Kapitel 6

FREDAGSKVÄLL

Under fredagen hamnade Anders och Katarina på olika dagsverken. De möttes bara som hastigast på morgonen innan de skulle ut på ängarna.

- Om inte förr så imorron, viskade Anders.

- Imorron men kanske i kväll, svarade Katarina. Därefter sågs de inte förrän till kvällsvarden. Efter maten följde Anders med badarna ner till sjön. Gammeldrängen tittade besviket efter honom. När de kommit utom synhåll från gården vek Anders av tvärt åt ett annat håll.

Ingen väntade honom vid berghällen. Han satte sig ner för att se om Katarina skulle dyka upp. Inget hände. Kanske hade hon också sett honom försvinna med badarna? Han förbannade sig själv för att han inte bestämt tid med henne här. Nu satt hon kanske och väntade på att han skulle komma tillbaka från badet

Efter en halv timme eller mer gav han upp och släntrade tillbaka upp mot säteriet. Inte heller på vägen dit mötte han henne. När han kommit tillbaka gick han och satte sig med de andra drängarna vid drängstugans solsida. Där spelades det kort. En flaska brännvin hade de också kommit över.

- Vill du va mä?

- Näää...

- Men en sup då?

- Jooo...

Anders tog en rejäl klunk. Grinade illa och torkade av sig på skjortärmen. Lutade sig fram på bänken med armbågarna mot låren och tittade förstrött på kortspelet. Kvällen masade sig fram. Ett par klunkar till i flaskan blev det innan han bröt upp från sällskapet och gick en runda åt ladugården och svinhusen. Inga pigor i närheten. Lika bra att gå och lägga sig.

Det gjorde han. När de andra sent omsider bröt upp och fnissande gick till sängs sov han redan tungt.

Katarina satt uppe sent. När inte Anders hade kommit tillbaka med de andra från badet hade hon i stället tagit sig för att titta över sina lördagskläder. Ett par gräsfläckar på klänningen hade hon lyckats få bort, och hon hade också strukit både den och sitt bästa linne. Även lillpigan Maria hade suttit inne och ägnat sig åt sina kläder. Katarina anade att det var henne hon bevakade, men nämnde inte Anders med ett ord. Maria lyckades i alla fall få ur Katarina att hon kvällen efter skulle på slåttergillet i Bjälnäs.

- Ska Anders också dit, tror du?

- Dä vet ja inte. Fråga´n får du se.

- Dä törs ja inte! pep lillpigan. Katarina log inåtvänt och tog nya tag med strykjärnet.