Boxholmshistoria

- avskrift ur Broocmans östgötaskildring 1760 -

(Johan Birath 1993, 1998)

I. Göstrings härad.

Wil sägas at thet uti fordna tider hetat Gisings härad: dock vet man så litet hwarföre thet hetat Gisings som Göstrings. Thet innehåller 365 1/12 hela hemman, och af them 102 1/8 Skatte, 160 5/24 Krono, 69 1/2 Frälse, 27 3/4 Frälse-Säteri med rå och rörs hemman, 7 1/4 Skatte Kungs-Ladugård, 1 1/2 Prestegård Frälse och 4 Krono Prestegårds-hemman; och af förenämnda hemman lyda 9 3/8 til Malexander Sokn i Ydre, och 21 1/2 til Hellgona Sokn uti Aska härad. Öster härom ligger Wifolka, Söder ut möter Norra Wedbo och Ydre, Wäster ut stöter Tåkern och Lysings härad här intil, och Norr ut gränsar thet til Aska härad: och är thetta härad icke öfwer 4 mil långt och 2 mil bredt. Thes wanliga Tingstad är wid Hogstad Kyrka; och afbildas uti sigillet Ett Träd med årtalet 1598. Utom åkerbruket och Boskaps-Skötseln idkar allmogen här icke serdeles något annat Näringsfång. Sokne-Kyrkor äro 12 uti häradet, nemligen 1. Ekby, 2. Rinna, 3. Åsbo, 4. Högby, 5. Skrukeby, 6. Hogstad, 7. Järestad, 8. Biällbo, 9. Wäderstad, 10. Harstad, 11. Hoff och 12. Apunda.

1. EKBY, under Jure Patronatus och Moder-Kyrka för RINNA

Här intil Kyrkan ligger Ekby By, efter hwilken Kyrkan ock blifwit kallad Ekby; och har Byen förmodeligen sitt namn av Ekar, som förr till större myckenhet än nu stådt på thes ägor. Kyrkan kallas ock Ekby Holawid, så wäl uti ett gammalt dokument af år 1253, tå Bartholdus warit Sokne-Prest; såsom ock långt Herefter uti Munke-bref: til en skildnad från Ekeby Kyrka, som ligger wid Sjön Boren, och kallas Ekebyborna. När Kyrkan aldraförst blifwit funderad, kan icke med wisshet sägas; dock är thet skedt för konung WALDEMARS tid, som nog ses af nyssnämnda document. Thes Wästra del är sedermera tilökt, hwilket på muren skönjas kan; fastän man ej eller wet, när det skedt: men Östra delen eller Choret lät Riks-Rådet Baron PEDER RIBBING upmura år 1652, och wid samma gjöra therunder en Graf åt Sig och sin Familia. Kyrkan hafwer ett wackert utseende, och thet nu mer än förr, sedan wid thes Wästra Gafwel ett prydeligit Torn blef byggdt år 1752, hwars mur är 20 och en half aln hög, och thes af träd-wirke, med spån beklädd, 30 alnar. Thenna byggnad kostade 2969 Daler K:mt, förutan dagswerken; och underhöllos så wäl Byggmästare som Målare af Pastore med kost. Hon står på Krono-grund, en och 3 fjerdedels mil från Skeninge; hållandes i längden 56 alnar, och uti bredden 16 alnar och 10 tumm. Thes hwalf understödjes af 5 Pelare och äro 3 Stolrader och 2 Gångar uti Kyrkan, samt wackra Fenster, som nog uplysa henne. Bland alla Lands-kyrkor är hon en af the bäst inredde. Altartaflan är ganska wäl målad med Frälsaren på korset, och Maria Johanne under korset, och å sidorne om Altartaflan på ett par pelare Ribbingske och Falkenbergiske Wapnen.^År 1693 är hon förärad til Kyrkan af Landshöfdingen Baron Lennert Ribbings Änke-Fru, Catharina Falkenberg, tå hon kostat 1263 Dal. Kopp:mt.

Prädikstolen af Bildhuggare-Arbete med bolder, hwit målad och starkt förgyld, är köpt år 1675 för 350 Dal. K:mt, och gifwen af Öfwerste-Lieutenanten Baron Eric Ribbing och hans Hus-Fru Beata Rosenhane: men Grefwinnan Ulrica Eleonora Oxenstierna til Bocksholm lät ånyo måla och förgylla honom är 1746, med 560 Dal. K:mts bekostnad.

Orgelwerket, med 7 stämmor och tremulant, pryder theslikes sitt rum: och är thet inköpt och upsatt år 1681, tå thet kostat 500 Dal. K:mt af Kyrkans medel: hwaribland dock woro 100 Dal. K:mt, som Fru Catharina Oljekvist til Söderlämna gifwit i testamente efter sin Man Johan Lillje. Til Kyrkans prydnad bidrager ock mycket the uti henne upsatte Adeliga Hufwud-Baneren med sine underskrifter. Under ett af them läses: Kongl. Majestets samt Sveriges Rikes högt betrodde Man, Rådh och Gouverneur öfver Elfzborghs Laehn och Dahl samt Öfwer-Commendant uthi Götheborg och des oliggande befaestningar, Den Högwaelborne Herre, Herr PEER RIBBING, Friherre, Herre til Boxholm och Gimmerstadh, aer född på Wadstena slott d. 10 Junii åhr 1606, och afsomnat på Boxholm d. 14 Apr. 1664.

Under ett annat står: Kongl. Majestets Högtbetrodde Man och General-Lieutenant, Den Högwaelbore Herren, Baron GABRIEL RIBBING, Herre til Boxholm, Ulfåsa, Fiellskiaeffte och Edsberg, född d. 1 Jan. 1679. död d. 10 Nov. 1742. Lefde och dog sitt Faedernesland och sitt hus til ewaerdelig heder, försakandes Rådspurpuren til sin Skapares aehra.

