|
Söndagsturerna säsongen 2014-2015 är nu genomförda Ännu en lyckad säsong kan summeras Öster om Långstorp, norra Österskogen, 30 november 2014 Claes-Göran Olson
Hage sydväst om Långliden, 7 december 2014 Birgit Ericsson I hagmarken, me
Hage nordväst om Sinkan, 14 december 2014 Rolf Båvius
Askaremålen, 21 december 2014 Mia & Ann-Sofie (Julsånger av Mia Holmqvist & Ann-Sofie Johansson)
Vid Svartån intill Strömslundsbron, 28 december 2014
Åke Carlsson Säsongens kallaste Söndagstur, det var tveklöst den femte ”turen” och som ägde rum i mellandagarna. Den morgonen visade faktiskt termometern 20 minusgrader på morgonen, och vi funderade på om detta skulle skrämma folk från att komma och lyssna på Åke Carlsson. Nu brukar det ju sällan kännas så kallt som det egentligen är då det är kallt men samtidigt klart och vindstilla. Men det är möjligt att fler kommit om det varit 20 grader mildare, men det var ändå 57 personer som dök upp vid den vackra platsen intill Svartån vid Strömslundsbron. Där har vi för övrigt haft en Söndagstur tidigare, det var den 7 januari 2007. Eftersom Åke Carlsson hade berättaruppdraget så tyckte vi det passade att vara nära leksaksfabriken. Åke berättade självklart om vad som idag pågår i leksaksfabriken, och det är mycket, tro inte annat. I fabriken tillverkas idag små lådor och fack till en ganska ny butikskedja som heter &Other Stories, en kedja som HM ligger bakom. Och Carlssons leksaksfabrik har sedan sju år tillbaka gjort prislådan till segraren i Eurovision Song Contest! Polarpriset för 2014 låg också i en låda tillverkad i Boxholm. Om detta berättade Åke Carlsson, men självklart återgav Åke också historien om labyrintspelet, en mycket fascinerande historia!
Intill Svartån väster om Öringe, 4 januari 2015 Margareta Samuelsson
I vacker skog mellan Brokulla och Kullbergshem/Stenstorp, 11 januari 2015 Sabina Palm
Höjd nordväst om Bohult, 18 januari 2015
Stefan Vedeja Ett par gånger tidigare så har Stefan Vedeja tillfrågats om han kan tänka sig att prata på en Söndagstur, Stefan som är gift med min systerdotter. Men det är först i år som Stefan accepterat att vi lagt till hans namn i berättarlistan. Detta var säsongens åttonde Söndagstur och platsen blev på en liten kulle intill landsvägen strax norr om torpet Bohult och som ligger väster om Boxholm. Det var en plats mitt i skogen och utan någon speciell sevärdhet eller historia. Stefan Vedeja är något av perfektionist och han ville bjuda publiken på något extra. Upp till en kulle i skogen hade han med sig förstärkare och gitarr, och dessutom ett bilbatteri och omvandlare till 220 volt! Allt är möjligt! Stefan pratade om sin uppväxt, sina intressen och en del annat som han har varit med om under sitt snart trettiosjuåriga liv. Detta varvade han med att spela och sjunga ett antal sånger för publiken. Fantastiskt! Tänk att få lyssna till sång och gitarrspel på detta sätt mitt ute i skogen! Publiken låg på nånstans mellan 50 och 60 personer, och de kunde njuta av, förutom musiken, en riktigt vacker och skön söndag. Som vanligt hade vi tur, för veckan som kom var snöig och kall, då hade det inte fungerat lika bra att spela gitarr i skogen…
Nära bron över Lillån öster om Bocketorp, 25 januari 2015 Eva Bremer
Den nionde Söndagsturen innebar ett betydligt snöigare landskap
jämfört med söndagen innan. Nu hade vi tagit oss till en plats
belägen sydost om
Torpruin Annelund nära Granforsens festplats, 1 februari 2015
Klas Johansson
(Klas ersatte Madeleine Ögren som blev sjuk) Madeleine Ögren tyckte vi var ett intressant och kanske lite otippat namn i listan över berättare denna säsongen. Madelaine är ju chef på Apoteket i Boxholm och hon är boende i Karlsberg vid Brusarp, utefter vägen norr om Ryckelsby. Därför placerade jag Madeleine som berättare vid torpruinen Annelund nära Granforsens festplats, det är ju i riktning mot hennes hem. Men Madeleine drabbades av maginfluensa med hög feber någon vecka innan hennes berättaruppdrag, och det var efterhängset, så vi blev helt enkelt tvungna att ersätta Madelaine. Efter lite funderande beslöt jag mig för att själv åta mig berättandet. Det blev en blandning med lite av varje. Först berättade jag vad jag hittat om torpet Annelund, alltså platsen för Söndagsturen. Jag berättade också en del minnen från uppväxtåren, och jag försökte krydda med en del humor. Mot slutet återgav jag också en del om vad jag hittat under mitt släktforskande. Vädret denna söndag var väldigt vackert, det var ett riktigt vinterlandskap. Men det var lite mindre människor mot normalt som tog sig till denna Söndagstur, jag tror det var mellan 30 och 40 personer. Det positiva med att Madeleine blev sjuk är att vi har klart med ett berättarnamn till nästa säsong, Madeleine har lovat att försöka ställa upp då i stället.
