Boxholms Bruksmuseum

Boxholms Bruksmuseum
Boxholms Bruksmuseum är beläget i den gamla kvarnbyggnaden från 1777, Boxholms äldsta byggnad.
Boxholms Bruksmuseums öppettider: Museet kommer inte att ha några fasta öppettider under sommaren 2021. Museet öppnar dock upp för de som ringer på telefonnummer 070-6659012 och som har en önskan att besöka museet. Olika personer med intresse av Boxholms Bruksmuseum kommer under sommaren att ha en telefon med detta nummer, och de är beredda att komma och öppna och släppa in besökare, så var inte rädd för att ringa numret. Pris: 30 kronor, med guidning 40 kronor. Hitta Hit: Adress: Masungnsvägen 4, 590 12 Boxholm. GPS:koordinater: 58°11'32.7"N 15°2'53.2"E Tillgänglighet: Boxholms Bruksmuseum är inrymt på flera våningsplan i den gamla kvarnbyggnaden. Det mesta av utställningen finns på ett våningsplan en trappa upp. På våningsplanet som finns ytterligare en trappa upp finns en lokal där föredrag och andra särskilda arrangemang anordnas, och där arrangeras det varje sommar en särskild "sommarutställning" kallad. Det finns stolhissar till de två våningsplanen. Toaletter finns på det nedre samt på det tredje våningsplanet. Toaletten på det nedre våningsplanet är handikappanpassad. Om Boxholm och Boxholms Bruksmuseum: Gustav Vasas svåger, Arvid Gustafsson Stenbock, lät uppföra en sätesgård intill Svartån i södra Östergötland. Den fick namnet Bocksholm, "bock" efter honom själv och "holm" som var lite modernt. År 1754 var Gabriel Adolf Ribbing ägare till Boxholm, och han fick privilegier att sätta upp två manufakturhammare vid Svartån. De kom att kallas Gabriel respektive Beate hammare, namngivna efter honom själv och hustrun. Det var starten för Boxholms bruk! Än glöder järnet i Boxholm då två av Ovakos varmvalsverk är belägna på orten men bruksepoken gick i graven i början av 1980-talet. Sveriges sista martinugn (där järnskrot smälts) stängde 1981 och i samma veva styckade man upp det anrika bruket bestående av varmvalsverk, kallvalsverk, lantbruk, osttillverkning, sågverk och skogar. Boxholm klarade dock omstruktureringen bra då brukets olika delar köptes upp av andra företag och nya företag bildades, men bruksepoken i Boxholm tog slut 1981. Boxholms Bruksmuseum, är beläget i den gamla kvarnbyggnaden från 1777, och det ger en levande bild av ortens utveckling från mitten av 1700-talet fram till våra dagar. På museet finns till exempel utställningar med gamla bruksföremål samt ett par hemmiljöer från 1900-talets början. På den nedre våningen finns också en fungerande maskin från slutet av 1800-talet för framställning av s.k. klippspik. Utomhus finns en ångdriven smideshammare och ett valsverk där stångjärn tillverkats samt ett lok från Sveriges första elektrifierade järnväg som gick mellan bruket och Boxholms station. Kuriosa: Boxholm har en särställning när det gäller elektricitetens införande i Sverige. Landets allra första järnbana med elektrisk drift kom i bruk 1890 vid Boxholms järnbruk. Längden var 750 meter och spårvidden blott 89 cm. Strömmen levererades av en generator om 220 volt och 90 ampere. Trots sin litenhet var banan absolut inte betydelselös, den kom att visa vägen för den framtida järnvägselektrifieringen i Sverige. Den var dessutom ekonomisk i drift och maskineriet var hållbart. Anläggningen projekterades och utfördes av Asea, men loket var av amerikanskt fabrikat. År 1894 togs världens första elektriska valsverk i bruk i Boxholm. År 1977 togs väldens första digitalt styrda valsverk i drift i Boxholm. Det var Finvalsverket, ett valsverk som ingår i Ovakokoncernen idag och som fortfarande är i full produktion. Det påstås också att Sveriges första glödlampa fanns i Boxholm. Kung Oskar II tyckte om att sitta och läsa, så också han fick en glödlampa fast 8 år senare. Tro´t den som vill! Landets första runda klassiska gräddost tillverkades i Boxholm. Det skedde den 24 september 1952. Orsaken var mest en slump, mejeriet hade ett överskott på grädde. År 2011 köpte Arla Boxholms mejeri av Boxholms AB, detta med löfte om att verksamheten skulle fortsätta som tidigare. Den 15 oktober 2018 lämnade dock Arla beskedet att mejeriet skulle läggas ner och Boxholmsost skulle i fortsättningen tillverkas i Östersund. Den 11 december 2019 ystades den sista osten på Boxholms mejeri och den 13 december samma år stängde ostbutiken. Men detta är en sanning med modifikation för det ystas återigen ost på Boxholms mejeri men nu i Glada bondens regi! I november 2020 blev det klart att Glada Bonden köper mejeriet och nu händer spännande saker i den gamla mejeribyggnaden. Ost har börjat att ystas och planen är att mejeriet ska byggas till och att det också ska bli tillverkning av andra mejeriprodukter. Arla har fortsatt att göra vad de kan för att stoppa Glada Bonden och mejeriaffären, allt medan Glada Bonden jobbar vidare och anställer personal. Bruksmuseets stiftelse Boxholms Bruksmuseum drivs av en stiftelse. Den består av följande ledamöter (år 2019): Mikael Palm, Ordförande, Boxholms kommun Boris Staf, Boxholms kommun Bengt-Åke Bengtsson, Boxholms AB Sune Philipsson, Boxholms AB Per-Olov Ruberth, Ovako Gunilla Jonsson, Ovako Göran Karlsson, Fackens företrädare Björn Ivarsson Lilieblad, Östergötlands museum Berndt Andersson, Arbetsgruppen Bruksmuseet Besök Boxholms Bruksmuseum på Facebook Lite bilder från Boxholms Bruksmuseum:

Boxholms Bruksmuseum är beläget i den

gamla kvarnbyggnaden från 1777, Boxholms äldsta byggnad.

Boxholms Bruksmuseums öppettider:

Museet kommer inte att ha några fasta öppettider under sommaren 2021. Museet öppnar dock upp för de som ringer på telefonnummer 070-6659012 och som har en önskan att besöka museet. Olika personer med intresse av Boxholms Bruksmuseum kommer under sommaren att ha en telefon med detta nummer, och de är beredda att komma och öppna och släppa in besökare, så var inte rädd för att ringa numret.

Pris:

30 kronor, med guidning 40 kronor.

Hitta Hit:

Adress: Masungnsvägen 4, 590 12 Boxholm.

GPS:koordinater: 58°11'32.7"N 15°2'53.2"E

Tillgänglighet:

Boxholms Bruksmuseum är inrymt på flera våningsplan i den gamla kvarnbyggnaden. Det mesta av utställningen finns på ett våningsplan en trappa upp. På våningsplanet som finns ytterligare en trappa upp finns en lokal där föredrag och andra särskilda arrangemang anordnas, och där arrangeras det varje sommar en särskild "sommarutställning" kallad.

Det finns stolhissar till de två våningsplanen.

Toaletter finns på det nedre samt på det tredje våningsplanet. Toaletten på det nedre våningsplanet är handikappanpassad.

Om Boxholm och Boxholms Bruksmuseum:

Gustav Vasas svåger, Arvid Gustafsson Stenbock, lät uppföra en sätesgård intill Svartån i södra Östergötland. Den fick namnet Bocksholm, "bock" efter honom själv och "holm" som var lite modernt.
År 1754 var Gabriel Adolf Ribbing ägare till Boxholm, och han fick privilegier att sätta upp två manufakturhammare vid Svartån. De kom att kallas Gabriel respektive Beate hammare, namngivna efter honom själv och hustrun. Det var starten för Boxholms bruk!
Än glöder järnet i Boxholm då två av Ovakos varmvalsverk är belägna på orten men bruksepoken gick i graven i början av 1980-talet. Sveriges sista martinugn (där järnskrot smälts) stängde 1981 och i samma veva styckade man upp det anrika bruket bestående av varmvalsverk, kallvalsverk, lantbruk, osttillverkning, sågverk och skogar. Boxholm klarade dock omstruktureringen bra då brukets olika delar köptes upp av andra företag och nya företag bildades, men bruksepoken i Boxholm tog slut 1981.