Under thet tredje: Kongl. Maj:ts tro man och Landzhöfdinge öfwer Wester Norrland, med Jemteland och Herdalarne, Den Högwaelborne Herre, Hr. LEONHARD RIBBING Pehrson, Friherre: Herre til Gimmersta och Bocksholm, aer född på Fylleröö d. 28 Junii 1638, och i Stockholm saligen afsomnat d. 18 Sept 1687. Gud förlaene honom på then yttersta dagen en frögdefull upståndelse.

Under thet fjerde: Kongl. Maj:ts Tro Man och Landshöfdinge öfwer Upland, Högw. Herr PEHR RIBBING, Friherre til Ulfåsa, född i Stockholm d. 14 Maji 1670, blef för des owaeldughet och nit för det allmaenna wald til Land-Marschalck wid 1719 åhrs Riksdag, under hwilket aembetes utförande han til Faederneslandets så wael som des Anhörigas stora förlust afled i Stockholm d. 9 Apr. A. 1719.

Under thet femte: Kongl. Maj:ts Tro man och Waelbestaelte Öfwerste-Lieutenant öfwer et Regemente til fot i Helsingeland, Den Högwaelborne Herre ERICK RIBBING, Friherre och Herre til Boxholm och Edstadh, född A:o 1640 d. 30 Apr. och i Herranom afsomnade d. 1 Maji 1675.

Under ett gammalt Hufwud-Baner på en Bläckplåt måladt, läses: LINAR RIBING til Måsbo och Nes. Sveriges Rikes Råd, Ståtholer i Östergöln. Under ett annat står: Herr CARL RIBBINGH Friherre, Herre til Boxholm och Gimmerstadh, Är född A:o 1634 d. 24 Apr. och dödde d. 8 Jan. 1661; och under ett SommeWapn på Bräde måladt, står anteknat: SVEN SOMME, åhr 1624. Ett gammalt Epitaphium är ock upstäldt i Kyrkan med följande påskrift:

Mors tua, mors Christi, fraus terrae, gloris caeli, Et dolor inferni, sunt meditanda tibi. Vive diu, sed vive Deo, nam vivere mundo, Mortis opus, viva est vivere vita D(io).

Uti Silfwer och Kyrko-Skrud täflar ock thenna med andra Kyrkor; och är ibland Silfret en stor kalk, som blifwit förärad af General-Lieutenanten Baron Gabriel Ribbing och Grefwinnan Ulrica Eleonora Oxenstierna: therpå äro åfwantil Ribbingske och Oxenstierniske Wapnen ritade; men eljest läses på honom: Hainrich, Freijher von und zue oberen Baijren, och på foten stå tre främmande Wapn ritade. Förrut är förmäldt, at Kyrko-Tornet blef byggdt är 1752. Samma år blef ock Klockstapeln nedtagen och Klockorna uphängde i Tornet: then större är guten år 1675, och then mindre år 1740.

Inga fastigheter äger nu kyrkan, förutan halfwa Hemmanet Sqwatthult i Åsbo Sokn, som fru Catharina Falkenberg gifwit; och skal Choret wid macht hållas för årliga hemmansräntan theraf, som är 60 Dal. K:mt och betalas til Kyrkan. Af Antiquiteter är ännu uti Kyrkan i behåll ett stort Maria Beläte, hwilket gifwer anledning til at gissa, at Kyrkan är Jungfru Maria helgad: och uti Kyrkomuren wid Wapnhuset är en Runsten, som förr warit synlig, men nu är öfwerklistrad; hwars Runor lydt sålunda:

SIRKIR. RISDI. STIN. DANA. EFTIR. GARNA.

Thet är: Serker upreste denne sten efter Gerne.

Man wil ej eller förtiga, at på Kyrko-wallen, uti ett inbyggdt och igenlåst Brädskrank, sitter en uti träd uthuggen Bild, som liknar en gammal Gubbe, hwilken wid dörens öpnande, genom ett rep, som är fästadt wid honom och dören, samt går på trissor, reser sig up med hatten i handen, at taga emot Allmosor, om hwilka han beder uti följande rader, som stå på Skranket:

Af träd och stock här inne sitter Jag i en mörk och liten wrå, För fattigt folk jag pengar tigger Af then mig ser och förbi går; Ty slut nu intet hiertat til Så framt du bär Guds kärleks bild.

Uti Soknen bo 1300 Menniskior, och består hon af 51 3/4 Hemman, af hwilka 12 1/2 äro Skatte, 9 3/8 Krono, 22 3/8 Frälse, 6 1/2 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, och ett Prestegården. Thes längd är 3 mil, och bredden somligstädes en hel, annorstädes en half, och på ett ställe en fjerdedels mil. I Öster gränsar hon til Sörby och Åsbo, I SödOst til Malexander, i Söder til Sjön Somen, i SödWäst til Säby, i Wäster til Rinna, och i Norr till Hogstad. Många små Insjöar äro här; och är märkeligit, at Bösebo Skatte-Hemman har Fiske på 18 ställen. Gädda, Abbor och Mört fångas i synnerhet uti småsjöarna; och hwad slags Fisk, som fångas uti Somen, är redan uti Sjunde Capitlet anmärkt: dock bör här ej förtigas, at wid Somens utlopp uti Swart-Ån, en och en fjerdedels mil ifrån Kyrkan i Söder, är Lax- och Ålfiske, som lyder til Bocksholms Säteri. Af 4 Mjöl-Qwarnar wid Swart-Ån och en wid Fiättmunna Ån samt 2 Såg-Qwarnar, äga Soknens Inwånare stor beqwämlighet. Skog hafwa the ock af Tall och Gran tilräckeligen, merendels til hwarje Hemman; fast en del af Soknen anses för Slät-Land, och en del för Skogsbygd. Jordmån består til större delen af Sandjord: dock är ock somligstädes någon Lera: och fås årligen wid ett helt Hemman, på Slät-Landet 12 a 14 tunnor, men uti Skogsbygden ej mer än 6 a 7 tunnor. Äng är här liten, och består then merendels af kärr och Mowall. Mulbetet är theslikes knappt på Ör- och Ljungamark. Jemte Hemmans-bruket bränna en del af Allmogen Kalk uti sine små Kalkugnar, dels til husbehof och dels til salu; hwartill Kalksten köpes uti Wäderstad och andra wid Sjön Tåkern belägna Soknar.

