Uppförd: 1893 på Bredgård
Begränsad kapaciet från: Sept. 1893
Full kapaciet från: April 1894
Öde: Dess funktion borta år 1944.
Boxholms aktiebolag 1872-1947, minnesskrift av Elis Wettergen, sid. 121:
"I sin berättelse för 1893 framhåller styrelsen, att flera av bolagets verkstäder voro i trängande kraftbehov till följd av produktionsökning och verkens utvidgning samt att vattenkraften vid ifrågavarande verk till fullo utnyttjades, varför det vore nödvändigt tillföra dem hjälpkraft antingen genom ångkraftanläggningar eller också genom elektrisk kraftöverföring från det numera outnyttjade [Bredgårdssmedjan lades ner 1883] nedersta fallet, Bredgårdsfallet, som hade en fallhöjd på 5 meter."
Styrelsen tyckte att det senare av alternativen var mest tilltalande, och det bestämdes att anlägga en 'dynamostation' vid nämnda plats bestående av 5 turbiner, vardera om 50 hästkrafter, där 2 drog var sin belysningsdynamo och de tre övriga var kraftgeneratorer avsedda att ge elektrisk hjälpkraft till valsverken.
Huset uppfördes i slaggtegel och kallades officiellt 'dynamostationen' men fick för allmänheten namnet 'Nya Lyshuset', då ett liknande uppförts 1886 nedanför spikfabriken vilket kallades 'Lyshuset'.
I september 1893 hade de två generatorerna för belysning och järnvägsdrift redan flyttats från 'Gamla Lyshuset' och tagits i drift, dock tog leveranserna av de tre nyinköpta lång tid.
Vid årsskiftet var anläggandet ej färdigt, men redan då såg man en kraftvinst då den större fallhöjden i Bredgårdsfallet och de då utförda installationerna hade medfört:
1. god blästertillgång för smältsmedjan och gjuteriet.
2. tillräcklig kraft för den elektriska belysningen, som varit igång under de senast 7 åren att kraftigt utökas.
3. möjlighet att under belysningstiden driva det elektriska lokomotivet, vilket förut varit omöjligt.
Kraftanläggningen blev helt färdig i april 1894 och hade, tillsammans med byggnaden, kostat 27.000 kr.
Detta var en bland de första anläggningarna för elektrisk hjälpkraft i Sverige, och det väckte viss uppmärksamhet.
Del av en artikel om elektrifieringen vid Boxholms bruk. Östergåtlands veckoblad, 27/4, 1894.
Bolagets styrelse skriver i sin berättelse för 1894:
»Den under föregående år påbörjade elektriska kraftöverföringsanläggningen, avsedd att lämna hjälpkraft till två valsverk, blev färdig i april 1894. Den består av två elektriska motorer, av vilka den ena, om 110 hästkrafter, är uppsatt vid plåtverket och den andra, om 70 hästkrafter, anbringats vid smältstyckevalsverket. Medelst en omkring 430 meter lång ledning av 3 st. koppartrådar om 6 m/m diameter äro de båda motorerna förbundna dels med varandra, dels med två elektriska generatorer, vardera å 67 hästkrafter, vilka drivas av turbiner, som jämte generatorerna äro belägna å den i förra årets berättelse nämnda, nybyggda dynamostationen. De båda motorerna äro genom drivremmar sammankopplade med de respektive verkens svänghjulsaxlar, på vilka remskivor anbringats, och arbeta tillsammans med valsverkens förutvarande turbiner. Därigenom att de på skilda platser belägna valsverkens elektriska motorer, såsom ovan nämnts, äro sinsemellan sammankopplade, vinnes den särskilda fördelen, att i sådana ögonblick, då valsningen i det ena verket minskas, upptages den överflödiga kraften från dess turbin genom motorn och tillföres det andra verket. Härigenom vinnes ej allenast ett fullkomligare tillgodogörande av kraften, utan även en bättre reglering av hastigheten på så sätt, att vardera verket har nytta av båda svänghjulen. Både motorer och generatorer, som tillöra det av den numera avlidne Jonas Wenström uppfunna s. k. trefassystemet, hava sedan igångsättningen ständigt arbetat på ett fullt tillfredsställande sätt. Anläggningen i sin helhet är utförd av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås.»
År 1944 står Stora bruksfallet färdigt och därefter uttas kraften i samtliga av brukets fall (fram till Flemmingedammen) på en enda plats. Alla kraftanläggningar mellan Såg- och Flemmingedammen blir då redundanta.
Byggnaden finns på karta från 1948 och revs vid okänt årtal, men den var garanterat borta år 1960.
Google maps
|
Nya Lyshuset. Här låg tidigare Bredgårdssmedjan. I bakgrunden skymtar Trädgårdsmästarebostaden.
Nya Lyshuset. I bakgrunden skymtar Trädgårdsmästarebostaden.
Då och nu nedströms Bredgårdsbron. Från vänster är Tvättstugan/Bryggeriet, Mejeriet/Tvättstugan och till höger Nya Lyshuset.
En mera högupplöst version av bilden ovanför. Från vänster är Tvättstugan/Bryggeriet, Mejeriet/Tvättstugan och till höger Nya Lyshuset.
Karta från 1903. Badhuset är i bildens mitt. Indikerade är även kraftverket "Nya lyshuset", Karlsbergs svinhus, Mejeriet/ Tvättstugan, Musteriet, Gamla Bredgård, Nya Bredgård, Liljeholmen, F.d. Bryggeriet, F.d.bryggeristallet, Bruksstallet och trädgårdsmästarebostaden.
Bredgård efter 1876. På Lyshusets plats är här Bredgårdssmedjan.
|
