott Feldt är ett exempel på
detta. Ho När säsongens platser planerades beslöt jag att placera elden vid Hällkistan i Öringe en söndag. Jag hade märkt att platsen var lättare att nå än vad jag först trodde. Och det är klart det passade bra att låta Ann-Charlotte få berättaruppdraget vid Hällkistan. Det var en ganska så kylig söndag men omkring 50 personer kom till Öringe och hällkistan för att lyssna på Ann-Charlotte, jättekul. Ann-Charlotte Feldt berättade om hur intresset för arkeologi började hemma i Blekinges skogsbygder en gång i tiden och om hur hon kom att utbilda sig och om livet med utgrävningar, till exempel i Bergen i Norge, i Jämtland, Norrbotten och om hur hon hamnade i Linköping. En tid bodde hon i Boxholms kommun, det var i trakten av Hageby/Ryckelsby. Lyssna på Ann-Charlott Feldt (längd: 33.13).
Vid vindskydd intill Kvarngölen, 21 januari Sabina Palm
Det var ganska så många som tog sig ut i naturen i solskenet och som kom för att lyssna på Sabina Palm som hade berättaruppdraget, lite drygt 50 personer räknade jag till. Sabina var ett av de allra första namnen vi lade till berättarlistan. Hon pratade barndomsminnen när hon vårtalade i Mossebo och vi tyckte att hon kunde prata om något liknande på en Söndagstur. Så blev det också och det blev ju riktigt trevligt. Söndagsturen med Sabina resulterade i att jag gjorde en artikel om henne till Länstidningen, den kan ni läsa genom att klicka här. Lyssna på Sabina Palm (längd 25:24)
Strax norr om Sättertorpsområdet, 28 januari
Jonas Vogel Att det regnar när det är Söndagstur är ytterst ovanligt, det har nästan aldrig hänt. Jo, lite lätt regn har vi fått stå ut med ibland men det är som sagt väldigt ovanligt. Ösregn har vi aldrig råkat ut för. Vid Söndagsturen med Jonas Vogel kom det dock en del regn så ett och annat paraply fälldes upp men särskilt störande blev det aldrig. Elden tändes i en skog norr om Sättertorpsområdet och i en säkerligen ganska okänd skog för många. Det är i sådana skogar som det är extra kul att förlägga Söndagsturer. Publiken får komma till platser där de tidigare inte varit och dit de egentligen inte har någon anledning att bege sig. Krister och Gen Larssons son, Jonas Vogel, hade berättaruppdraget denna söndag. Högtalarvästen var trasig men Jonas ordnade själv ljudutrustning som han tog med sig. Jonas berättade sin livshistoria, från sportintresset, om hur musikintresset tog fart, om livet i England och fram till idag det vill säga om livet som DJ i Jönköping där han driver stans största nattklubb. Jonas blev dessutom Årets ambassadör i Jönköping år 2017. Det blev en artikel till Länstidningen även om Jonas Vogel, den kan ni läsa genom att klicka här. Omkring 45 personer kom och lyssnade på Jonas den blöta och väldigt milda söndag. Lyssna på Jonas Vogel (längd: 43:25)
Nära vägen fram till tågverkstan, 4 februari Diana Laitinen Karlsson
En vecka tidigare var det regnigt, men den 4 februari var det cirka 25-30 centimeter snö i markerna och den gamla vägen fram mot Skyttebo plogas ju inte så eldansvarige Karl-Johan Norén fick fria tyglar att flytta på elden till en mer lättillgänglig plats. Han valde att vägvisa till en skog ganska nära tågfabriken. Där intill var vägen bred så det fanns rejält med plats för bilar. Diana Laitinen Karlsson växte upp i Blåvik men genom olika vägar i livet har hon hamnat i Eksjö där hon jobbar som oppositionsråd. Diana är även hon en Facebookvän och det är kul att där följa hennes liv och uppdrag. Jag gjorde i höstas en Länstidningsartikel om Diana, den kan ni läsa här. Hon fick också frågan tidigt i höstas om hon kunde tänka sig att komma till en Boxholmsskog i vinter och prata en stund och Diana tackade ja med en gång. När dagen närmade sig så undrade hon dock om någon verkligen skulle vara intresserad av att lyssna om hon pratade om sitt liv men jag försäkrade att det skulle bli intressant. Och så blev det, publiken på cirka 45 personer stod helt tysta och lyssnade och fascinerades av Diana Laitinen Karlsson. Premiär för en helt ny högtalarväst var det denna söndag dessutom. Lyssna på Diana Laitinen Karlsson (längd: 29.42).