Märckwerdigt är, at, ther Somen faller ut i Andersbo-Sjön, uti fordna tider en tjåck och bred Stenmur blifwit satt twärtöfwer utloppet, at ej Fisken skulle gå utur Somen i Andersbo-Sjön: och tros, at någon Herre-Man, som bodt wid Somen, thet af afund låtit gjöra. För några år sedan, tå stark torka war, stängde nyssnämnde mur äfwen watnets fria lopp, så at Sokne-Männen blefwo nödsakade nedrifwa en del af muren, på thet watn ej skulle tryta för Soknens Qwarnar. Fjättmunstada By här i Soknen är märkwerdig af ett feltslag, som wid honom berättas hafwa i urminnes tid stådt mellan the Swenske och Danske; och äro ther uti en Äng åtskilliga små Backar eller Kullar, som til åminnelse efter Slaget, och the Danske, som ther skola wara begrafne, kallas Jute-backar. Af Ålderdoms-märken är ock på Ryckels By-Gärde en myckenhet upreste Stenar, och på Dala ägor en Runsten, som har följande runor:

LUKI. RISDI. STIN. DANSI. YFTIR. AUNA. SIN. BRUDUR.

Thet är: Loke reste denne sten efter sin broder Oner.

Säterier och Boställen äro i Soknen:

1. Bocksholm, som förr hetat Flemminge, och består för sig sjelf af 4 hela Hemman Frälse-Säteri, hwarunder Måsebro, ett och ett halft dito i Rinna Sokn är afhyst; så at thet nu är 5 och ett halft Hemman, förutan åtskilliga små rå och rörs Hemman. Från Kyrkan ligger thet en half mil, och är ganska wäl bebyggdt med Träbyggningar. Förmånerne bestå wid pass uti 40 Tunnors Utsäde, ansenlig Äng, Mulbete och Skog, Fiske til husbehof, nyligen förbättrad Trägård, litet Orangerie, Djurgård til 20 a 30 Dåfhjortar, 2 Fiske-dammar med Gäddor och Rudor, en Mjöl-Qwarn med ett par stenar, en kalkugn, inemot 30 hela underlydande Bonde-Hemman, och 33 Dagswerks-Torp. Nyssnämnda Måsebro är Ribbinge Familiens Stam-Gods: är ock Bocksholm ett gammalt Ribbinge Gods. Nu är Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adolph Ribbing, ägare theraf.

2. Giöttewik, förr Giötawij kallad, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, Wid Swart-Ån, och har 16 Tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, swagt Mulbete, tilräckelig Skog, och ett gammalt fjerdedels Frälse-Hemman Skinnartorp, som brukas af Bonde, samt 5 Dagswerks-Torp. På femtonhundrade talet skref sig Höfwidsmannen för Uplands Fanan, sedermera Öfwersten, Peder Knutsson Lillje til Giötawij, så at Säteriet är ett gammalt Lillje-Gods; hwilket för någon tid tilbaka tilfallit Amiralen Eric Johan Lilljes och General-Lieutenanten Baron Gabriel Ribbings Arfwingar: Nu är ock thet Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adolph Ribbing, tilhörigt.

3. Bleckenstad, Ryttmästare-Boställe til Skeninge Compagnie, är belägit en fjerdedels mil från Kyrkan, och består af ett Hemman Krono med 12 tunnors Utsäde, 50 lass Äng, god Skog, godt Mulbete i twänne Hagar till 16 Nöt, humlegård til 300 stänger, och ringa Fiske, förutan ett nyligen anlagdt Tegelbruk.

4. Ekby, Cornetts-Boställe till nyssnämnda Compagnie; ligger i Kyrko-Byn, och består af 3 fjerdedels Hemman Krono med 19 och en half tunnors Utsäde, 55 lass Äng, gode Beteshagar, medelmåttig Skog, Humlegård til 200 stänger, och litet Fiske i Ån.

5. Kyrkoherdans Boställe ligger wid Kyrkan, och består af ett Hemman, med 13 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, swagt Mulbete, tilräcklig Skog af Tall och Gran, liten Humlegård, och 2 små Torp. Thes förutan lyder til Prestegården en liten Utjord uti Dala Äng, tilsammans til 4 lass Hö. År 1750 tog Nils Curman emot Pastoratet.

6. Diseberg, Capellans-Boställe är ett halft Hemman Krono, som ligger 3 ottondels mil från Kyrkan, och har 8 tunnors Utsäde, swag Äng, intet Mulbete, och ingen Skog. Capellan brukar ock för Skatt en Utjord, som lyder til Capellans-bostället i Rinna Sokn, och har på samma Utjord Åker, Äng och Betesmark, samt Skog samfällt med Byn. Gabriel Zerl tillträdde Sacellanien år 1750.

