Boxholmshistoria

- avskrift ur Ridderstads östgötaskildring 1917 -

(Johan Birath 1994, 1998)

2. Malexander,

belägen i Ydre och Göstrings h:d. Gränserna äro i n. Åsbo o. Harg, i no. Ulrika, i ö. Kisa o. Tirserum, i so. N. Vi, i sv. Torpa, i v. Ekeby, i nv. Åsbo. Arealen: 20,010 h., därav 15,274 land. Härav tillh. Ydre h:d: 11,461 h., därav 7,442 land samt Göstrings h:d: 8,549 h., därav 7,832 land. Marken är överallt bergig och stenbunden. Av särskilda höjder nämnas Bålskalle vid kyrkviken, Högatoften vid prästgården och Döraberget å Aspenäs udde. Jordaretn är svartmylla, klapper och sandjord. Socknen, som är belägen vid en del av Sommens nordliga och ostliga vikar, bevattnas dessutom av Malgen, Öjaren och Mellansjön m. fl. insjöar. Därtill utfalla flera mindre åar i Sommen. Den förnämsta landsvägen kommer från Åsbo, följer utefter Öjarens strand, går sedan rakt åt s. och slutligen so. till kyrkan. Vid Bålnäs finnes ångbåtsstation.

Socknens namn skrives under äldre tider på många olika sätt, såsom 1391, 1401 och 1461 Malghasanda, 1363 Maligxsanda, 1405 Malcasanda, 1502 och 1643 Malingsanda, 1531 Malingzsanda, 1539 Maliasander, 1551 Malixåander och Malgasånda, 1565, 1597 och 1760 Malexander, 1613 Malasanda, 1810 Malexanda l. Malexander.

Förslag att överflytta den till Ydre h. hörande delen av socknen till Göstrings h. ävensom att socknen måtte förklaras skola hädanefter benämnas Malgesanda har av k. m:t 1897 icke bifallits. I förteckningen från biskop Brasks tid å stiftets kyrkor finnes denna icke nämnd, men på 1530-talet synes socknen ha varit eget pastorat. Kyrkan och dess kyrkoherde nämnes år 1345. Kyrkan, som är av sten, är uppförd år 1881 vid Sommen. Över huvudingången läses årtalet 1881. Längden är till det inre 30 o. br. 14 met. med utrymme för 800 personer. Har varmugnar. Altartavlan framst. Kristus på korset och är av Frid från 1906. gamla altartavlan av bildhuggeriarbete inköptes 1743 och föreställer Kristus på korset med därvid stående Maria och Johannes samt utanför på sidorna Moses med lagens tavlor och Kristus med lammet och segerfanan. Denna tavla är nu upphängd över s. ingången. Över n. ingången är en tavla framst. nattvarden. Ny orgel om 12 st. finnes. Förutv. orgel om 6 st. inköptes från Harstads kyrka, renoverades och förökades 1832. Av de fyra ljuskronorna, som äro förflyttade från gamla kyrkan, skänktes en av fru Katarina Cronhjelm efter hennes man, majoren G. Gyllenståhl och en annan av kapt. Joh. Karl Stråle år 1752. Nio större o. mindre vapensköldar äro upphängda å skilda platser, bl. a. efter kaptenerna Gust. Ad. Macklier (+ 1706) och Per Bernh. Kinnimund (+ 1733), Jöran Armsköld (?), Olof Jöransson Armsköld (+ 1686), And. Rosensabel (+ 1669) o. Peder Lindenskyld (+ 1675). - Avst. till Boxholms jvst.: 25 km.

Äldsta kyrkan skall enl. sägnen uppförts av fru ester Krumedik på Bålnäs. Den därefter uppförda kyrkan var från omkr. 1587, sedan den förutv. då nedbrunnit. Till uppförandet av densamma beviljade, efter anhållan, k. Johan III några tunnor spannmål. Efter flerfaldiga reparationer tillbyggdes kyrkan år 1753 åt n., varefter hon fick en längd av 18,7 m., varav koret 6, med en bredd på den förra av 9,5 och på det senare av 6,8 m. Därtill kom vapenhuset utanför v. dörren 5,3 m. långt med en bredd av 6 och tillbyggnaden 7,4 med 9,5 m:s bredd. Kyrkans hela tak var sedan 1709 prydt med målningar ur bibliska historien, men dessa blevo senare överkalkade. I kortaket fanns en målning, bekostad av Jöran Armsköld och hans hustru, kvar ännu vid slutet av kyrkans tillvaro. Densamma framställde Kristi uppståndelse, med omskrift: Döden är uppsvulgen etc. Predikstolen, av bildhuggeriarbete, var från år 1659. Varest denna, liksom några i gamla kyrkan befintliga tavlor, förvaras, synes vara obekant. Denna kyrka nedtogs 1881 och klockstapeln 1877.