Nedanför fornborgen nära Sinkan, 11 februari
Zenita Norell Våren 2017 visste jag inte alls vem Zenita Norell var. Jag fick se ett protokoll från Bruksmuseet att Zenita skulle komma att jobba på museet som föreståndare under sommaren. Där träffade jag henne också, det var då jag skrev om Bruksmuseet till Länstidningens turistbilaga. Zenita dök också upp i musikalen Mordet vid Stjärnesand, där imponerade hon stort. Jag sa till Ann-Sofie att hon kanske kan prata på en Söndagstur… När hon sedan fick frågan - och då vi hade förklarat vad Söndagsturer är för något - så tvekade hon inte en sekund utan sa ja direkt. Elden denna söndag förlades till en vacker skog nedanför fornborgen norr om Sinkan. En riktigt vacker plats och som passade alldeles utmärkt för en Söndagstur. Problemet var ju snön som gjorde parkeringen på gärdet omöjlig men tack vare att Christian Örup ställde upp och plogade gärdet så löste sig den biten också. Det var en riktigt vacker vinterdag och nästan 50 personer kom och lyssnade på Zenita, en kanonbra siffra. De fick höra Zenita berätta om olika bitar i livet, från uppväxten i Huskvarna och hur hon kom att hamna i Boxholm. Hon vävde också in en hel del humor, så en hel del skratt och fniss hördes från publiken. Historien om när Zenita och en väninna skulle till Palace i Boxholm för att roa sig var ju riktigt kul…
Intill Ådalsvägen och Lillån, Strålsnäs, 18 februari
Ingela Svensson Ingela Svensson behöver väl ingen presentation. Hon kallar sig för sångerska, artist och entertainer på hemsidan och Facebook men kanske gillar hon arbetet inom KanDeKanVi allra mest. Ingela har jag under flera år velat ha till en Söndagstur men någon gång ska ju va den första och till denna säsongen blev det av. Eftersom Ingela är bördig från Strålsnäs så såg ja till att hon fick ta på högtalarvästen i Strålsnästrakten. Elden kom att tändas i en skog intill Ådalsvägen och Lillån, en riktigt vacker plats. Ingela är ett känt namn och skidstafetten vid OS var avklarad tidigt denna morgon, därför trodde jag det kunde komma mycket folk denna söndag. Det gjorde det också, för jag räknade till ungefär 60 personer runt elden, den bästa publiksiffran på hela säsongen! Ett ganska så fint vinterväder med några minusgrader bidrog kanske också att många ville ut i naturen. Solen var visserligen mest dold bakom molnen, men det var ändå en fin dag. Ingela berättade mycket ur sitt liv och hon gjorde detta på ett mycket intressant, rörande och gripande sätt. Det var intressant och tankeväckande och hon fick mycket välförtjänt beröm efteråt. Lyssna på Ingela Svensson (längd: 37.18)
Nära Bocketorpabron, 24 februari
Maria Bergagård Vintern och kylan parkerade över landet, och det kanske ska vara så när det är februari. Denna morgon var det neråt 11-12 minusgrader på morgonen, även om det steg något senare på förmiddagen, men kylan kanske skrämde en del publik denna söndag. Men kring 35 personer kring elden är ju definitivt inte dåligt. De fick dessutom uppleva en riktigt solig och gnistrande vacker vinterdag. Det är härligt att se solen och nu var det slutet av februari så den står ju ganska högt på himlen, så en hel del strålar nådde ner mellan träden till Söndagstursplatsen. Elden tändes på en kulle nära Bocketorpabron och nedanför kullen ringlade Lillån fram, så det kändes som att även denna Söndagstursplats blev väldigt lyckad. Maria Bergagård är en ung (30 år i sommar) tjej som bor med sin familj i Motala. Hon har ett driv utöver det vanliga och hon har varit med om massor av saker i sitt unga liv. Ann-Sofie har varit lärare och mentor åt Maria och jag förstod att Ann-Sofie blivit imponerad av det Maria gjort senare i livet. Publiken lyssnade och imponerades av tjejen som gjort så mycket och som hela tiden vågat prova nya saker. Hon var till exempel i Australien en tid, hon blev chef för en guldsmedsbutik, jobbade med reklam på TV 4 och senare på TV 3 och Kanal 5 och nu är hon försäljningschef på Medevi Brunn. Nu har hon även pratat på en Söndagstur, något hon var lite nervös för men som hon ändå ville göra. Och hon har inget emot att komma tillbaka till en Söndagstur i framtiden. Lyssna på Maria Bergagård (längd: 26.36)