Uti Soknen äro ock på Frälse grund twänne Hammar-Smedjor, som inrättades år 1754, sedan Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adolph Ribbing, år 1753 then 18 Julii fått transport på Kungl. Bergs-Collegii privilegium, som war gifwit til tå warande Öfwersten och Baron, nu mera Riks-Rådet och General-Gouverneuren samt Ridd. och Commend. Grefwe Gustav Fredric von Rosen, then 9 Junii 1727, at få uprätta kniphammare i Huru ström i Åsbo Sokn: och bekom äfven bemälte Kammar-Herre Kongl. Bergs-Collegii tilstånd then 31 Maji år 1754, at bredewid kniphammaren få inrätta Klipp-sax och Skärwerk. Then förra Smedjan har namn af Gabriels och then sednare af Beatae Hammare. Thertil är tilräcklig Watndrägt och ansenlig Skog. Tilwerkningen säljes til Stockholm och Carlskrona Amiraliteter. Årliga Hammarskatten til Kronan är 16 Dal Silf:mt för hwarje Hammare, och lyder Hammar-Werket til Bocksholm.

2. RINNA, Annexa til EKBY

Litet drygare än ett bösse-skott ifrån Kyrkan ligger en liten Insjö, som heter Rinna-Sjön: men om Kyrkan fått namn av Sjön, eller Sjön nu i sednare tider af Kyrkan, är äfwen så owisst, som hwadan sjelfwa namnet Rinna har sitt upphof; häldst här intet rinnande watn finnes, som kunnat gifwa thertill anledning. Kyrkan står på Krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Skeninge och 3 fjerdedels mil ifån Moder-Kyrkan; hållandes i längden 36 och en half aln, och uti bredden, med en tilbyggnad å Norra sidan, 18 alnar. När Kyrkan blifwit funderad är ofunnigt: men at tilbyggnaden är gjord wid pass år 1687, är så mycket säkrare, som höga år 1686 then 6 Dec. bewiljat en collect til Kyrkans utwidgande.

Altartaflan är upsatt år 1739, tå hon kostat Kyrkan 360 Dal. K:mt; men Prädikstolen, af Bildhuggare-Arbete med Frälsarens, Pauli och Evangelisternas bilder beprydd, samt hwit målad och förgyld, är wid pass år 1714 förfärdigad. Innan Kyrkan blef tilbyggd hade hon Sten-Torn, som nederbröts tå hon utwidgades, och anwändes stenen til byggnaden: är således nu utan Torn, och har sina Klockor i Trästapel. Then större är guten år 1642, och then mindre år 1700.

Soknens Inwånare utgjöra 955 Personer, som bebo 34 1/2 Hemman, af hwilka 14 1/4 äro Skatte, 10 Krono, 8 1/8 Frälse och 2 1/8 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman. Uti längden håller hon en och 7 ottondels och uti bredden 3 fjerdedels mil. öster ut gräntsar hon til Hogstad, Söder ut til Ekby, Wäster- och Norr ut til Wäderstad. Åtskilliga små Insjöar äro uti Soknen, och störst af them Lången. Ål, Gädda, Abbor och Mört Fångas theruti.

Höst och Wår hafwa Sokneboerne tilfälle at få mala sin Säd uti Soknen på en Qwarn, som går med 2 par stenar; men Winter och Sommar måste the tillita Mjölby Qwarnar. Ung Skog har merendels hwarje Hemman til husbehof; men Byggnings-timmer fås på Allmänningen. Jordmån i Soknen är tämmelig klen; ty på Slätlandet är Sand, och uti största Skogbygden Stenör: dock är här ingen brist på Åkerjord närmast Kyrkan; så at årligen en del af Åkern ligger i lind och hwilar sig. Äng är här liten och skrin; ty hon består merendels af Fniuggawall; och är Mulbete til nödtorft. Jemte Hemmansbruket idkar Allmogen ock Kalkbränneri uti 4 Kalkugnar, och köpes Kalksten i Wäderstad Sokn. Sedan Måsebro Säteri, som låg en och en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, år 1728 blef afhyst och lagdt under Bocksholm, är nu intet bebyggdt Säteri uti Soknen, ej eller något Boställe att märka mer än Capellanens, som ligger wid Kyrkan, och består af et fjerdedels Krono-Hemman med 7 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, Skog til Risbränsle, och litet Fiske uti Rinna-Sjön, ther ock Braxen och Rudor äro; fastän the sällan fås, emedan Sjön är 5 a 6 famnar djup på många ställen: dock har man fått Braxar uti honom till 10 a 12 markers wigt. Til thetta Boställe lyder ock en Utjord, wid Ekby Kyrko belägen, som Capellan therstädes brukar mot Skatt till Capellan här uti Rinna. År 1629 skal Bostället wara gifwit, och hafwa til then tiden Capellanerne altid warit wid Ekby Kyrka. Gustav Lindmarck kom til Sacellanien år 1728.

3. ÅSBO, under Jure Patronatus

Uti gamla Handlingar kallas Kyrkan icke allenast Åsbo, utan ock Oshult, Osbohult och Usbo: och then, som reser igenom Soknen till Malexanders Kyrko, ser nogsamt af the månge större och mindre Åsar som äro tätt wid hwarandra å ömse sidor om wägen, och se ut som Fästningswallar, at the gifwit anledning til at kalla them i Soknen boende Åsboar, och Kyrkan Åsboernes eller Åsbo Kyrka. Om hennes rätta ålder är man okunnig; men att hon för år 1181 warit funderad, har man funnit anteknadt uti thes Handlingar: samt uti ett donations-bref af år 1262 then 6 Dec. at stället, ther hon blifwit byggd, hetat förrut Trylla Hage, och Berget wid Kyrkan, som Klockstapeln står uppå, Trylla Berg; hwarom orden uti Brefwet sålunda lyda: Åsbo Kyrka wara grundad med bogård sina i Trylla Hage och Klucko stånda å Trylla berg. Kyrkan står på Frälse grund, en och tre fjerdedels mil ifrån Skeninge, 33 alnar lång och 14 alnar bred inom murarna: men som Församlingen icke kunde rymas uti henne, så blef hon år 1749 å Norra sidan tilbyggd med 18 alnars längd och 12 och 3 fjerdedels alns bredd, så at Församlingen nu har godt rum. Samma år blef äfwen then gamla lilla Sacristian nedtagen och en större upmurad, hwarwid Församlingen haft all kostnad ospard: härigenom har nu Kyrkan et wackert utseende. Thertil bidrog ock mycket at the låga Sten-hwalfwen blefwo nederbrutne, tå Kyrkan tilbyggdes, och i stället höga Trähwalf gjorde; samt at af thes 9 Fenster, 8 stycken år 1728 blefwo uthuggne och större gjorde, så at hon nu är ganska ljus. Öfwer Altardisken är et Gafwel-fenster, men ingen Altartafla, utan allenast 2 marie-bilder å ömse sidor om Fenstret. Prädikstolen är til Kyrkan förärad år 1648 af Anders Stråle til Näs: men emedan han är något oansenlig mot Kyrkan, skal oförtöfwadt en ny besörjas. Intet Orgelwerk är här nu, dock ses uti Kyrko-boken, at nyssnämnde Herre år 1648 låtit bygga en Orgelläcktare, och at Han och hans Fru Brita Rutencrants år 1649 hit förärat ett Positiv: hwilket dock långt för thetta år nedtagit.

