Boxholmshistoria
- avskrift ur Widegrens östgötaskildring 1828 -
(Johan Birath 1994, 1998)
I. Göstrings härad *).
Detta Härad, hwars Längd anses wara 4 1/4 och största Bredd 2 mil, gränsar i Öster till Wifolka, I Sö- till Ydre och Norra Wedbo, i Wester till Lysings Härad och Sjön Tåkern, och i Norr till Aska Härad. Det innefattar 365 5/24 förmedlade Hemman, af hwilka 206 221/246 äro Skatte, 55 219/240 Krono, 2 1/2 Berustade Säterier, 23 5/8 Frälse-Säterier, 3 7/8 Rå och Rörs, samt 72 3/8 Frälse-Hemman. Häradets wanliga Tingstad är wid Hogstads kyrka. Härads-Sigillet föreställer ett Träd med årtalet 1598. Till Häradet höra följande Socknar, neml.: 1. Ekeby, 2. Rinna, 3. Åsbo, 4. Högby, 5. Skrukeby, 6. Hogstad, 7. Järstad, 8. Wäderstad och 9. Apunna; hwarjemte till Häradet höra: 9 3/8 H. af Malexander, 18 H. af Helgona, 31 1/8 H. af Bjälbo, 12 1/2 H. af Harstad och 21 H. af Hof.
1. EKEBY el. EGEBY **).
Denna Socken, hwilkens Längd (reswägen) är 4 och största Bredd 1 1/4 mil,
-----
*) Enligt Broccmans uppgift, lärer Häradet fordomt hetat Gisings Härad. I underskrifterna till Upsala Mötes Beslut kallas det Gjöthins Härad; men anledningen så wäl till dessa namn, som det nu warande, är obekant. Från år 1660 till år 1715 utgjorde Göstrings Härad en del af Drottn. HEDVIG ELEONORAS Lifgedinge.
**) Uti ett gammalt Document af år 1253 och uti flere efter den tiden skrifna Munke-bref kallas Socknen Ekby Holawid.-
-----
gränsar i Öster till Åsbo, i Sydost till Malexander, i Söder till Torpa och sjön Sommen, i Sydwest till nämnde Sjö och Säby Socken af Småland, i Wester och Nordwest till Rinna, och i Norr till Hogstad. Marken är till största delen ojemn och bergaktig. I dälderne ligga 8 Insjöar, neml: Tyresjön, Sjögarp-sjön, Löningen, Torssebo-sjön, Arrebo-sjön. Andersbo-sjön, Eckeln och Hallången. 2:ne Åar, som kallas Swart-ån och Fjätmunna.ån, rinna genom Socknen. Oförmedlade Hemman finnas 72 1/4, som blifwit förmedlade till 51 3/4, af hwilka sednare äro: 17 Skatte, 5 3/8 Krono, 6 Fr. Sät., 1/2 Rå och Rörs och 22 7/8 Frälse-Hemman. År 1754 war Folkmängden 1300, år 1790, 1671, år 1815, 1827 och år 1825, 2010 personer.
Kyrkan, hwilken står på Kronogrund, 1 3/4 mil från Skeninge och 3 7/8 mil från Linköping, är ganska gammal; men har, genom Tillbyggnader och Reparationer blifwit både ljus och rymlig *).
Längden är 56 och bredden 16 alnar 10 tum. Altartaflan, som är gifwen år 1693 af Landshöfdingen Friherren Lennart Ribbings Enkefru Catharina Falkenberg, är en wacker Oljefärgs-målning, som föreställer Christum på Korsset och Maria och Johannes under Korsset. På hwardera sidan om taflan står en Colonn, som, i form af stamträd, prydes med Ribbingske och Falkenbergiske wapnen. Under det upphöjda Chorgolfwet af sten är Ribbingska Grafwen; och wid Norra Chor-muren är fästadt ett Epitaphium öfwer Baron Gabr. Ad. Ribbing. Inskriptionen är:
H. S. E.
Generosus. Baro. GABR. ADOLPH. RIBBING.
GABR. RIBBING Ex. ULR. OXENSTJERNA.
Filius. Unicus.
Aliqvandiu. A. Cubiculo. Regis.
Sed. Qvi. Plurimum. Vixit.
Felix. Procul. Negotiis. Publicis.
In. Paterno. Et. Natali.
Praedio, BOXHOLM.
Ibiqve. Mortuus. An. MDCCLXII.
AEt. XXXVIII.
Justa. Solvente.
BEATA. SPARRE.
Conjuge. Rarissimi. Exempli.
Cujus. Haec. Prima. Qverela.
Tanto. Acerbior.
Qvod. Nulla. Relicta. Pignora.
Qvae. Afflictam. Solentur.
-----
*) Året, då Kyrkan i Westra ändan blifwit tillbyggd är obekant; men Östra delen, el. Choret, lät Riks-Rådet Frih. PER RIBBING uppmura år 1652. Tornet blef byggdt år 1752, och kostade, förutan Dagswerken, 2969 Daler kpmt.
-----
Till höger i Choret, wid Södra muren, står ett Monument af marmor med en stor Urna af bly, målad och förgyld. Å monumentet läses:
Conditorium
In. Qvo.
Ossa. RIBBINGIORUM
Reponuntur.
______________
Renovatum.
Anno. MDCCLXXXVI.
______________
Evanescat. Qvod. Mortale. Fuit.
Fama. Virtutum. Superstes.
______________
Predikstolen, af Bildhuggare-arbete med hwit målning och förgyllning, har blifwit skänkt år 1675 af Öfw. Lieutn. Frih. Eric Ribbing och hans Fru Beata Rosenhane. Orgelwerket, om 22 stämmor, af hwilka 4 äro halfwerade, är byggdt af Direct. Schiörlin år 1788 och skänkt af Bruks-Patron carl Dan. Burén på Boxholm *).
Sex Adeliga Hufwudbanerer äro i Kyrkan uppsatte öfwer 1:o Riks-Rådet och Gouverneuren öfwer Elfsborgs Län och Dahl samt Öfwer-Commendanten uti Götheborg och dess kringliggande Fästningar, Frih. Peder Ribbing till Boxholm och Gimmerstad, f. på Wadstena Slott d. 10 Junii 1606, + på Boxholm d. 14 April 1664. 2:o Frih. Carl Ribbing till Boxholm och Gimmerstad, f. d. 24 April 1634, + d. 8 Jan. 1661. 3:o Öfw. Lieutn. wid Helsinge Regemente Frih. Eric Ribbing till Boxholm och Edstadh, f. d. 30 April 1640, + d. 1 Maji 1675, 4:o Landshöfdingen öfwer Wester-Norrland med Jemteland och Herjedalen Frih. Leonard Ribbing Pehrson, f. på Fyllerö d. 28 Junii 1638, + i Stockholm d. 18 Sept. 1687. 5:o Landshöfdingen öfwer Upland Frih. Pehr Ribbing til Ulfåsa, f. i Stockholm d. 14 Maji 1670, + dersammanstädes d. 9 April 1719. 6:o Gen. Lieutn. Frih. Gabriel Ribbing till Boxholm, Ulfåsa, Fjällskjäffte och Edsberg f. d. 1 Jan. 1679, + d. 10 Nov. 1742; hwarförutan 32 Hjertwapen pryda Kyrkans wäggar **). Sten-Hwalfwen med Pelarne nedtogos år 1786 och ett nytt hwalf af bräder uppbyggdes i stället. Uti Tornet hänga Kyrkans 2:ne klockor.
Till Kyrkan hörer Räntan af Frälse-Hemmanet Sqwathult i Åsbo Socken, som Fru Catharina Falkenberg gifwit till Chorets widmakthållande.