Ringklockorna hänga i tornet. Storklockan saknar inskrift, men är densamma, som 1699 skänktes av major Gyllenståhl. På den mindre, som var skänkt 1651 av kapt. Ped. Fahnenhjelm, läses efter dess omgjutning namnen på flera personer, som 1686 bekostade denna omgjutning. Om dessa klockor berättas följande: Den församling, som icke hunnit förskaffa sig någon kyrkklocka, ägde rätt att hemligen borttaga en sådan, där flera funnos, men den kunde med våld eller i löndom återtagas ända till dess de bortförande hunnit upphissa eller ringa med klockan inom egen gräns. Malexanderboarna lyckades sålunda en julnatt att, oaktadt all vård, beröva Asby en av dess klockor, vilken fördes över Sommen till Bålskalle, där bockar på förhand voro uppresta. Här upphängdes hon nu, så att ringning kunde verkställas, varför de i hack och häl förföljande Asbyboarna blevo nödsakade att omvända. Enl. en annan sägen upphissades hon i stapeln vid Malexanders kyrka och anringdes, innan de förföljande framhunno. Om den större av klockorna berättas, att mästaren, som skulle gjuta henne på kyrkoplatsen, rest bort till det närbelägna Bålnäs under godsets smältning samt fördröjt sin återkomst så länge, att gesällen blivit av menigheten nödgad avtappa metallen ur smältugnen, sedan han länge, under fruktlös väntan på mästaren, däruti inkastat allt befintligt silver. Gjutningen lyckades förträffligt, och den myckna ädla metallen skall ha förorsakat klockans sköna klang. Emellertid återkom mästaren och blev så förbittrad, att han under utrop: "har du tagit brödet från mig, skall jag taga livet av dig", dödade gesällen, som därefter säges begravts midt under själva klockan. Denna senare sägen finnes intagen i 1846 års biskopsvisitation. Rääf anmärker dock i sin beskrivning över Ydre, att, så framt någon sanning ligger till grund för denna berättelse, skall den ha sin uppkomst i avlägsna tidevarv, enär intet ord om ett dylikt dråp förekommer i de befintliga och av honom från slutet av 1500-talet granskade domböckerna. Några egentliga fornlämningar finnes ej. Å Ramfalls ägor finnes en jättegryta och å Skärlunda ägor finnes en "jättehög". En gammal sed hos allmogen att offra vid barndop är sedan 1847 bortlagd.

Folkmängden var 1790: 914, 1850: 1,491, 1910: 1,147, därav i Ydre h. 552, 1916: 1,117. - Kassor 1910: kyrkok. kr. 10,441, kommunalk. kr. 6,820, skolk. kr. 83, bibel- och bokk. kr. 997, Gyllenhammarska don. kr. 518, Reutersvärdska don. kr. 8,206. S. J. Svenssons don. kr. 3,025, Norénska don. kr. 1,177. År 1837 erhöll denna s:n genom testamente av bankkamr. Jakob Norén och hans hustru 1,000 kr. till uppköp av 100 t:r spannmål, som skulle utlånas i socknen och räntan därav tillfalla de mest behövande här vid julhelgen. År 1879 tillät k. m., att s:n må anslå ifrågav. medel till en penningefond, varav räntan årligen skall användas för det i testamentet stadgade ändamål. De av Norén och hans hustru meddelade föreskrifter i avseende å förvaltningen av medlen, ansvarigheten för desamma samt kontrollen över och revisionen av stiftelsen skola dock lända till efterrättelse. - Folksk. har 56 barn 1915; 4 småsk. ha 87 barn. - handl.: 4, handtv.: 10. - Å Långstorps ägor anlades 1825 ett järnbruk, som snart nedlades. Vid kyrkan har förr hållts marknad.

Gårdar.