Under ett här upsatt Hufwud-Baner läses: Kongl. Majestets fordom Tro Man och Öfwerste-Lieutenant öfwer des Artollerie, Den waelborne Herren, Herr MAGNUS STRÅLE til Strålsnaes och Höökefors, född år 1644 d. 25 Dec och död A:o 1708 d. 4 Sept. och under ett annat litet Stråle-Wapn står antecknadt: Aedel och Welborne Juncker CRISTOPHER ANDERSSON STRÅLE 1646. Här är ock Somme-Wapnet upstäldt, med underskrift: GERMUND SOMME, 1621. En Adelig Graf är i Kyrkan på Södra sidan i Choret, öfwertäckt med en hwit telgsten, på hwilken Somme och Stråle Wapnen äro uthuggne; och på Kyrkogården är en Grafsten, hwarunder Johan Germund Somme hwilar: på hwilken sten står at läsa, at han warit Herre til Lagatorp och Oplunda, och haft til Fru Bengta Bengts-Dotter til Lagatorp och Oplunda, samt at han blifwit död then 11 Jan. 1623. Ther står och hans och hans Frus, eller thet Lilljenstielkiske Wapnet uthuggit, samt följande rim:

See uppå Gudz werk aehr stoortt, Som han nu giör och haffwer gjordt, Han haffwer staellt han giör ock thetta, Ho kan hans waegar alla retta. I godha daghar war from och blydh, Then onda tagh tå tacknemeligh, Gud haffwer Migh med mennisker andra, Skapatt, jagh moste och haedan wandra, Therföre war redhe i allan stundh, Bereed mott döden margelundh, Ty menniskan weett ej den dagh, Naer han kommer med sin Lagh.

Endast til Kyrkans prydnad är et Trä-Torn af 30 alnars högd byggdt öfwer Kyrkan; och hänga Klockorna uti Trädstapel. Then större är första gången guten år 1586, och omguten år 1743; then mindre är guten år 1684 med följande påskrift:

En ego campana, nunquam denuncio vana: Dum trahor venite, voco vos ad gaudia vitae.

Uti Soknen äro 1150 Själar, och består hon af 43 3/4 Hemman, neml. 12 Skatte, 11 1/4 Krono, 9 Frälse, 10 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, Prestegården af ett Hemman Frälse, samt 1/2 dito, Som är Stam-Hemman. Längden af Soknen är en och en half, och thes bredd en mil. I Öster gräntsar hon til Malexander, Wästra Harg och Mjölby, i Söder och Wäster til Ekby, i Norr til Mjölby, och i Nord-Ost til Wästra Harg och Mjölby Soknar. Tre små Insjöar äro här, och sträcker sig Sjön Öyarn in i Malexander Sokn, och Sjön Aspen in uti Mjölby Sokn. Uti them fångas Gäddor, Abborar, Mörter och Ålar. Genom Soknen stryker Swart-Ån, ock stå wid henne 2 Mjöl- och 2 Såg-Qwarnar. Them förutan äro här ock små Sqwaltor. Längs åt Swart-Ån består Jordmån af Lera, och i Skogsbygden af Swartmylla och Sandjord. Skog äga här the fleste Hemman till husbehof, men theremot hafwa the små Utsäden, och sås ej mer än 5 a 6 tunnor årligen uti tredings-jord, som här är brukelig. Äng är här allenast til nödtorft, och thet mäst Starrwall: men the fleste hafwa tilräckeligit Mulbete fast somliga äga ganska litet. Af gamla Minnesmärken står en Runsten i Grönlunds Äng, som har sådana Runor:

GUDMUNTR. RISTI. STIN. DNSA. EFTIR. VISTIN. FADUR. SIN. GUD. HIALBI. HANS. SAUL.

Thet är: Gudmund reste denne sten efter sin Fader Waste. Gud hielpe hans själ.

Märkwärdige Fastigheter äro i Soknen:

1. Grönlund, som består af ett Hemman Frälse-Säteri; med Öfwerbo af ett Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 54 wid Skeninge Compagnie. Säteriet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och har 30 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog. 4 underlydande hela Frälse-Hemman, och 9 rå och rörs Torp. År 1650 var Assessoren Måns Ekegren ägare häraf, och bekom sedermera Öfwerste-Lieutenanten Jacob Hilchen Säteriet med Assessor Ejegrens Änke-Fru, Brita Törnsköld: med hwilken han lefde tilsammans ännu år 1662. Efter theras död är Säteriet wordet ett Mörner Gods; och är nu Gener. Maj Baron Otto Christer von der Pahlens Änke-Fru, Grefwinnan Magdalena Mörner, häraf ägarinna.