-----
*) Ibland föräringar till Kyrkan bör ej förtigas, att framl. Gen. Lieutn. Frih. Gabr. Ribbing och dess Fru, Grefwinnan Ulrica Eleonora Oxenstjerna, skänkt en stor och wacker Silfwerkalk, hwarå ofwantil Ribbingske och Oxenstjernske Wapnen, och på foten 3:ne obekanta wapen finnas ritade. Inskriften: "Hainrich, Freyherr von und zue oberen Bayren" utwisar, att den är från Tyskland.
**) Broocman nämner om ett uti Kyrkan uppstäldt Epitaphium, som nu icke lärer finnas; men hwars minneswärda Inskrift här anföres:
Mors tua, mors Christi, fraus terrae, gloria coeli,
Et dolor inferui, sunt meditanda tibi.
Vive diu, sed vive DEO, nam vivere mundo
Mortis opus, viva est vivere vita DEO. -
-----
Säterier uti Socknen äro:
1. Boxholm, som förr hetat Flemminge och består af 4 H. Frälse-Säteri samt 1/2 Rå och RörsHemman, som ligga i denna, och Måsebo 1 1/2 H. Frälse-Säteri med 5/8 H. Rå och Rör, som är afhyst under Boxholm, men ligger uti Rinna Socken. Sätesgården är belägen 1/2 mil från Kyrkan och har åker till 70 T:rs årl. Uts. Äng till 500 lass Hö, godt Mulbete, Fiske och ansenlig Skog. Åbyggnaden, så i Man- som Ladu-gården är i bästa skick. Hufwudbyggningen af träd, 2 wåningar hög, utom öfwerst 2:ne rum, reveterad; och 4 Flygelbyggningar på gården äfwen reveterade. En wacker Trädgård samt Alléer och Planteringar, som sidt och widt omgifwa stället, öka dess naturliga behagligheter, hwilka till en del finnas afskildrade i Thersners fordna och närwarande Swerige. Ett utwaldt Bibliothek af flera tusende Böcker och Handskrifter, som n. w. Egaren samlat, är ett af de största uti Länet *). På egorna finnas 1 Mjölqwarn med ett par stenar, 2:ne Fiske-dammar, 1 Kalkugn, 1 Tegelbruk och en myckenhet Torp, Hela Godset utgör nära 30 Hemman Säteri, Rå och Rör, Frälse och Skatte, utom andra Lägenheter uti flere Socknar.
Boxholm med Måsebo, eller, såsom det i gamla handlingar kallas, Måsebro är Ribbinge-Familjens Stamgods **), och war det redan år 1600 i Riks-Rådet Frih. Lindorm Pedersson Ribbings ego. År 1760 egdes det af Kammar-Herren Frih. Gabriel Adolph Ribbing, efter hwilkens död det tillföll Riks-Marskalken Grefwe Göran Gyllenstjerna och dess Swägerska Fröken Anna Charlotta Ribbing, som år 1770 försålde det till Hof-Marskalken Frih. Adolph Rudbeck, hwilken åter år 1778 sålde det till n. w. Egaren, Bruks-Patronen Carl Daniel Burén, som betydligt ökat och förbättrat Egendomen.
-----
*) Om Bibliotheket har dess Stiftare förordnat, att det ej får skingras eller flyttas från Boxholm.
**) Swenska Ribbinge-Ätten härstammar ifrån Norrige och den der friborna Rebbunga-Slägten. Den förste, som derifrån kom till Swerige war Sigvid Ribbing wid år 1345. Han war gift med Maereta, som war Dotter af Riks-Rådet, Riddaren och Lagmannen i Nerike Ulf Gudmarsson och dess Fru Sct. Brita. Fru Maereta fick sedan Riddaren Knut Algotsson (Griphufwud) till Hammarö. If. von Stjernmans Ad-Matr. 1 D. 93 och 94 ff. -
-----
2. Göthewik, fordom Gidtawy kalladt, 2 H. Frälse-Säteri, som ligger wid Swartån ett litet stycke från kyrkan och har Åker till 25 T:rs årl. uts. Äng till 100 lass Hö, skön Trädgård, swagt Mulbete, hielplig Skog samt många Dagswerkstorp.
På 1500-talet skref sig Höfwidsmannen för Uplands-fanan, sedermera Öfwersten, Peder Knutsson Lillje till Giöthawy, som sedan länge tillhört Lillje- och Ribbinge-Familjerne. Nu eges det af Öfwersten och Ridd. af K. S. O. Frih. Carl Lejonhjelm.
Boställen äro:
1. Bleckenstad, 1 H. med Heklekullen 1/4, Dagshemmet och Strömskullen 1/8, tillsammans 1 1/2 H. f. d. Ryttmästare-Boställe wid Skeninge Comp. af Kongl. Östg. Cav. Regem. med Åker till 50 1/2 T:ld, Äng till 60 lass Hö, Skog och godt Bete samt något Fiske. Bostället är indraget till kronan och bortarrenderadt.
2. Ekeby, 1 1/4 H. f. d. Cornetts-Boställe wid nämnde Comp. och Regem. med åker till 20 T:rs årl. uts. Äng till 70 Lass Hö, godt Mulbete, Skog och något Fiske.
3. Ekeby, 1 H. Kyrkoherde-Boställe med Åker till 17 ā 18 T:rs årl. uts. i bördig jordmån, Äng till 70 lass Hö, knappt, men godt Mulbete, tillräcklig Skog och 3 Dagswerks-Torp *). N. w. Kyrkoherden Prosten Mag. Joh. Ad. Nygrén tillträdde Pastoratet år 1825.
4. Diseberg, 1/2 H. Comministri-Boställe, som ligger 3/8 mil ifrån kyrkan och har Åker till 10 T:rs årl. uts. Äng till 20 ā 25 lass Hö, knappt Mulbete och ingen Skog **). Carl Adolph Aurelius är utnämnd Comminister i Församlingen.
-----
*) Till Prestegården hörer dessutom en liten Utjord uti Dala äng; och en uti Hageby Äng, som tillsammans gifwa 4 lass Hö. - År 1760 d. 19 Mars uppkom i Prestegården en större wådeld, då äfwen Kyrkans handlingar uppbrändes.
**) Comministern bor i Kyrkbyn och brukar för skatt en utjord, som lyder till Comministri-Bostället i Rinna Socken. Utjordens förmåner äro: Åker till 5 T:rs årl. uts. Äng till 20 lass Hö, hjelpligt Mulbete och Skog till gärdsle och wedbrand. -
-----
5. Ryckelsby, 1 H. Krono-Länsmans Boställe med Åker till 18 T:rs årl. uts. Äng till 65 lass Hö, tillräckligt Mulbete, liten Trädgård, någon Löf-, men obetydlig Barrskog och Fiske i den förbilöpande Ån.
Byar och Hemman:
Nedra Andersbo 1/4, Öfra Andersbo 3/8, Arrebo 1, Berbäck 1 3/4, Björnholmen 1/4, Bleckenstad 1, Blåwik 1, Boarp 1, Bosshemmet 1/8, Bredgård 1/2, Brokulla 1/4, Bäck 1/2, L. Bäck 1/2, St. Bäck 1, S: Bäck 1/2, N. Börshult 1/8, S: Börshult 3/8, Bösebo 3/4, Dahla 1 5/8, Ekeberg 1/4, Eklabo 3/4, Fjettmunna 2, Fiskewik 1/2, Hageby 2 1/2, Hanarp 1, Herkhult 1 1/2, Hester 1/2, Karsbo 1/2, Kishult 1/4, Knippe 1/8, Kopparhult 1/2, Korsskälla ?/8, Kröklekulla 3/4, Kulla 1/4, Kårarp 1/4, Källarholmen 1/4, Kärrarp el. Humlefall 1/4, N. Lagnebruna 1, S. Lagnebruna 1, Linnefors 1/2, Linnestorp 1/2, Ljungby 1 1/2, Långliden 1/8, Lönshult 1/2, Mulebo 1, L. Målen 1/4, St. Målen 1/2, Ryckelsby 2, Röfwartorp 1/2, Sandliden 1/4 *), Sjögarp 1/4, Skinnartorp 1/4, Skäggenäs 1/8, Spiksborg 1/4, Stekanäs 1/2, Stortorp 1/8, Tolhem el. Böthult 1/4, Tingkullanäs 1/2, Tjusebotorp 1/8, Torssebo 1, Ugglehult 1/2 och Öringe 1 3/4.