Ydre härad:

Aspenäs, 2 m., 386 h. Första gången denna gård förekommer omnämnd är år 1345, då östgötalagmannen. riddaren Knut Jonsson (av släkten Blå) och hans fru Katarina Bengtsdotter av Folkungasläkten från Aspanaes gjorde sitt testamente. Denne Knut Jonsson var en rättrådig, högbördig och mäktig man, i halvtannat årtionde därtill Sveriges rikes drotsete. Det har med allt skäl antagits, att den äldsta till vår tid bevarade handskriften av Östgötalagen, som finnes, är utförd för hans räkning och på hans bekostnad. Detta verk är det största till format och det vackraste i pergament, i skrift och i ornering av alla våra gamla landskapslagar. Det var här vid Aspenäs som heliga Birgitta tillbragte sina barn- och ungdomsår och fick sin uppfostran av sin moster, nämnda fru Katarina.

Ägdes sedan av herr Knuts son Jon och av Ulv Jonsson, vars sonhustru Ida J:dotter Bülow år 1461 såsom änka efter riksr. och ridd. Larins Ulvsson skänkte sin sätesgård Aspenäs med åker, äng, hus, jord, skog, fiske och kvarn etc. till Vadstena kl., till evärdelig ro och vila för sig, sin man, deras föräldrar, vänner och fränder. Huruvida Aspenäs i sin helhet mottagits av klostret kan icke sägas. Men år 1500 förekommer ett arvskifte mellan ridd. Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och samarva efter deras moder och moster, kon. Karl VIII:s döttrar, varigenom nämnde herr Erik bl. a. bekom flera gårdar i Ydre och av dem Aspeness ödisjord. Säges 1625 tillh. rikskanslern Ax. Oxenstjerna. Ägdes 1683 som säteri av majoren Gabr. Gyllenståhl, som ägde de flesta säterierna kring Sommen, å vilka han uppförde åbyggnaderna i samma stil. Dessa finnas ännu kvar vid flera ställen, såsom vid Aspenäs, Liljeholmen, Somvik, Sommenäs m. fl.

G. ägde Aspenäs till sin död år 1705, då egendomen ärvdes av hans änka, Katr, Cronhjelm, vilken innehade den ännu år 1725. Försåldes sederm. till kapt. Pet. Berndt Kinninmundt (+ här 1733) och tillh. därefter hans änka, Eva Elisab. Du Rietz (+ 1771). Övergick 1750 till deras måg, kapt. Joh. Printzensköld, som vintertiden 1758 drunknade vid Aspenäs, varefter änkan gifte sig med lagm. Joh. Gust. Gripensköld (+ 1791). Då hon dog 1799, såsom den siste av adl. släkten Kinninmundt, övergick egendomen genom testamente till Eva Krist. Du Rietz, f. Cronhjelm, som 1802 försålde den till kapt. Isak Ax. Gyllenhammar (+ 1815). Tillh. därefter hans änka Eva Kraft, vidare sonen kapt. Axel Herm. G. (+ här 1863), som blev ägare av S. Aspenäs, vidare hans bror, fanjunk. Ad. Fredr. Gyllenhammar (+ här 1888), m. fl.

Tillh. 1894 Joh. F. Petersson (1 3/4 m.) och det övriga sekret. Aug. Vilh. Gyllenhammars (+ här 1888) stbh. F. n. tillh. 1 3/4 Boxholms ab. och 1/4 m. lägenh. Holmetorp och Harsmåla, 3/16 m.

Bjälnäs, 2 m., 232 h., 3 äg. - Bjärhult, 1 m., 711 h. Biaerghult testamenterades tills. med andra gårdar 1405 av riddaren Ture Bengtsson till Vadstena kl. Tillh. 1686 fröken M. E. Hillebard, hörde under förra delen av 1700-talet tills. med Lyckö, senare tills. med Bjälnäs, på 1850-talet prosten Fredr. Drotty (+ 1856), 1884 och ännu Boxholms ab.