2. Lagarp eller Lagatorp, består af 4 Hemman Frälse-Säteri, och ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan. Thertil äro 25 a 26 tunnors Utsäde, liten Äng, nödtorfigt Mulbete, något Skog, ett halft Frälse-Hemman och 8 rå och rörs Torp. Säteriet är ett Lillienstielke Gods, och skref sig Carl Lilljenstielke til Lagarp år 1625. För några och 30 år sedan ägdes thet ännu af en Capitain Lilljestielke; men några år therefter ägde R. R. Gener. Gouvern. samt Ridd. och Commend. af K. M. Ord. Gref Gustav Fredric von Rosen, Säteriet; som nu är Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adolph Ribbing, tilhörigt.

3. Strålsnaes, som förr hetat Näs, med Hure, hwarunder Nåttgjärde och Wästerbo äro afhyste, så at Strålsnäs nu består af 4 Hemman Frälse-Säteri. Thet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och bestå thes förmåner uti 20 a 24 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete, stor Skog, Mjöl- och Såg-Qwarn, 4 halfwa rå och rörs Hemman, som bebos af Bönder, och 8 Dagswerks-Torp. År 1727 then 9 Junii samtyckte Kongl. Bergs-Collegium at här få anläggas en Kniphammare til allahanda Manufactur-Smide af Stång-jern; men sedan Kammar-Herrn Baron Gabriel A. Ribbing blef ägare af Strålsnäs och thetta Privilegium, upprättades Hammaren uti Ekby Sokn, som redan förmäldt är. Genom gifte med Anna Hwit, som war Oluf Andersson Hwits Dotter til Näs, bekom Ståthällaren Anders Swensson Stråle Säteriet för sin död, som timade år 1596 then 11 Febr. och har Näs efter Stråle-Familien fått namnet Strålsnäs. Alt intil år 1708 hafwa Strålar ägt Säteriet, som blifwit såldt till Advocat-Fiskalen i Kongl. Götha Hoff-Rätt, sedermera Presidenten, Petter Silfwerschiöld. Sedan har Högbemälte Riks-Råd von Rosen warit ägare theraf; men nu är thet nyssnämnda Kammar-Herre Baron Ribbing tilhörigt.

4. Kyrkoherdans Boställe ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och består af 2 halfwa Frälse-Hemman Trullekulla och Staffanstorp, med 11 a 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knappt Mulbete. At thesse halfwa Hemman äro gifne till Preste-bol af Ragvald Tykesson til Hermannakulla, med hans Mågs Riddaren Sven Krummediks och Son Nilses samtycke, wisar förutnämnda Gåfwo-bref af then 6 Dec. 1262; men för then tiden har halfwa Frälse-Hemmanet Balterarp warit Prestegård, hwilket ock är gifwet thertil af en Herre-Man i Soknen; ock är thetta sidstnämnda nu Stomhemman til Prestegården. Härwid äro 3 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, ringa Mulbete, någorlunda tilräcklig Skog, och 2 Torp. År 1291 then 8 Jan. har ock Nils Ragvaldson gifwit en Utjord, som bestådt i Åker och Äng. Alt thetta wille Estrild Nils-Dotter Krumme, år 1592, tilägna sig, såsom Arfwegods; men förgäfwes: och har Konung JOHAN then Tredje samma år then 12 Martii faststäldt, at halfwa Frälse-Hemmanet Balterarp skal orubbadt förblifwa Stom-Hemman til Prestegården; hwilket ock Drottning CHRISTINA then 20 Febr. 1650, och Konung CARL then Ellofte then 27 Nov. 1680 confirmerat. At alt, hwad som lyder til Prestegården, är purt Frälse, intygar Jordransakningen af år 1685, pag. 240. Nyss förut nämnda Hermannakulla förmenes hafwa warit thet äldsta Herresäte uti Soknen, och legat på Strålsnäs ägor: och som Strålsnäs och Hermannakulla fordna Ägare gifwit Prestegården med mera, samt Trylla Hage och Trylla Berg, ther Lyrkan och Klockstapeln är byggd; så påstod Öfwerste-Lieutenanten Magnus Stråle, såsom ägare til Strålsnäs, at få äga Jus patronatus i Soknen, hwartil han dock i sin lifstid icke kunde winna bifall: men sedan åfwan Högbemälte Riks-Råd, Gref von Rosen, blef ägare af Strålsnäs, utwerkade han åt sig Jus Patronatus, likmätigt Kungl. Götha Hoff-Rätts utslag af är 1734 then 1 April; och äger nu kammar-Herrn Baron Gabriel Adolph Ribbing här Jus Patronatus, såsom ägare til Strålsnäs. Sedan år 1743 har Kyrkoherden Anders Hagström warit wid Församlingen.

5. Capellans-Bostället Pålsbo är belägit en half mil ifrån Kyrkan, och består af ett fjerdedels Krono-Hemman med 3 tunnors utsäde, liten Äng och godt Mulbete. Petrus Kiernelius är nu Capellan, sedan är 1759.

Liggande i Ydre, Göstrings och Wifolka härad

6. MALEXANDER, Consistoriel

Kyrkan står på fjerndels Krono-Hemmanet Sandens grund, til hwilket Sjöarna Malgen och Ören stöta: och är hon i anseende thertill worden kallad Malgaxsanden, änskönt hon nu i allmänhet kallas Malexander, och af Allmogen Malsånda. Hon är byggd af träd, och wil sägas, at fru Asther Krummedyk til Näs och Bålnäs låtit bygga henne, och tillika med skänkt Prestegården. I längden håller hon 30 och uti bredden 15 alnar; och althenstund hon icke war rumrik nog åt Församlingen, blef hon år 1751 å Norra sidan tilbyggd af träd till 13 och en fjerdedels alns längd och 12 och 3 fjerdedels alns bredd. Från henne, ther hon står wid Somens Norra strand, räknas til Linköping 6 och en half mil.