Boxholms Bruksmuseum, är beläget i den gamla kvarnbyggnaden från 1777, och det ger en levande bild av ortens utveckling från mitten av 1700-talet fram till våra dagar. På museet finns till exempel utställningar med gamla bruksföremål samt ett par hemmiljöer från 1900-talets början.

På den nedre våningen finns också en fungerande maskin från slutet av 1800-talet för framställning av s.k. klippspik. Utomhus finns en ångdriven smideshammare och ett valsverk där stångjärn tillverkats samt ett lok från Sveriges första elektrifierade järnväg som gick mellan bruket och Boxholms station.

Kuriosa:

Boxholm har en särställning när det gäller elektricitetens införande i Sverige. Landets allra första järnbana med elektrisk drift kom i bruk 1890 vid Boxholms järnbruk. Längden var 750 meter och spårvidden blott 89 cm. Strömmen levererades av en generator om 220 volt och 90 ampere. Trots sin litenhet var banan absolut inte betydelselös, den kom att visa vägen för den framtida järnvägselektrifieringen i Sverige. Den var dessutom ekonomisk i drift och maskineriet var hållbart. Anläggningen projekterades och utfördes av Asea, men loket var av amerikanskt fabrikat.

År 1894 togs världens första elektriska valsverk i bruk i Boxholm.

År 1977 togs väldens första digitalt styrda valsverk i drift i Boxholm. Det var Finvalsverket, ett valsverk som ingår i Ovakokoncernen idag och som fortfarande är i full produktion.

Det påstås också att Sveriges första glödlampa fanns i Boxholm. Kung Oskar II tyckte om att sitta och läsa, så också han fick en glödlampa fast 8 år senare. Tro´t den som vill!

Landets första runda klassiska gräddost tillverkades i Boxholm. Det skedde den 24 september 1952. Orsaken var mest en slump, mejeriet hade ett överskott på grädde. År 2011 köpte Arla Boxholms mejeri av Boxholms AB, detta med löfte om att verksamheten skulle fortsätta som tidigare. Den 15 oktober 2018 lämnade dock Arla beskedet att mejeriet skulle läggas ner och Boxholmsost skulle i fortsättningen tillverkas i Östersund. Den 11 december 2019 ystades den sista osten på Boxholms mejeri och den 13 december samma år stängde ostbutiken. Men detta är en sanning med modifikation för det ystas återigen ost på Boxholms mejeri men nu i Glada bondens regi! I november 2020 blev det klart att Glada Bonden köper mejeriet och nu händer spännande saker i den gamla mejeribyggnaden. Ost har börjat att ystas och planen är att mejeriet ska byggas till och att det också ska bli tillverkning av andra mejeriprodukter. Arla har fortsatt att göra vad de kan för att stoppa Glada Bonden och mejeriaffären, allt medan Glada Bonden jobbar vidare och anställer personal.

Bruksmuseets stiftelse

Boxholms Bruksmuseum drivs av en stiftelse. Den består av följande ledamöter (år 2019):

Mikael Palm, Ordförande, Boxholms kommun

Boris Staf, Boxholms kommun
Bengt-Åke Bengtsson, Boxholms AB

Sune Philipsson, Boxholms AB
Per-Olov Ruberth, Ovako
Gunilla Jonsson, Ovako
Göran Karlsson, Fackens företrädare
Björn Ivarsson Lilieblad, Östergötlands museum
Berndt Andersson, Arbetsgruppen Bruksmuseet