Bålnäs, 1, med Landsnäs, 1/2 m., tills. 577 h. Säges under 1400-talet tillh. fru Ester Krumedik. Tillh. under 1600-talet ryttmäst. Jöran Armsköld, som bodde här. Denne Jöran Armsköld var son till bonden Anders i Ekäng. Han tjänade, som den tiden var vanligt, som ryttare för sin faders gård. Samtidigt levde på Gravby jungfru Margareta, dotter till avlidne Måns Olofsson (Stjernbjelke) och hans efterlevande änka, fru Anna Brömsdotter till Gravby av Baggesläkten. Trots skillnaden i börd fattade den unga jungfrun kärlek till den unge krigaren, och de gifte sig, oaktadt den stränga moderns ogillande av och förbud för ett för det adliga ståndet, som det vid den tiden ansågs, förnedrande gifte. Följden blev, att dottern blev förskjuten och gjordes arvlös. Slutligen vaknade emellertid hennes "moderliga hjärta" och genom särskildt utfärdadt brev, det. Ekäng 1614, gav hon med "välberådt mod" sin dotter "vilja och vänskap" för det "hon sig med giftermål hade försett" och gjorde henne efter sin dödliga avgång myndig och delaktig till full arvslott, både i lösöre och jordagods tillika med sin syster Helja (s. å. gift med landshövd. Knut Drake till Hagelsrum). Jöran Andersson blev emellertid en tapper krigare och steg i graderna, och år 1628 blev han ryttmästare vid Östgöta kavalleri och adlad. Han levde sedan i många år, men blev 1629 såsom lamskjuten hemförlovad från kriget för att bliva färdig igen, som dock aldrig lyckades. hans barn blevo alla gifta inom adliga släkter. A. avled härstädes. Tillh. vidare hans måg Peder Lindeskyld (+ 1675), g. m. Elsa Armsköld, som överlevde sin man och hade egendomen som säteri 1683. Ägdes senare av deras dotter Elisabet, som var gift med löjtn. Karl Stråle af Sjöared samt därefter av deras son, kapt. Joh. Karl Stråle, ehuru Katar. Gyllenståhl förut under några år säges varit ägarinna. Tillh. omkr. 1786 kvartermäst. E. Leonh. Duse, 1797 landtmätaren Fredr. Valman, senare hans måg, landtm. Joh. Kr. Lagergren, vidare dennes måg kyrkoh. Joh. Ax. Alin, g. här 1846 med Charl. Lagergren, därefter d:r Henr. Edv. Teod. Goes (+ här 1869), av vars barn Bålnäs köptes 1873 av kaptenen Oskar Fredr. Kugelberg. - Beläg. vid Sommen.

Ekeberg, S., 3/4 m., 273 h., äg. 1910 A. J. F. Johansson. - Gransbo, 1/4 m., 78 h., äg. 1910 A. E. Hektor. - Högbo, 1/2 m., 294 h., äg. 1910 G. Jakobssons stbh. - Idebo, 1 1/2 m., 331 h. Av gården köptes 1 m. 1643 av Bengt Rääf, men hörande till Aspenäs, dit gården hörde ännu 1786. Tillh. 1825 och 1842 Stjärnsand, senare k. sekr. P. A. Reutersvärd, men 1871 åter Stjärnsand. 1884 Karl P Hellqvist, 1894 hans stbh., 1910 och ännu Boxholms ab. Idebo 1/2 m. har varit senare till staten indraget militiebost., som 1910 köptes av förvaltaren P. J. Cederqvist. - Ivranäs, 1 m., med utj. 457 h. Köptes 1625 av Nils Bielke, men hörde till Aspenäs, dot gården hörde ännu 1725 och senare. Tillh. 1783 kornetten Du Rietz, 1825 majoren Fredr. And. Reutersvärd (+ 1858) och kaptenen Ax. Herm. Gyllenhammar (+ 1863), hälften var, 1852 k. sekr. P. A. Reutersvärd och en bonde, hälften var, 1884 och 1894 tre äg., 1910 fem äg., därav S. A. Vesterberg. - Lyckö, 1/4 m., 417 h., tillh. Boxholms ab. - Malexander, 3/4 m., 503 h. Kyrkoherdebost., best. av 1/2 m. Tumbo o. 1/4 m. S. Sand. - Malgeryd, 1 m., 392 h., f. d. militiebost., indr. till staten. -- Månhult, 1 m., 592 h., 5 äg., därav 1910 kaptenen O. F. Kugelberg, Bålnäs. - Ramfall, 1 m., 403 h., Boxholms ab. - Ugglebo, 1/4 m., 164 h., 1910 A. J. Karlsson. - Våktehult, 3/8 m., 218 h. Nämnes 1391. 3 äg.

Göstrings härad:

Adelsnäs, 1/2 m., 1 äg. - Basteberg, 1 m., 794 h. Reducerades liksom Danskebo o. Ekeberg från reg.-skrivaren Nils Anderssons änka. Tillh. 1871 P. Löfgrens arv., 1884 K. J Löfgren, 1894 och f. n. Boxholms ab. - Bränna, 1/4 m., 79 h., 1 äg. - Danskebo, 1 m., 656 h., tillh. 1871 och 1884 N. Olofsson, 1894 K. J. Johansson, 1910 kyrkoh. K. Sundströms bo. - Enshult, 1 m., 479 h., tillh. 1686 översten Erik Oxenstjerna, men tillh. senare släkten Svanhals. Tillh. 1871 J. A. Olsson, 1910 hans stbh. - Gökshult, 1/2 m., 342 h., 2 äg., därav 7/16 m. Boxholms ab. - Hallingsfall, 1/4, och Långstorp, 1/2 m., omkr. 560 h. Å Långstorps ägor anlades 1825-1830 Danielshammars snart nedlagda verk, med privilegium från 1804. Boxholms ab. - Mellansjö, 1/2 m., 1,780 h., tillh. i midten av 1800-talet bruksp. D. P. av Burén, 1852 A. F. Planck, 1871 med Hallingsfall o. Långstorp, tills. 1 1/4 m., K. G. T. Hedin, 1884 och än Boxholms ab. - Mo, 1/4 m., 271 h., 6 äg. - Ormsjötorp, 1/4 m., 108 h. - Sjöbo, 1/2m., 293 h., 5 äg., därav 1/8 m. Boxholms ab. - Skurebo, 1/8 m., 206 h. Skurebo säteri hörde ännu 1818 till Somvik, men tillh. 1852 prosten Fredr. Drotty (+ 1856). Försåldes 1875 av änkefru Vilhelmina Drotty för 18,000 kr. till skogsförvalt. J. P. Holmberg. Tillh. nu Boxholms ab. - Skärlunda, 1 m., 258 h., 4 äg. -

Somvik, 1 m., 1,385 h. Säges blivit säteri för Gustaf Grubb, vilket likväl ej kom till verkställighet förrän 1682. Ägdes senare av Ax. Nisbeth, som sålde säteriet till majoren Gabr. Gyllenståhl, därpå av hans måg kapt. Gust. Ad. Makeléer ellerMacklier (+ här 1706) och dennes änka Hedv. Gyllenståhl (+ 1739), omg. med kommissarien And. Vetterström. Tillh. åtminst. 1750 hennes son, löjtn. Joh. Gabr. M. (+ 1776), därefter hans måg, ryttm. Henr. Ev. Strokirch. Ägdes 1818 av bruksp. Karl Dan. Burén, Boxholm. 1850 av inspekt. O. P. Palmqvist (+ här 1843), därefter hans arvingar. 1853 och 1871, då tv. till 48,000 kr., av änkefru K. Palmqvist. År 1875 såldes gården för 140,000 kr. av M. G. Strömbom på Götvik som förmyndare för sin dotter Ulrika samt för löjtn. C. W. M. von Melens och dennes avl. hustru Matilda Palmqvists sex barn Axel, Karl, Hildur, Ebba, Karolina och Anna till Boxholms ab, som än är äg. - Egendomen är belägen vid nordligaste ändan av Stjernsandsviken. - Spakarp, 1/2 m., 386 h., 1910 A. P. Erikssons stbh. - Stjärnesand, 1 m., 347 h. Hörde 1636 under namnet Sanden under Sommenäs. Från 1673 räknas gården som säteri och ägdes till 1685 av Magd. Stjerna, därpå genom köp av majoren Gabr. Gyllenståhl, vidare av hans måg, kapt. Gust. Ad. Makeléer (+ 1706), 1725 av hans änka Hedv., omg. med kommissarien And. Vetterström. Hon försålde egendomen till sin måg, sederm. majoren Karl Gust. Gripensköld, som var ägare omkr. 1760. Tillh. 1786 hans son, lagm. Joh. Gust. Gripensköld (+ 1791), 1818 dennes brorson, löjtn. Gust. Ad. Gripensköld (+ 1824) och denne sistnämndes måg, fänrik Gotth. Teod. Pfeiff (+ 1843) till hälften var. Ägdes 1825 av Joh. Samuelsson och 1852 av fältväbeln Lars Gust. Gyllenhammar, g. m. Katrin-Marie Samuelsson. Han och hans barn försålde egendomen 1873 till brukspatr. K. A. N. Gyllenhammar för 31,000 kr. Tillh. f. n. Boxholms ab. - Egendomen är belägen vid Stjärnsandsviken. - Uppsalatorp, 1/4 m., 134 h., f. d. skogvaktarebost., indr. till staten.

Övriga tillhörigheter: i Ydre: Hällebo utj., Häradsmålen, Nystugans utj., i Göstring: Danielshammar, Enshults kvarn o. såg, Långtorps kvarn, Mellansjö mejeri, Somviks mejeri, Stjärnesands kvarn m. fl.

Övriga sockenbeskrivningar från denna tid: Blåvik, Ekeby, Rinna och Åsbo. Beskrivningar över Malexander finns också från åren 1760 och 1828.