-----
*) Åbon å detta Hemman, som hörer till Boxholm och ligger nära Smålandsgränsen intill Hesters Gästgifwaregård wid wägen åt Säthälla, Petter Swensson, har, från år 1805 till år 1816, genom sin owanliga omtanke och flit, till mer än dubbelt förökat gårdens afkastning och till största delen ombyggt husen, hwarförutan han anlaggt 2:ne större Broar af sten öfwer ett sankt kärr och en ny Wäg till 79 famnars längd. En Stengärdesgård om 577 famnar, som omgifwer åkrarna, wittnar icke mindre om hans idoghet. Östgötha Kongl. Hushålls-Sällskap har d. 2 Maji 1819 offentligen belönat hans utmärkta odlings-flit med en Medalj och 20 R:dr B:co; och hans Majt. wår nu regerande Konung täcktes, på Sin resa till Skåne i Junii månad s. å. Nådigt förekalla honom och egenhändigt lemna honom 2:ne Medaljer för sig, samt 4 andra, att efter dess egen urskillning utdelas till de 4 personer bland Allmogen i Församlingen, hwilkas mödor, såsom odlare, gjort dem wärdige till detta tecken af det Wälbehag Konungen omfattar hwarje nyttigt företag.
-----
Jordmånen består på många ställen af Sandjord; men på några ställen är den Lera och Lermylla. Årl. Uts. anses wara: 364 T:r Råg, 12 T:r Hwete, 104 T:r Korn, 104 T:r Hafra, 52 T:r Blandkorn, 20 T:r Ärter och 166 T:r Potatoes. Med. Utkastn. 5:te kornet. Ängarne äro små och bestå till det mesta af kärr och madwall. Betesmarkerne äro och inskränkta, stenbundna och magra. Kreat. Antal uppgifwes till 300 Häst. 150 Ox. 600 Kor, 200 Ungbosk. och 600 Får. De fleste Hemman hafwa Skog till sina behof.
Åkerbruk och Boskapsskötsel äro allmogens wigtigaste Näringsfång. Körslor för Bruket och Kalkbränning till afsalu äro binäringar. Kalksten köpes från Wäderstad och andra intill Tåkern liggande Socknar.
Boxholms Jernbruk, som förr hetat Gropen, då det bestod af Gabriels, Beatae och Rudae Hamrar, räknar sin grundläggningstid från år 1754 och är beläget wid Swart-ån 1/2 mil från Boxholm, 1/2 mil från Hester och Länegränsen, 6 1/2 mil från Ekesjö, 2 1/2 mil från Skeninge, 3 1/4 mil från Wadstena, 3 1/2 mil från Motala Köping, 4 1/2 mil från Linköping och 8 1/2 mil från Norrköping. Dess Privilegier äro af d. 18 Julii 1753, d. 31 Maji 1754, d. 27 April 1761 och d. 4 Oct. 1774, som Kammar-Herren Frih. Gabriel Ribbing och Hof-Marskalken Frih. Adolph Rudbeck utwerkat på 450 Sk:pds Stångjerns-smide och 100 Sk:pd Ämnes-jern årligen jemte 400 Sk:pds jernförädling. Brukets öfriga Privilegier har Bruks-Patronen Carl Daniel Burén förskaffat, nemligen de af d. 11 Dec 1779, d. 18 Dec 1780, d. 17 Dec 1782, d. 27 Now 1783 och d 18 Junii 1804. Smidesrättigheten har sträckt sig till 2,620 Sk:pd, men sedan, i sednare åren, blifwit aflåtet 250 Sk:pds Stångjerns-smide till Högsjö bruk i Södermanland och 600 Sk:pds Ämnes-smide till Danielshammar, ett nybyggdt Bruk i Malexanders Socken, återstå endast 630 Sk:pd Stångjerns, 700 Sk:pd Ämnes-jerns och 450 Sk:pd Rå- och Garfstålssmide. För närwarande drifwes Bruks-rörelsen här med 2 Härdar för ämnes-jern, 1 Stångjernshammare med 2 Härdar och 1 Dito med 1 Härd, 10 Knipp- och Spik-hamrar, en Råståls Hammare, ett Walls och Skärwerk, en Werkstad för finare Sågbladers tillwerkning, och en Brännståls-ugn jemte flera Inrättningar för gröfre och finare Swartsmiden. Wid Bruket finnas ett Kongl. Post-Contoir, en Miöl-qwarn med 6 par stenar och ett Sågwerk, hwilka 2:ne sednare Lägenheter ligga i Åsbo Socken.
Bruket, hwars Byggnader och Werkstäder äro kostbara, nyttjar Köpe-Tackjern och har öfwerflödigt driftwatten i den förenämnde ån *), som kommer från den en half mil ofwan om Bruket liggande Sommen.
-----
*) Wattenfallen upptaga en längd af 1000 famnar och sänka sig från en högd af 44 1/2 alnar.
-----
Landt-egendomarne lemna tillräckligt kol för smidet och spannemål för arbetarne; och den redan fullbordade delen af Götha Canal har mycket lättat transporten af Tackjern och Brukets effecter.
Under detta Bruks nya anläggningar och de gamlas ombyggnad, befarade Bruks-Patronen Carl Daniel Burén, att ifrån honom, såsom Ofrälse Man, kunde de af honom inköpta Säterier, Rå och Rörs- och Frälsehemman bördas, men i anseende till hans högt uppdrifna Jern- och Stålförädling både wid detta och twå hans andra då innehafwande Bruk, Grytgjöl och Folkströmmen, täcktes Konung GUSTAF III, uppå Kongl. Kammar- och Bergs-Collegiernes föregångna Betänkanden, genom Nådiga Resolutioner af d. 21 Martii 1781 och d. 18 Februarii 1782 förläna honom och hans efterkommande Frälsemanna-rätt att få ega och besitta nämnde Egendomar till deras och Brukets förenade inbördes styrka.
Nära Bruket ligger Carlsberg, 1/2 H. Frälse **), förr Berg kalladt, wäl bebyggdt och odladt, det den i Julii Månad 1828 afledne Bruks-Patronen Peter Carl Burén år 1816 tillika med sjelfwa Bruket samt många andra Hemman och Lägenheter köpte af sin Fader Carl Daniel Burén, hwilken Egendom den förre äfwen under sin tid omtänksamt skött och förstorat, och hwilken nu hans Sternhus innehafwer.
-----
**) En skön Vue af Carlsberg förekommer uti Thersners oftanämnde Werk; jemwäl har Bruket, enskilt öfwer sig, en wacker Tafla uti J. C. Linnerhjelms Bref under hans resor i Swerige år 1806.
-----
Den mindre delen af Göstrings Härads Allmänning Holaweden är inom denna Socken belägen och innefattade år 1684 en Rymd af 3,716 T:ld; men är sedan, genom skattlagde Intagor och till Boxholms Jernbruk upplåten Recognitions-skog betydligt förminskad.