Altartaflan är år 1743 inköpt för 270 Daler K:mt af Kyrkans medel, och föreställer hon uti Bildhuggare-Arbete, Christum på korset, med Maria och Johanne therunder; til höger Mosis, och til wänster om Altaret står Johannis Döparens bild. Öfwer Altartaflan afbildas Frälsaren ståendes på en dödskalle, med segerfanan i handen. Prädikstolen är äfwenock ett Bildhuggare-Arbete, med Frälsarens och Evangelisternas bilder utsirad. Kyrkan til prydnad är Taket öfwer alt måladt med Bibliska Historier år 1709 på Kyrkans bekostnad: men Choret har Jöran Armsköld til Ekäng och hans Fru Edla Catharina Ulf låtit måla icke länge sedan; och hafwa the theruti sin Graf. Thesförutan är Kyrkan beprydd med åtskilliga Adeliga Personers Hufwud-Baner.

Under ett af them läses: Den edle och waelb. Hr. Capitein PEDHER SVENSON LINDESKYLD til Bålnaes och Snararp. född 1616, och afsomnade d. 25 Martii 1673. Under ett annat står: Den Edhle och Waelborne Herre, Her Capitein Leutnampt OLOFF JÖRANSON ARMSKYLDH intill Ekengh, Siöwika och Hambra, aehr födh Anno 1602 och afsomnade i Herranom på sin gård Ekeng d. 11 Febr. 1686. Noch står under ett annat: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Capitein wid des Ammiralite, Waelborne Herr GUSTAF ADOLPH MACKLIER, född på sin Faedernes Gård Gåsewadholm i Halland åhr 1674, och sahl. i Herranom dödde på Sommewik d. 15 Martii A:o 1706. Sidst läses under ett: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Capitain wid Södermanlands Infanterie, Waelborne Herr PEHR BERNHARDT KINNENMUNDT, född hit til werlden år 1691 d. 21 Oct. uti Stockholm, och afled på sin Saetesgård Aspanaes d. 25 Nov. 1733. På en bläckplåt ser man här wara måladt thet Lindenskyldiske Wapnet, och therunder antecknadt: SVAENN LINDENSKYL Anno 1644, och på ett gammalt Brädstycke thet Armskyldiske Wapnet med Ryttmästaren JÖRAN ARMSKYLDS namn (han dödde på Bålnäs Säteri sedan år 1657) och thes förutan under ett annat gammalt Wapn: ANDERS ROSENSABBELL til Malgery oc Sonarpp, aer död 1669.

Til Kyrkans ytterligare prydnad är här ock en wacker Biblisk Tafla, som Jöran Armskyldt och hans Fru Margareta Stiernbielke förärat til Kyrkan år 1649. Klockorna hänga uti Trästapel, och har Pehr Jönsson Fahnehielm til Näs och Ekby wid pass år 1654 förärat then mindre, som dock sedermera år 1686 blifwit omguten, med major Gabriel Gyllenståls till Lindekulla, och Carl Stråles til Bålnäs bekostnad.

Soknen bebos af 700 Personer, och består af 27 1/4 Hemman, som ligga dels i Ydre, dels i Göstrings, och dels i Wifolka Härad, dock märkes, at Narjöl 1/2 Hemman är taget härifrån och lagdt til Ulrica Sokn, som inrättades år 1736. Ibland the 16 3/8 Hemman, som ligga uti Ydre, äro 3 5/8 Skatte, 2 3/4 Krono, 6 1/2 Frälse, 3 Frälse-Säteri och 1/2 Prestegården. Af the 9 3/8 Hemman, som ligga uti Göstrings Härad äro 3 3/4 Skatte, 1 Krono och 4 5/8 Frälse med Säteri, och uti Wifolka Härad ligger endast 1 1/2 Hemman. Soknens längd hålles för at wara 4 och thes bredd 3/4 mil, och är hon upfyld med många Insjöar förutom Somen. I Nord-Ost gräntsar hon til Ulrica, i Öster til Wästra Harg och Kisa, i Söder til Somen gint emot Tirsrum och Norra Wi, i Wäster til Somen mitt för Asby och Torpa, och i Norr til Åsbo: och hålles här wid Malexanders Kyrka årlig Marknad then 25 Jul. och 17 December.

Insjöarne äro här ganska Fiskrike af små Gäddor, Abbor och Mört; men nog beswärliga at fiska uti, emedan deras botn är mycket upfyld med brate af then uti Sjöarna från höga bergen nedfallande Skogen. Åtskilliga små Åar rinna ifrån Skogs-Sjöarna til Somen, och står wid them en Tull-Qwarn och några Sqwaltor, som dock merendels stå för watnbrists skul; hwarföre Sokneboerne nödsakas föra sin mäld til Norra Wi och Säby Soknar, 2 och en fjerdedel mil wägs. Tre Såg-Qwarnar äro här ock, som ej eller oftare äro i gång än Höst och Wår. Hela Soknen består af stor Skogsbygd, fastän Skogen allaredan är liten nog til somliga Hemman: och befruchtar man, at med flere går sammanledes, emedan han mycket blifwer af swedjande medtagen, och på Svedjelanden ligger och rottnar, utan at gjöra någon widare nytto. Jordmån är här wäl icke annan än Sand, Sandmylla och Örjord, men dock fruchtbärande. emedan Åkren så starkt gödes; som kommer theraf, at til en Helgård icke är mer än 4 a 5 tunnors Utsäde, och theremot öfwerflödig Äng och Mulbete: undantagandes någre Hemman, som icke äga Äng och Mulbete mer än til nödtorft. Post-adressen är på Linköping och Kisa Postgård. Säterier och boställen äro:

1. Aspanaes, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som är belägit en fjerdedels mil ifrån Kyrkan wid Somen uti Ydre Härad; och har 12 a 14 tunnors Utsäde, ansenlig Äng och Mulbete, nödtorftig Skog, godt Fiske i Somen, ett Halft Bonde-Hemman och 7 rå och rörs Torp. Majoren Gabriel Gyllenstål, som dödde år 1705, har ägt Säteriet, hwilket blifwit såldt til Capitainen Pehr Bernhardt Kinnenmund; och är thet nu thennes Dotter, Eva Christina Kinnenmund tilhörigt, som är gift med Capitainen Johan Printzensköld.

