Uppförd: 1754 på Bredgård.
Öde: Sammanbyggd med andra byggnader åtminstone från 1785.
Gabriel Adolf Ribbing anlade Beate hammare, så kallad efter sin fru Breata Sparre, via de knipphammarprivilegier initialt ämnade för Hurufallet vid Strålsnäs. 1853 ansökte han om ytterligare privilegier och blev beviljad dessa. Med dessa previlegier anlade han en hammare längre nedströms Beate hammare kallad efter sig själv, Gabriels hammare. De båda anläggningarna blev dock klara samtidigt, år 1754. Privilegiet för denna hammare innebar rättigheter att årligen få köpa 200 skeppund (30 ton) stångjärn för bearbetning till manufaktur, såsom all slags spik, bultjärn, hästskor, spadar, skyfflar och plogbillar med flera sorts redskapsjärn.
Gabriels hammare låg nedströms åkröken efter landsvägsbron , ungefär där spikfabriken senare skulle komma att uppföras.
År 1765 besöker begsrådet Sven Rinnman anläggningarna och beskriver då Gabriels hammare som följande. "Gabrielshammar strax därnedanför [Beate-], bestående av
a) en hjulstock med tvenne spikhamrar, lika som föregående [inrättade med kors-pän så att smeden ej behöver vända sig vid slätningen],
b) en polhemssax för spiktenars klippande vid samma stock,
c) en härd med pust för bägge spikhamrarna,
d) särskilt hjul och hjulstock med en stor knipp- eller räckhammare jämte en stor spikhammare uti samma ställning,
e) en knipphammarehärd med tvenne bälgar,
f) en glödgugn för saxen med härden sammanbyggd,
g) särskilt blåshjul med vev för bälgarna."
Efter några ägarbyten kommer vi till Carl Daniel Burén som 1779 hade tillträtt bruket och godset.
Till höger ser vi en karta från 1781 där "Den äldre spiksmedjan" är Gabriels hammare.
År 1785 gjorde J.E. Hallencreutz en värdering av bruket, och i den kan man läsa att
"[Spikfabriksdammen:]
1. en smedja med två spikhamrar och en härd [tidigare Gabrielshammar, se nedan];
2. en nybyggd verkstad för tillverkning av liar och sågblad med åtta härdar, som 1785 voro färdiga, samt två som voro under byggnad;
3. en år 1786 [?] uppförd verkstad för tillverkning av finare Eskilstunasmiden."
Carl Daniel Buren får år 1782 rätt att stämpla järnet från brukets samtliga smedjor med "Bb", så namnet Gabrielshammar används ej mer efter nämnda år. Gabriels hammares tidigare stämpel var:
Platsen för där Gabriels hammare hade legat kommer senare att hysa Spikfabriken (1862-1940).
Google maps.
Ur en skildring av Boxholms bruk på vers år 1794 av doktor E. O. Rydbäck; beskrivande Gabriels hammare:
13. I et annat hus man hör,
Hur de smärre hamrar smälla;
Allestädes bälgor gnälla,
Som här bullret dubbelt gör;
Här man smider, natt och dag,
Yxor, Billar, hwad som gagnar
Til beskoning uppå wagnar,
Spikar utaf alla slag.
14. Här den muntre hästen får
Godt beslag til sina hofwar,
At han trygg gör sina lofwar
Och ej rädd på isen går.
Åkermannen får här bill,
Axlar, skrufwar, hjul-beslager;
Dock hwad utländsk hand här tager,
Mycket mera stiger til.
15. Åter andra rum jag såg,
Der som flere filar höras,
Knifwar, Saxar, Eldstål göras,
Bättre än i Wedewåg;
Knappar, Spännen, ja långt mer,
Som altsammans wäl poleras,
Och med blommor siseleras,
Hwilket stycket skönhet ger.
|
Gabriels hammare och Beate hammare placerade på dagens satellitbild.
Karta från 1781. Gabriels hammare är "Den äldre spiksmedjan" i denna.
Bredgård efter 1876. Spikfabriken fanns då på platsen där Gabriels hammare tidigare låg.
|