Wid de 2:ne Landswägar, som sträcka sig genom Socknen, ligga 3:ne Gästgifware-gårdar, neml.: 1:o Hester, hwarifrån skjutsas till Säthälla 2, Dahla 1 1/4, Ryckelsby 1 1/4 och Ramsmåla 2 1/4 mil med 4 håll-, 2 Gästg. egne (hwarannan dag) och 38 Res. Hästar. 2:o Dahla, hwarifrån skjutsas till Mjölby 3/4, Hester 1 1/4, Ryckelsby 1/2, och Björke 1 1/2 mil med 4 Håll-, 2 Gästg. egne (hwarannan dag) och 35 Res. Hästar. 3:o Ryckelsby, hwarifrån skjutsas till Hester 1 1/4, Östad 1, Dahla 1/2 och Skeninge 1 3/4 mil med 2 Gästg. egne och 10 Res. Hästar.
På Linnefors egor är en Helso-Källa, som med förmån blifwit nyttjad.
Genom Testamentarisk Disposition af d. 30 Julii 1809 har Enke-Prostinnan Hedvig Maria Curman, född Starbus, anslagit 1/2 H. Särstads Storgård såsom Enke-Säte för båda Församlingarnas Comministers-Enkor; men genom uppwäckt Rättegång och derå följande Domslut, är hälften förlorad. Den bibehållna fjerdedelen måste nu uppfylla ofwansagde ändamål, och då inga Enkor finnas, få Comministrarne halfparten hwardera af dess afkastning.
Till Barna-underwisningens befrämjande och en tillämnad Scholae-Inrättning i denna folkrika Socken, har framl. Hof-Marskalken Frih. Adolph Rudbeck gifwit ett Capital af 66 R:dr 32 sk., Prosten och Kyrkoherden Nils Curman (år 1777) ett Dito, hwilka, genom räntor, till d. 1 Maji 1828 uppgått till 299 R:dr 41 sk. 4 r:st.; och Bruks-Patron Carl Dan. Burén år 1821 den frikostiga gåfwan af 50 T:r Råg, hwaraf räntorna anwändas till besagde ändamål.
Sockne-Magazinet egde den 16 Maji 1828 en behållning af 155 T:r 18 K:pr Spannemål.
Broocman, berättar, att en Herre-Man, som i fordna tider bott wid Sommen, låtit uppföra en tjock och bred Stenmur wid Sommens utlopp i Andersbosjön, att icke fisken skulle gå ur Sommen i sistnämnde Sjö; men att på 1750-talet, då stark torka inföll och wattenbrist yppades för Socknens qwarnar, en del af muren blifwit nedrifwen.
En märkwärdig Inföding i denna Socken war Peder Törnskjöld (förut Andersson) som war född d. 4 Maji 1578 af Fadren d. w. Prosten och Kyrkoherden Andreas Laurentii, + 1595, och Modren Kirstin Olofs Dotter, + 1597. Sonen blef först Kammar-Skrifware i Kongl. Räkne-Kammaren, som nu kallas Kammar-Collegium; år 1608 Hertig JOHANS af Östergöthland Kamererare; år 1618 Kamererare i Kongl. Ränte-Kammaren; år 1624 Riks-Räntemästare, år 1627 Ståthållare i Östergöthland; år 1634 General-Räntemästare; år 1635 adlad under ofwannämnde namn, och sist Assessor uti Kongl. Kammar-Revision. Han dog d. 23 Now. 1642 och efterlemnade en Son, som blef Kammar-Herre och Envoyée Extraordinarie till Hessen Kassel, men dog ogift i Stockholm d. 29 Jan. 1736. (Is:) von Stjernmans Ad. Matr. 1 D. 317 och 318 sidd.
Wid Fjettmunna By, här i Socknen, skall, enligt en Tradition, ett Fältslag blifwit hållet emellan Swenskar och Danskar; och äro der, uti en Äng, åtskillige små backar el. kullar, som till åminnelse af Slaget och emedan de af Danskarne fallne der blifwit begrafne, ännu kallas Jute-Backar.
Fornlemningar: a) På Ryckelsby gärde en myckenhet Bauta-Stenar; b) På Dala egor en Runsten med denna läsning:
Luki: risdi: stin: dansi: yftir: Auna: sin: brudur;
d. ä. Loke reste denna sten efter sin broder Aune.
Socknen, som redan år 1253 lärer haft sin egen Prest, hwilkens namn Bartholdus igenfunnits i ett gammalt Document, är Moderförsamling för Rinna, med hwilken den utgör ett Patronelt Pastorat i 2:dra Classen. Jus. Patronatus tillhörer, enl. Kongl. Maj:ts Nåd. Resolutioner af d. 3 Dec 1729 och d. 12 Jan. 1774, Egaren af Boxholm och Måsebo Säterier.
Post-Adressen: Boxholm.
2. RINNA
Denna Socken, hwilkens Längd är 2 och största Bredd 3/4 mil, gränsar i Nordost till Hogstad, i öster och Söder till Ekeby, i Sydwest till Säby och Småland, i Wester till Trehörna och Rök, i Nordwest till Harstad, och i norr till Wäderstad, marken är till största delen backig och stenbunden. Åtta små insjöar, neml. Rinna-sjön, Ljungstorps-sjön, Gerslätts-sjön, Lången, Fjettmunna-sjön, Lussebo-sjön, Trehörningen och Måsebo-sjön äro uti Socknen, och den största ibland dem är Lången. Oförmedlade Hemman finnas 35 3/8, som blifwit förmedlade till 34 1/8 af hwilka sednare äro 22 Skatte, 2 1/4 Krono, 1 1/2 Fr. Sät., 5/8 Rå och Rörs och 8 1/4 Frälse-Hemman. År 1754 war Folkmängden 955, år 1790, 1083, och år 1825, 1350 personer.
Kyrkan, som blifwit ombyggd af framl. Stifts- och Läns-Byggmästaren Joh. Seurling åren 1802 och 1803 *), står på Kronogrund å en wacker och ansenlig högd 5/8 mil från Moderkyrkan, 1 1/4 mil från Skeninge, 2 mil från Wadstena och 4 mil från Linköping. Längden är till Tornet 38, bredden 18 och högden till taklisten 11 1/2 alnar. Altartaflan är målad af Hörberg år 1803 och föreställer Christi förklaring **). Predikstolen är af Snickare-arbete, målad och förgyld. Orgelwerk saknas. Sacristian är byggd i halfcirkel bakom Choret; och Tornet, som är 5 alnar i qvadrat, 28 alnar högt i muren och 16 alnar i öfwerbyggnaden, inrymmer kyrkans 2:ne klockor ***).
-----
*) Kyrkan kostar i reda penningar 2,240 R:dr 23 sk. 5 r:st.; och wid byggnaden äro anwände 319 Öke-dagswerken, 6887 Dränge- och 306 Qwinne-dagswerken.
**) Den förr nämnda och för sin wälgörenhet allmänt och rättwist berömda Enke-Prostinnan Hedvig Maria Curman, född Starbus, har till Kyrkan gifwit en Communion-kanna af silfwer om 94 lod.
***) Å Storklockan, som blifwit guten år 1642, läses å ena sidan:
135 Ps. Läfwer HERran alle HERrans tjenare, I som stån I HERrans hus, uti wår GUDS hus gårdar.
Jacob Pädersson Ljungh i Abbatorp, Lieutenant.
Å andra sidan:
M. Nicolaus And. Pae Juringus, Kyrkoherde och Prost i Ekebyrinna.
L.E.S. P.K.S. A.S.S. O.I.S. S.P.S. P.I.S. O.I.S.