2. Bålnaes, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, äfwenock uti Ydre Härad, och har 5 a 6 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete och Skog, Fiske i Somen, En Mjöl-Qwarn til husbehof, som går Höst och Wår, och 2 små Torp. Jöran Andersson Armskyld, Sven Lindeskyld och Capitain Peder Swensson Lindeskyld hafwa ägt Säteriet och sedermera Strålar. Nu är Capitain Johan Carl Stråle ägare theraf.

3. Somewik, med Skurebo af ett och ett ottondedels Hemman Frälse-Säteri, är belägit uti Göstrings Härad, en mil ifrån Kyrkan; och har 8 a 10 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog, godt Fiske i Somen, hälften uti åfwannämnde Miölqwarn, en Såg och 8 små rå och rörs Torp. Major Gabriel Gyllenstål har ock ägt thenne Egendom, som thes Måg, Capitain wid Ammiralitetet Gustav Adolph Macklier med Hedvig Gyllenstål ärft, och är nu theras Son, Lieutenanten Johan Macklier ägare theraf.

4. Stiernsanden, Frälse-Säteri af ett Hemman, som äfwenock är belägit uti Göstrings Härad, men allenast 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkan, har 4 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete och Skog, liten Humlegård, 3 Bonde-Hemman, godt Fiske i Somen, och 3 rå och rörs Torp. Major Gabriel Gyllenstål lemnade och thetta Säteri i arf till Capitain Gust. Ad. Macklier, hwars Änke-Fru sålde thet til sin Måg, Lieutenanten Carl Gustaf Gripensköld, som nu bebor Säteriet.

5. Malgeryd är Lieutenants-Boställe til Ydre Compagnie, och består af ett Hemman Krono, som ligger en dryg fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 6 tunnors Utsäde, 40 lass Hö, Fiske i Malgen, liten Humlegård, nödtorftig Skog, och ett Torp.

6. Tumbo, af ett halft Hemman, är Kyrkoherdans Boställe, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 5 tunnors Utsäde, liten Äng, ringa Mulbete, nödtorftig Skog, Fiske i Malgen, och 2 små Torp. Och emedan Prestegården är ganska liten til sine förmåner, har konung JOHAN then Tredje år 1587 then 12 Febr. uti Wadstena tildelt Kyrkoherden wid Församlingen Andreas Erici, 20 tunnor af Krono-tionden til understöd, hwilket Hertig CARL, Riksens Föreståndare ock bewiljat uti Arboga then 2 Martii 1597 åt tå warande Kyrkoherden Olaus Johannis, samt förklarat, at 4 tunnor af the 20 skulle wara wederlags och the öfrigt 16 underhålls Spannemål. Drottning CHRISTINA har äfwen benådat Kyrkoherden wid Församlingen, Ericus Magni, och hans Hustru på lifstid, om hon skulle lefwa Änka efter honom, med halfwa Krono-Hemmanet Sanden, som sedermera för thes ringa tilägor blifwit förmedladt til et fjerdedels Hemman; hwilket Hemman likaledes år 1660 then 30 Nov. af Kongliga Regeringen blef lemnadt til tå warande Kyrkoherde, Jonas Andreae; men år 1674 then 7 Maji gafs thet af Konung CARL then Ellofte åt Kyrkoherdarna wid Församlingen til ständigt besittjande, och år 1692 then 26 Oct. benådade högbemälte Konung them å nyo med åfwannämnde 20 tunnor Spannemål til ewärdelig ägo; hwilka tå på 10 års tid warit til Kronan indragne. Eric Wickman är Kyrkoherde, alt sedan år 1738.

Om sjön Somen

Nyss nämnda Sjö Somen, som behållit allmänna Sjö-namnet, i thy at Some är ett och samma som Sjö, hålles före at wara 5 och en half mil lång och 2 och en half mil bred med sina mångfaldiga Wikar, hwarigenom han ock förmenes wara 12 mil uti omkrets. Fisken uti honom är ganska fet och välsmakande, och fångas årligen en stor myckenhet Gädda, Abbor, Mört, Ål, Röding, Lax, Sik, Strömming, Lake och Wimbor, andre fiskslag at förtiga. Om fiskens Lektid uti Somen wil man wid thetta tilfälle til Läsarens nöje meddela nedanstående berättelse.

Gäddan leker här wid Islossningen och Wårfruedag såsom annorstädes; Mörten uti Löfsprånget; Abboren begynner tillika med Mörten och leker til Midsommars-tiden; Ålen wid Walborgsmässo-tiden, när Häggen står i blomster; Rödingen vid Matsmässo-tiden om Hösten, Laxen något sednare wid Michaelis tid; Siken wid Helgemässan; Strömmingen 14 dagar eller 3 weckor efter Helgemässan, hwarefter han går til lands at skölja sig i watubrynen, tå man fångar honom uti hwart warp, så länge Sjön är ren och wäderleken fogar sig; Laxen leker wid Trettondedags-tiden och fånges måst uti Hämmor: Han tages ock uti Miärdar och hugges uti bäckar och på grund under flar Is med Juster; Wimban leker 5 weckor för Midsommarn, men fås sällan; Rudan leker första, andra, och tredje Sommar-nyet, dock kan man sällan fånga några; så är thet ock med Sarfwen.