Sydost om Norra Kvisslehult, 4 mars
Alf Ek Mars månad kom och kylan den bestod. Men i och med att solen står högre på himlen så blev det inte riktigt lika bistert kallt under dagtid. Denna morgon lär det ha varit neråt minus 16 grader på sina håll vid sextiden men mitt på dagen var det bara någon grad kallt. Kylan på morgonen, snö i markerna och Vasaloppet på TV var nog alla orsaker till att publiken denna söndag var lite lägre jämfört med tidigare. Då spelade det ingen roll att det blev riktigt skönt i skogen, att solen kunde skönjas bakom de ganska tunna molen och att fåglarna kvittrade. Det var omkring 25 personer som kommit till den vackra lilla kullen nära Norra Kvisslehult denna söndag och där Bengt Carlsson tänt den inbjudande elden. Alf Ek hade berättaruppdraget. Att vi fick Alfs namn i berättarlistan kändes riktigt trevligt, han har ju mycket minnen från Boxholm, är otroligt bra på att prata och han har upplevt mycket under åren som auktionist, han fick ju vara med i TV till exempel. Alf bor ju numera i Motala men gillade att få komma till Boxholm och prata på en Söndagstur, arrangemang som Alf uppfattade som en riktigt bra och trevligt. Alf pratade om lite av varje. Till exempel om sin uppväxt i Boxholm. Hon kom som fosterbarn till Boxholm vid 16 månaders ålder och han berättade att han fick en fantastisk uppväxt hos sina fosterföräldrar på Österskogsvägen 11. Han kallade sig hela tiden Alf Ek, efternamnet efter fosterföräldrarna, men i folkbokföringen hette han Stenberg i efternamn. Det var strax efter lumpen som han såg till att byta till efternamnet Ek även hos myndigheterna. Alf berättade givetvis om arbetslivet - där han hunnit med massor - liksom om hur han började jobba med antikviteter och med auktioner. Hela berättandet kryddades med mycket humor! Det blev en riktigt lyckad Söndagstur även denna gång, lite synd bara att det var lite glesare i publikleden än vanligt. De som valde att stanna hemma vet inte vad de gick miste om! Eller det kanske de vet, för det går ju att lyssna i dator eller med smartphone i och med att berättarna spelas in... Lyssna på Alf Ek (längd: 35.49)
Motionsgården,
11 mars Johan Birath Söndagsturen flyttades, den skulle ha ägt rum vid Wigersberg, häradsprofossens bostad som var belägen mellan Lilla Bäck och Brännbålskärr Snötäcket blev inte mindre till säsongens sista Söndagstur, det blev tvärtom! Det späddes på ganska rejält under veckan och det kändes idiotiskt att vägvisa folk in på den lilla skogsvägen och fram till Pukehålsvägen och sedan väntade ju snöpuls in till platsen där Wigersberg legat. Nä, eldansvarig Christer ombads att tända elden vid Motionsgården, en fundering han hade själv också för övrigt. På den plana ytan bakom Motionsgården låg snötäcket ganska djupt men detta fick publiken leva med. Det var lite skottat och upptrampat kring elden och det gjorde att många höll till just där och det blev en ganska samlad publik. För sjunde gången på raken fick Johan avsluta säsongen och denna gång hamnade Johans mor i fokus. Johan berättade en mängd saker som hon har lärt honom och som vanligt lockade han fram många skratt. Publiken uppgick till knappt 50 personer, och det är ju helt okej men faktiskt lite mindre mot vad det brukar vara när Johan tar på högtalarvästen. Lyssna på Johan Birath (längd: 42.29)