Lillklockan, som blifwit hitbytt från Wadstena och wäger 2 Sk:pd met. wigt, har dessa Inscriptioner:
Å ena sidan:
Så widt tin klang och ljud af luft till öron föras,
Gif GUD, att hjertan må till helig längtan röras,
Att wäckas i GUDS hus af himla-stämmans thon
Till bättring, bön och lof för Sions Konungs thron.
Ps. 84.
Å andra sidan:
In incerto habetur qvo primitus tempore fusum sit aes hoc Campanum; nostra
vero aetate ruptum, sumtibus templi WADSTENENSIS, Pastore PETRO HÖRBERG,
Consulo Isaco Sundvall, refecit auxitqve anne 1748 Petrus Petraeus.
-----
Kyrkogården, hwilkens sidor hwila på ansenliga stenmurar, är wäl planerad och wacker.
Sedan Måsebo Frälse-Säteri 1 1/2 H. med dithörande Björnarp 1/4, Gettringstorp 1/8, Långeberg 1/8 och Nyarp 1/8 H. Rå och Rör år 1728 blifwit afhyst under Boxholm och laggdt till Äng, finnes intet bebyggdt Säteri uti denna Socken.
Ett enda Boställe finnes, neml.:
Rinna, 1/4 H. Comministri-Boställe, som ligger wid Rinna-sjön ett litet stycke från Kyrkan och har Åker till 6 ā 7 T:rs årl. uts. Äng till 20 ā 24 lass Hö, swagt Mulbete, ingen Skog, men något Fiske i den förberörde Sjön *). N. w. Comministern Lars Mårten Forling tillträdde Sacellaniet år 1825.
-----
*) Till år 1629, då ofwannämnde Boställe gafs, hafwa Comministrarne i Rinna bebott den förr nämnde Utjorden wid Ekeby kyrka.
-----
Byar och Hemman äro:
Abbetorp 3/4, Bjersjö 1, Brusarp 1, Bråten 1/4, Bösemålen 1/8, Dinkarp 1/4, Ermestorp 1/2, Finnarp 1/4, Gerslätt 2 3/4, Granstorp 1/8, Guldkistan 1/4, Götteryd 2, Hammarskog 1/8, Hälgslätt 1/4, Jordsfälla 1, Kifarp 3/8, Kimme 1 1/8, Kierbetorp 1/8, Kjetterstorp 1/8, Krokebo 1/8, Laggartorp 1/8, Lindåsen 1/8, Ljungstorp 1, St. Ljuna 1, Lussebo 1/2, Lycke 1/2, Långsten 1/8, Ranneboda 1/4, Rickelhag 1/2, Rinna 4 1/2, Sandkulla 1, Sillekullen 1/4, Skrångstorp 3/8, Skräppe 1/4, Slätten 1/2, Smedstorp med Höghult 3/8, Stenstorp 1, Stockstorp 1/4, Stortorp med Hallorp 1/2, Stutarp 1/8, Sqvalbäcken 1/8, Särstad 5, Torpa 3/4, Trehörningstorp 3/8, Tynnerstorp 1/8 och Årstorp 1/8.
Jordmånen är i Nordligaste delen af Socknen Sand; men i de öfriga delarne Ör- och Måssjord; på få ställen lera. Årl. Uts. anses wara: 350 T:r Råg, 15 T:r Hwete. 35 T:r Korn, 70 T:r Hafra, 105 T:r Blandkorn, 25 T:r Ärter och 140 T:r Potatoes. Med. Afkastn. 5:te kornet. Ängarne äro i allmänhet små och magra, och Mulbetet på de flesta ställen knappt och på några högst otillräckligt. Kreat. Ant. uppgifwes till 240 Häst. 90 Ox. 430 Kor, 200 Ungbosk. och 670 Får. Getter underhållas ock wid några Hemman i Socknen. De flesta Hemman hafwa Skog till wedbrand och stängselwirke.
Jemte Hemmansbruket idkar Allmogen kalkbränning, hwartill kalksten hemtas inom Socknen.
Sockne-Magazinet egde d. 19 Maji 1828 en behållning af 76 T:r 13 k:pr Råg och 47 T:r 24 k:pr Korn.
Större delen af förenämnda Allmänning Holaweden ligger inom denna Socken, och hade 1684, då Landt-Ingenieuren Gabriel Nilsson afmätte den, en behållen Häradsmark af 8,863 T:ld; men är nu genom skattlagde Intagor och Recognitions-skog till Boxholm, ansenligt minskad *).
-----
*) Hela nu behållna Häradsmarken, både inom denna och Ekeby Socken, utgör blott 5,239 T:ld 31 1/2 k:pld.
-----
Enligt en Anteckning uti Kyrkoboken hafwa, wid åtskilliga tillfällen, Sporrar, gamla Wärjor, och stycken af Pantsarskjortor blifwit fundne på Rinna Bys gärde, hwaraf slutes till ett Fältslag, som der blifwit hållet. Men tiden när det skett och hwilka de stridande warit, är obekant. Att Dackens parti äfwen här warit uti handgemäng med Konung GUSTAFS folk, är blott en gissning.
Rinna Socken är Annexa till Ekeby.
Post-Adressen: Skeninge och Wäderstad.
3. ÅSBO **).
Denna Socken, hwilkens Längd är 1 1/2 och största Bredd är 1 1/4 mil, gränsar i Öster till W. Harg och Malexander, i Söder och Wester till Ekeby, i Norr och Nordost till Mjölby. Marken är bergaktig, stenig och oländig. Tre små Insjöar, wid namn Öjaren, Aspen och Rydsjön ligga i Socknen och wid dess gränsor. Swart-ån flyter fram wid Westra gränsen; och Lill-ån, el. Åsbo-ån samt Huru-ån meddela sitt watten åt den förstnämnda.
-----
*) Uti gamla handlingar kallas kyrkan icke allenast Åsbo, utan ock Oshult, Osbohult och Asbo.
-----
Oförmedlade Hemman finnas 64 1/2, hwilka blifwit förmedlade till 43 3/4, af hwilka sednare äro 20 1/4 Skatte, 1 Krono, 2 Berust. Sät. 8 Fr. Sät, 2 Rå och Rörs- och 10 1/2 Fr. Hemman. År 1754 war Folkmängden 1150, år 1780, 1454 och är 1825, 1551 personer.
Kyrkan, hwilken står på Frälse-grund är 1 3/4 mil från Skeninge och 3 7/8 mil från Linköping, är en af de äldsta i länet *); men har i sednare tider blifwit tillbyggd och reparerad, så att hon nu är någorlunda ljus och rymlig **). Den nu warande längden är 51 och bredden 26 3/4 alnar. Altartaflan, som är ganska liten och uppsatt öfwer Gafwel-fenstret, föreställer den H. Nattwardens instiftelse och är skänkt år 1771 af Friherrinnan Beata Ribbing, f. Sparre, på Strålsnäs.
-----
*) Kyrkans äldsta handlingar upplysa, att hon blifwit grundad före år 1181; och ett Donations-bref, af d. 6 Dec. 1262, nämner, att stället, der hon blifwit byggd, förut hetat Trylla Hage, och berget intill, der Klockstapeln stått, Trylla Berg.
**) År 1728 blefwo 8 Fenster-gluggar upphuggne och större fenster insatte. År 1749, då kyrkan å Norra sidan tillbyggdes, 18 alnar i längden och 12 3/4 alnar i bredden, blefwo de låga stenhwalfwen nedbrutne och högre hwalf af bräder uppsatte. Den lilla Sacristian nedtogs äfwen, och en större byggdes i dess ställe.
-----
Predikstolen, af förgyldt och försilfradt Bildthuggare-arbete, är gifwen år 1764 i Testamente efter Kammar-Herrn, Baron Gust. Ad. Ribbing på Boxholm *). Orgelwerket, om 14 stämmor, byggdes år 1823 af Orgelb. Lorin i Linköping. Wid Södra sidan af Choret är en Adlig Graf, öfwertäckt med en telgsten, på hwilken Somme- och Stråle-wapnen äro uthuggne, och wid sidorne af Sacristiae-dörren hänga 2:ne Wapen, det ena öfwer Germund Somme med årtalet 1621; det andra öfwer Christopher Andersson Stråle med årtalet 1646. Ett Hufwud-Baner är i kyrkan uppsatt öfwer Öfwerste-Lieutenanten wid Artilleriet Magn. Stråle till Strålsnäs och Hökeforss, f. d. 25 Dec. 164, + d. 4 Sept. 1708. Uti det år 1775 uppbyggda Tornet hänga kyrkans 2:ne Klockor **).
-----
*) I Testamente efter ofwannem. Kammar-Herres Enkefru, Friherrinnan Beata Sparre på Strålsnäs, + d. 11 Jan. 1781, gafs till kyrkan en Silfwer-kanna om 60 3/4 lod.
**) Den större klockan, som wäger 4 Sk:pd 13 L:pd 5 m:kr, är första gången guten år 1586 och andra gången år 1743.
Den mindre klockan, om 1 Sk:pds 19 L:pds och 5 m:krs wigt, blef först guten år 1684, och har nu denna läsning:
Å ena sidan:
Uti Konung GUSTAF. III:djes. Tid.
Och. Patronessans. Fru. Friherrinnans.
Beata. Sparres. Omwårdnad.
Tå. Anders. Hagström. War. Pastor.
Och. Per. Kernell. Comminister.
Med. Församlingens. Kostnad. Omgjuten. År 1775.
I Norrköping. Af. Elias. Annell.
Å andra sidan:
Ack! kommer flitigt hit,
När ljudet eder kallar,
Ack! kommer, hörer till.
Hwad HERrans mun befaller,
Then willigt kommer nu,
Får, saligt komma tå,
När GUDS basune-ljud
Oss alla kalla må.
-----
Säterier uti Socknen äro:
1. Grönlund, som ligger 1/2 mil ifrån Kyrkan och består af 2 H. Berust. Sät. med Åker till 30 T:rs årl. uts. godt Höbol, tillräcklig Betesmark och Skog. Mangårdsbyggnaden, af träd, är prydlig: Hufwudbyggningen 2 wåningar hög. Under Egendomen höra 4 Frälse-Hemman samt 14 Dagswerkstorp.
År 1650 war Assessoren Måns Ekegren egare till Grönlund, som sedan tillföll hans Enkefru, Brita Törnsköld, hwilken gifte sig med Öfw-Lieutn. Jac. Hilchen. Efter deras död blef Säteriet ett Mörner-gods och egdes år 1760 af Grefwinnan Magdalena Mörner, Enkefru efter General-Majoren Frih. Otto Christer von Pahlen. Af sednare Egare äro bekante: Hof-Rätts-Presidenten Cederstam, Öfwersten Modée, Öfwer-Stallmästaren Grefwe G. A. Klingspor och dess Enkefru, Grefwinnan Charlotta von Schwerin, N. w. Egaren är Hof-Marskalken, m. m. Grefwe Gustaf Klingspor på Störtinge i Skärkinds Socken.
2. Lagarp, fordom Lagatorp, 4 H. Frälse-Säteri, som ligger 1/4 Mil ifrån Kyrkan och har Åker till 60 T:rs årl. uts. Äng till 100 Lass Hö, hielpligt Mulbete och tillräcklig Skog. På egorna äro 9 Dagswerkstorp.
År 1625 skref sig Carl Liljenstjelke till Lagarp, och bibehölls Säteriet inom hans Familj wid pass 100 år, hwarefter det såldes till Riks-Rådet, General-Gouvernören m. m. Grefwe Gust. Fredr. von Rosen, som lemnade det till Kammar-Herrn Frih. Gabr. Ad. Ribbing. Sedan egdes det af hans Enkefru, Friherrinnan Beata Sparre, hwilkens Arfwingar sålde det till Bruks-Patron Carl Dan. Burén på Boxholm. N. w. Egaren är nyssnem. Herres Son, Secreteraren Gustaf Burén på Strålsnäs.
3. Strålsnäs, som förr hetat, än Näs, än Westerbo, än Hermannakulla, och består af 4 H. Frälse-Säteri, på ett litet afstånd från Kyrkan. På Åkren utsås årl. omkr. 50 T:r; Ängen gifwer 100 lass Hö; Skogen är widsträckt och Betet tillräckligt. Under Säteriet höra 2 H. Rå och Rör, 1 Mjölqwarn med 3 par stenar, ett Sågwerk och 14 Dagswerkstorp *). Säteriet har ett wackert läge och är i sednare åren wäl bebyggdt med en hufwudbyggning och 2:ne Flyglar, reveterade **).
Ragvald Tykesson och dess Måg, Ridd. Sven Krumedik och Son Nils Ragvaldsson äro Säteriets äldste kände Egare. Öfwer-Ståthållaren Anders Swensson Stråle, som dog år 1596, gaf det dess nu warande namn. Slägten sålde det år 1708 till Presidenten Peter Silfwerschiöld och Lieutn. Bengt Rääf, hwilka åter sålde det till förbem. General-Gouverneur m. m. Grefwe von Rosen, efter hwilken tid det haft samma Egare som Lagarp.
-----
*) År 1727 d. 9 Junii samtyckte Kongl. Bergs-Collegium att här skulle få anläggas en Knipphammare till allehanda Manufactur-Smide af stångjern; men sedan Kammar-Herren Frih. G. A. Ribbing på Boxholm blef Egare till Strålsnäs, och detta Privilegium, anlades Hammaren i Ekeby Socken, hwarom redan är nämndt.
**) Strålsnäs har ett wärdigt rum ibland Thersners ofta nämnde Vuer.
-----
Boställen äro:
1. Åsbo, 1 H. Kyrkoherde-Boställe, som är sammanbyggdt af 2 halfwa Frälse-Hemman (el. kanske rättare Torp) Trullekulla och Staffanstorp *).
-----
*) De 2:ne Halfgårdar, som utgöra Kyrkoherde-Bostället, äro gifna till Prestebol från Hermannakulla; Hwarom Gåfwobrefwet är utfärdadt d. 6 Dec. 1262.
-----
Det ligger ett litet stycke från Kyrkan och har Åker till 8 ā 9 T:rs årl. uts., hwaraf det mesta är Höst-Säd, Äng till 25 lass Hö, wacker Trädgård, men knappt Mulbete. Till Bostället lyder ock 1/2 Fr. H. Balterarp, som förr warit Prestegård; men nu är Stom-Hemman. Dertill äro 3 T:rs årl. uts., nödtorftig Äng, ringa Mulbete, något Skog och 2:ne Torp *). Förutom detta Stom-Hemman, omtalas en Utjord, som bestått i Åker och Äng och blifwit gifwen af Nils Ragvaldsson d. 8 Jan. 1291; men den lärer nu ej höra under Prestegården. N. w. Kyrkoherden Carl Gustaf Borre tillträdde Pastoratet år 1824.
-----
*) Stom-Hemmanet är skänkt af en Herre-Man i Socknen, hwilkens namn är obekant; och är denna Donation stadfästad af Kon. JOHAN III d. 12 Martii 1592, af Drottn. CHRISTINA d. 20 Febr. 1650, och af Kon CARL XI d. 27 Now. 1680. Att allt hwad som lyder till Prestegården är purt Frälse, intygar Jordransakningen af år 1685, pag. 240.