Till sist... Ett stort tack till alla som gjort att ännu en säsong med Söndagsturer kunnat genomföras. Det krävs till exempel eldare, vägvisare och vätskefixare (till löparna). Det måste ju komma folk för att det ska vara någon idé att köra vidare med detta. Visst är det mindre folk nuförtiden jämfört med för några år sedan, men en publik på mellan 40 och 50 personer - som det varit flera söndagar i vinter - är ju jättebra! När Ingela Svensson pratade var det en publik på cirka 60 personer, mest i vinter. Men för att det ska bli Söndagsturer krävs det ju berättare också, alltså personer som är villiga att ta på en högtalarväst och prata en stund i en Boxholmsskog. Denna vintern blev det ju fjorton Söndagsturer och jag är så himla imponerad av allihopa! Ni har alla varit så jädra dukiga och gjort det så bra!! Jag vill inte lyfta fram någon av er, jag tycker nämligen att ni alla varit lika bra. Ni har alla pratat utifrån era egna förutsättningar, ofta har ni varit personliga det vill säga pratat om er själva men det beror ju på att ni fick tipset av mig att göra detta, för det brukar vara intressant att lyssna om Söndagstursberättaren pratar om sig själv. Alla har ju en livshistoria, och det är i regel intressant att ta del av den. Vi hade ju många nya namn i berättarlistan i år och det gillade vi, och dessutom var det mer kvinnor än män som fick ta på högtalarvästen och det tror jag aldrig har hänt tidigare. Men det tyckte jag också var positivt, det brukar ju som sagt vara övervikt av manliga talare annars. Och vad händer nu...? Tja, Ann-Sofie och jag kommer inte att fundera så mycket på Söndagsturer under våren och sommaren, det är helt klart. Men någon kom fram en söndag och sa att han har ett ämne att prata om till en kommande säsong. Och andra som har pratat i år har tyckt det varit kul och återkommer gärna. Så för att vi ska ha alla dessa namn i minnet har vi antecknat namnen på en lapp och den sitter på toaletten så vi lär bli påminda om Söndagsturerna, helt klart... Men att lova något är dumt, och just nu känns det himla skönt att vara fri om Söndagarna och slippa tänka på om högtalarvästen funkar, på referatet och på välkomsthälsning, vilka kartor som ska med till skogen och hur det ska gå med parkering när det plötsligt blivit snö. Till exempel... Nu drar tipspromenaderna igång från Parketten och det är ju också himla trevligt! Start mellan klockan 9.00-11.00, missa inte detta! Jag och Ann-Sofie längtar till våren nu och till husvagnsutfärder! En resa till Warszawa ska det också bli, faktiskt redan i påsk. Ha det gott nu alla så hörs vi när vi råkas!
|
Sista
söndagen i november brukar Söndagsturerna rulla igång och så
blev det även denna säsongen. Det blev den tolfte säsongen med
Söndagsturer och innan dess har vi ju också kört torpturer under
fem vintrar i rad. Efter så många säsonger med eldar i
Boxholmsskogarna gör det inget om man återvänder till en och
annan plats. Denna premiärsöndag tändes elden vid torpruinen
Dungarp i Österskogen, och där var vi även den 6 februari 2005.
enna
Söndagstur varje år. Denna gång hade vi knutit Hugo Gustafsson
till Söndagsturen. Men det var med förfäran jag konstaterade att
det blev ett väderomslag och jag funderade på hur jag tänkte när
platsen valdes. Platsen var i skogen norr om parkeringen bakom
skolan. Där finns några bänkar och en grillplats men det saknades
ju tak eller annat skydd om det skulle komma nederbörd på den
gitarrspelande Hugo.
Så
var 2018 här och Söndagsturerna var tillbaka efter ett uppehåll
över jul och nyår. Både Julafton och Nyårsafton inföll på
söndagar, därför fick det bli ett uppehåll.
n
är en Facebookvän, och Facebook har helt klart gjort att det
blivit lite enklare att få tag på berättarnamn. Ann-Charlott
jobbar som arkeolog och hon finns på Östergötlands museum. Det
kändes jättekul att hon tackade ja med en gång efter att ha fått
frågan. 
Söndagsturen
intill Kvarngölen hör nog till de trevligare som har genomförts.
En krånglande högtalarväst var lite tråkigt men i övrigt blev
det ju väldigt bra denna söndag. Det var nämligen ett fantastiskt
vackert vinterväder. Solen strålade från en knallblå himmel, det
hade varit kallt så det var en härlig is på Kvarngölen och
publiken kunde njuta av det vackra vädret på sjön eller vid
vindskyddet intill. Därför kändes det så bra att vi var vid
Kvarngölen just denna söndag.
I
börja av februari slog det om och blev vinter! Det vill säga om
man med vinter menar minusgrader och snö! Från och med februari
månads första Söndagstur kom det att bli Söndagsturer i
snöklädda landskap resten av säsongen. 