-----
2. Pålsbo, 1/4 H. Comministri-Boställe, som ligger 1/2 mil från Kyrkan, och har 3 T:rs årl. uts., liten Äng, men godt Mulbete. N. w. Comministern Anders Gustaf Hellströmer har biträdt wid själawården sedan år 1825.
3. Sättra, 1/4 H. Profoss-Boställe wid Lif-Comp. af Kongl. 1 Lifgren. Regem. med 12 T:ld Åker, Äng till 15 lass Hö, godt Mulbete, Skog till husbehof, och 2:ne Torp.
Byar och Hemman:
Bemelsbo 1/4, Bensäter 2, Bergstorp 1/4, Björke 1, N. Bosmark 1/2, S. Bosmark 1/2, Bröttinge 1, Bötinge 1/2, Dörhult 1/2, Ekan 1/2, Ettringstorp 1/2, Flathult 1/2, Freby 1/2, Friggestorp 1 1/2, Förmo 1/2, Germundarp 1/2, Gränsefall 1/2, Hemmingstorp 1/2, Hogård 1, Holmshult 1 (?), Hultekil 1, Ingemarstorp 1, Ingesmålen 1/8, Kjelleberg 1/2, Kårarp 1, Kårby 1/2, Lindhult 1/2, Lockarp 1/8, Mörkeskog 1/4, Näsby 1 1/2, N. Qwisslehult 3/4, S. Qwisslehult 1, Qwarnkulla 3/8, Ryd 1/2, Råstomta 1/2 (Syftar sannolikt på Rävtomta - JB:s anm.), Sanden 1, Sandwik 1/2, Sjögarp 1/2, Slästorp 1, Staffansbo 1/2, Stålefall 1/2, Swerkilstorp 1/2, Sqvathult 1/4, Sättrarp 1/8, N. Timmerö 1/2, S. Timmerö 1/2, Tuddebo 1, Wisäter 1/2, Äng 1/2, och Östanå 1.
Jordmånen i Nordwestra och Norra delarne af Socknen är Lera; men i de öfriga delarne Swartmylla och Sandjord. Årl. Uts. anses wara 200 T:r Råg, 19 T:r Hwete, 110 T:r Korn, 20 T:r Hafra, 80 T:r Blandkorn, 12 T:r Ärter och 130 T:r Potatoes. Med. afkastn. 5:te kornet. Ängarne, som till det mesta hafwa Starrwall, äro mot behofwet swarande, och Mulbetet mer eller mindre tillräckligt. Kreat. Ant. uppgifwes till 200 Häst. 90 Ox. 449 Kor, 300 Ungbosk. och 500 Får. Getter underhållas till ett ringa antal. De fleste Hemman äga Skog till husbehof, och någre äfwen till försäljning.
Åkerbruk och Boskapsskötsel samt en nu mera ganska inskränkt Skogshandtering äro Allmogens Näringsfång.
Wid en i sednare tider anlagd Wäg åt Malexander ligger Gästgifwaregården Björke, hwarifrån skjutsas till Skärlunda 1 1/4 mil, och till Dahla 1 1/2 mil, med 4 Gästgifwarens Hästar.
Ett så kalladt Sockne-Magazin inrättades år 1815 och eger en bestämd Fond af 80 T:r Spannemål, till det mesta Råg.
I den förenämnda Huru-Ån hafwa äkta Perlor, till en icke obetydlig mängd, blifwit fiskade.
Fornlemning: I Grönlunds Äng står en Run-sten med denna läsning:
Gudmundtr: risti: stin: dnsa: eftir: Vistin: fadur: sin: GUD: hjalbi: hans: saul:
d. ä. Gudmund reste denne sten efter sin Fader Waste. GUD hjelpe hans själ!
Ibland fordna märkwärdiga Kyrkoherdar i denna Socken må nämnas: D:n Johannes Nicolai, född i Skällwik, der hans Fader hade blifwit Kyrkoherde redan år 1560. D:n Johannes, som war gift med Elisabeth Trana, hade förut warit Krigs-Prest då han i Consistorii Protocoll nämndes herr Johan i Tägneby, innan han här blef Kyrkoherde år 1638. Han lefde till år 1661 och blef på slutet Prost. Hans Söner, som studerade, kallade sig, af Åsbo, Eosander och blefwo förnäme Män. Den ene, Nicolaus Eosander, f. d. 25 April 1636, blef, efter studier, resor och tjenster, Commissions-Secreterare och adlad d. 7 Sept. 1674 med namnet Liljeroth, Ambassadeur Extraordinarie wid Rysswikska freden år 1674 och Friherre s. å. Repellerades från Franska Hofwet och utnämndes till Kongl. Råd år 1704. S. å. Canzler wid Kongl. Akademien i Pernau och Grefwe; men ej introducerad. Död i Stockholm d. 19 April 1705. Den andre Sonen, Samuel Eosander, f. år 1637, blef efter studier och långa tjenster, omsider Assessor i Kongl. Swea Hof-Rätt år 1693. Ambassadeur Extraordinarie till Ryssland och adlad d. 15 Aug. 1698 under namnet Göthe. Död år 1716, 80 år gammal.
Åsbo Socken utgör ett särskildt Patronelt Pastorat i 3:dje Classen; och är Patronat-Rättigheten, genom Kongl. Götha Hof-Rätts utslag d. 1 April 1734, tillerkänd Egaren af Strålsnäs.
Post-Adressen: Boxholm.
Liggande i Ydre, Göstrings och Wifolka härad:
MALEXANDER
Denna Socken, hwars Längd är 3 och största Bredd 2 mil, gränsar i Nordost till Ulrica, i Öster till Kisa, i Söder och Wester till Sommen och Socknarne N. Wi, Asby, Torpa och Ekeby samt i Norr till W. Harg och Åsbo. Ibland flera här warande Insjöar äro Öjaren, Malgen och Mellansjön de största. Åtskilliga små Åar rinna från Skogssjöarne till Sommen. Oförmedlade Hemman finnas här 32 5/8, hwilka blifwit förmedlade till 27, af hwilka sednare 9 3/8 ligga i Göstrings samt 1 1/2 i Wifolka Härad. Ibland de som 16 1/8 H. som ligga i Ydre äro 4 3/8 Skatte, 2 1/4 Krono, 3 Frälse-Säterier och 6 1/2 Frälse-Hemman. Af de 9 3/8 H. som ligga i Göstrings Härad äro 4 3/4 Skatte, 2 1/8 Frälse-Säterier och 2 1/2 Frälse-Hemman. År 1754 war Folkmängden 700, år 1790, 914 och 1815, 1142 personer.
Kyrkan, bygd af träd och, som det säges på Fru Esther Krummedyks till Näs och Bålnäs bekostnad, är belägen wid en wik af Sommens N. ända på Krono-Hemmanet Sandens grund emellan Sjöarne Malgen och Aren *). Afståndet är härifrån till Skeninge 4 3/4 och till Linköping 7 mil. Kyrkans längd är 30 och dess Bredd 15 alnar, förutan en år 1751 å N. sidan skedd tillbyggnad till 13 1/4 aln. Längd samt 12 3/4 aln. Bredd. Altartaflan, af Bildhuggare-arbete, inköptes år 1743 af Kyrkans medel för 270 D:lr K:pmt. Predikstolen är äfwenwäl af gammalmodigt Bildhuggare-arbete. I Choret ligga begrafne: Göran Armsköld till Ekäng och dess Fru Edla Cath. Ulf. I Kyrkan äro Hufwudbaner uppsatte öfwer 1:o Capitain Pedher Swensson Lindensköld, f. 1616, +1673; 2:o Capitain-Lieutenanten Oloff Göransson Armskyldh, f. 1602, + 1686; 3:o Amiralitets-Capitainen Gust. Ad. Macklier f. 1674, + 1706; 4:o Capitain Pehr Bernh. Kinnenmundt f. 1691, + 1733. Twänne Ringklockor, af hwilka Pehr Jönsson Fahnenhjelm till Näs och Ekeby wid pass år 1654, förärat den mindre, hänga uti en Trädstapel.
-----
*) Kyrkan har, i afseende på sin belägenhet, blifwit kallad Malgarsanden och af Allmogen Malesanda el. Maljesanda.
-----
Säterier i Socknen äro:
1. Aspenäs, 2 H. Fr. Sät. som är beläget uti Ydre Häradsdel 1/4 sjöledes fr. Kyrkan wid Sjön Sommen; och har 12 T:rs årl. uts. ansenlig Äng och Mulbete, nödtorftig Skog, godt Fiske i Sommen och 7 rå och rörs Torp. Enkefru Capitainskan Ewa U. Gyllenhammar f. Kraft eger och bebor Säteriet.
2. Bollnäs, 1 H. Fr. Sät. som äfwenwäl ligger i Ydre Häradsdel 1/8 mil fr. Kyrkan och har 6 T:rs årl. uts. nödtorftig Äng, Mulbete och Skog, Fiske i Sommen, en Husbehofs-Mjölqwarn och 2 små Torp. Eges af 2:dre Ord. Landtm. I. C. Lagergren.
3. Sommwik med Skurebo, 1 1/8 H. Fr. Sät. är beläget uti Göstrings Häradsdel, 1 mil fr. Kyrkan och har 8 T:rs årl. uts. tillräcklig Äng, Mulbete och Skog, godt Fiske i Sommen, hälften uti ofwannämnde Mjölqwarn, en Såg och 9 små rå och rörs Torp. N. w. Egaren är Bruks-Patron C. D. Buréen på Boxholm.
4. Stjernesand, 1 H. Fr. Sät. i sistnämnde Häradsdel, ligger 3/4 mil fr. Kyrkan och har 6 T:rs årl. uts. nödtorftig Äng, Mulbete och Skog, godt Fiske i Sommen, samt 3 rå och rörs Torp. Eges af Lieutn. G. A. Gripensköld och Frih. G. Th. Pfeiff, till hälften hwardera.
Boställen äro:
1. Tumbo, 1/2 H. Kyrkoherde-Boställe, som säges wara skänkt af förbemälte Fru Krummedyk och ligger 1/8 mil från Kyrkan. *) Åbyggnaden är i hjelpligt stånd. År. uts. 2 1/2 Tunna, mest Råg, Ängen swag och till det mesta bestående af Kärr-wall. Betesmarken mager, men Skogen widlöftig. Dessutom eger Bostället 1 Husbehofs-qwarn, öfwerflödigt Fiskewatten och 2ne Torp. **) N. w. Kyrkoh. Johan Arney tillträdde Pastoratet år 1796.
-----
*) Enligt Tradition har Jätten Tumme fordom bebott denna gård och, så ofta han welat tilltala sin Stallbroder Oden i Hersmåla en half mil härifrån, uppgått på en närbelägen ganska hög kulle, Högatoft kallad, hwarifrån är utsigt öfwer större delen af Ydre.
**) Till Prestegårdens förbättring har K. JOHAN III år 1587 d. 12 Febr. uti Wadstena tilldelt Pastor härstädes, Andreas Erici, 20 T:r Krono-tionde, hwilket Riksföreståndaren Hertig CARL, uti Arboga d. 2 Martii 1597 äfwen bewiljat åt d. w. Kyrkoh. Olaus Johannis, samt förklarat, att 4 T:r af de 20 skulle wara Wederlags- och 16 Underhålls-Spannemål. Drottn. CHRISTINA har äfwen benådat framl. Kyrkoh. Ericus Magni och hans Hustru, på lifstid, om hon öfwerlefde Mannen. med ett halft H. Sanden, som sedermera, för dess ringa Tillegor, blifwit förmedladt till en fjerdedel; hwilket Hemman likaledes år 1660 d. 30 Nov. af K. Regeringen blef lemnadt till d. w. Pastor Loci, Jonas Andreae, men år 1674 d. 7 Maji gafs det af K: CARL XI åt Kyrkoherdarne wid Församlingen till ständig besittning; och år 1692 d. 26 Octob. benådade Högstbem. Konung dem å nyo med ofwannämnde 20 T:r Spannemål, hwilka då i ( ) års tid warit till Kronan indragne. I P --- (suddig text 1/2 rad - JB:s anm.)
-----
2. Malgeryd, 1 H. Lieutenants-Boställe wid Ydre Compagnie af 1 K. Lifgr. Regem. ligger 3/8 mil fr. Kyrkan, wid Sjön Malgen och har 6 T:rs årl. uts. 40 lass Hö, någorlunda Fiske, liten Humlegård, nödtorftig Skog, en Husbehofs-Mjölqwarn och 2:ne Torp.
3. Idebo, 1/2 H. Fältwäbels-Bost. wid förenämnde Regem., har 4 T:rs årl. uts. i tweksam jord, god Äng, godt Bete, tillräcklig Skog, en Husbehofs-Mjölqwarn och 2:ne Torp.
4. Uppsalatorp, 1/4 H. Krono-Skogwaktare-Bost. i Wifolka Härad med swag Åker och Äng, men widlöftig Skog.
Byar och Hemman äro:
(I Ydre Härad): Bjällnäs 2, Bjärhult 1, Ekeberg 3/4, Gransbo 1/4, Högbo 1/2, Ifranäs 1, Landsnäs 1/2, Lyckö 1/4, Malexander 1/4, Månhult 1, Norrgöhl 1/2, Ramfall 1, Swärdswik 1/2, Ugglebo 1/4, Wåkthult 3/8.
(I Göstrings Härad): Basteberg 1, Bränna 1/4, Danskebo 1, N: Ekeberg 1/2, Enshult 1, Gökshult 1/2, Mo 1/4, Ormsjötorp 1/4, Sjöbo 1/2, Skärlunda 1, Spakarp 1/2 och i
Wifolka Härad: Hallingsfall 1/4, Långstorp 1/2 och Mellansjö 1/2.
Hela Socknen består af Skogsbygd, fastän Skogen till några Hemman är mindre tillräcklig. Jordmånen är dels Sand, dels Sandmylla och Örjord. Årl. Utsädet anses wara 282 T:r med 7:de el 8:de Kornets Medel-Afkastn. Genom Swedjande, som här ännu brukas, ökas utrymmet för Råg-sädet. De fleste Hemman hafva Äng och Bete till öfwerflöd. Kreat. Ant. uppgifwes till 80 Hästar, 110 Oxar, 320 Kor, 300 Ungboskap och 350 Får.
Inwånarne sysselsätta sig något med Åkerbruk men mest med Boskapsskötsel samt Tjärutillwerkning och Becksjudning.
Nu för tiden hållas icke några Marknader wid Kyrkan.
Wid en mindre Landswäg, som går till Socknekyrkan ligger den lilla Gästgifwaregården Skärlunda, hwarifrån skjutsas till Björke 1 1/4 mil.
Ett Sockne-Magazin är inrättadt och har en behållning af 30 T:r Råg och 30 T:r Korn till understöd wid Misswext-år.
Socknen utgör ett särskildt Consistorielt Pastorat i 3:dje Classen.
Post-Adressen: Linköping och Kisa.