Intill Lillån nära Åsbodalen men på västra sidan om ån, 8 februari 2015 Jörgen Auers
Även Jörgen Auer var nog ett ganska otippat namn på
berättarlistan. Jörgen skrev ju den förra säso
Nära gamla stallet och tvättstugan, 15 februari 2015 Mikael Lüddeckens Persson
Torpruin Börshultstugan nordväst om Kjusebotorp Barbro Bornsäter Mellbin
I vacker skog mellan Skäggenäs och Sjögarp
Ann-Sofie Johansson För femte säsongen på raken hade Ann-Sofie Johansson berättaruppdraget, datumet blev den 1 mars. Jag trodde när säsongen planerades att Vasaloppet skulle äga rum den söndagen, och eftersom Ann-Sofie haft berättaruppdraget så många gånger tidigare så lade jag henne vid den söndagen. Det var innan jag visste att Vasaloppet för första gången i historien skulle arrangeras den andra söndagen i mars! Ann-Sofie är annars en MYCKET uppskattad berättare, och när hon pratar om sitt favoritämne, språkhistoria, så gör hon det ju på ett mycket fascinerande och intressant sett. Man vill ju inte att hon ska sluta! Denna gången berörde hon bland annat hur svårt det kan vara för invandrare som ska lära sig svenska att förstå skillnaden på tomten och tomten. Alltså tomten kring huset eller tomten som kommer på julafton. Allt beror på hur vi betonar orden och i vilket sammanhang de sägs. Innan Ann-Sofie fick ordet pratade Klas kring ett soldattorp som legat nära platsen för denna Söndagstur. Det hette Duvebo och finns med på en karta från 1693. Tack vare den kartan vet vi ganska exakt var det låg, däremot är det dolt i dunkel när Duvebo försvann och varför det gjorde det. Vädret denna söndag var riktigt skönt, även om solen fanns bakom moln. Det blåste en del, men inget som störde på den plats där Söndagsturen var förlagd. Publiksiffran var ungefär som föregående söndag, nämligen nånstans kring 55-60 personer.
Vid gravröse samt stor tall cirka 500 meter norr om Arrebo Johan Birath
Johan Birath är ett trevligt vårtecken. Jag tycker det är en bra
tradition att låta Johan avsluta Söndagsturssäsongerna och så
Till sist... Så är den fjortonde säsongen med Söndagsturer avklarad. En mycket, mycket bra och trevlig säsong på alla sätt! Ann-Sofie hjälpte mig med berättarnamnen till denna säsong, det var värt mycket! Det gjorde nog också att det blev en del namn på berättarlistan som kanske inte jag hade kommit på. Platserna i vinter har väl också varit bra tycker jag, framförallt har de nog varit ovanligt lätta att ta sig till. Och så har ju vädret varit nära på perfekt! Vi har inte drabbats av nederbörd eller stormar en enda gång! Nu ska jag och Ann-Sofie inte tänka särskilt mycket på Söndagsturer på ett tag. Möjligen att vi pratar om kommande berättarnamn, alltså till en ny säsong, men några större arbetsinsatser inför en kommande säsong väntar vi med. Faktum är att vi har en del namn inför en ny säsong klara redan. Det gör ju att att det väl finns stora chanser till att Söndagsturerna trots allt återkommer...
|
Denna
vinter 2014-2015 har den fjortonde säsongen med Torpturer /
Söndagsturer genomförts. Det har varit en hel del nya
berättarnamn denna säsong, men vi startade upp med en gammal
bekanting. Med betoning på bekanting, inte på gammal…
Claes-Göran Olson har ju haft uppdraget tidigare, och han är en
flitig besökare varje söndag, trots att han bor i Linköping.
Denna gång pratade Claes-Göran om diverse barndoms- och
ungdomsbravader, till exempel preskriberade tjuvfiskehistorier,
och det var kryddat med mycket humor. Klasse uppmanade också
publiken att promenera och utforska naturen kring Svartån, en
mycket vacker trakt menade han. Bra uppslutning var det för att
vara en premiär, nämligen drygt 50 personer. Annars så brukar
det vara glesare publik i början av säsongen. Men det var en
skön och snöfri söndag, och jag tycker elden brann på en vacker
kulle i en välvårdad skog. 
n
upp mot skogsbrynet strax söder om Långliden valde vi att tända
säsongens andra Söndagsturseld. Det var en vacker plats tycker
jag med en fin utsikt över hagar och skogsdungar. Om platsen är
hyfsat enkel att ta sig till så är ju detta en stor fördel, och
detta finns alltid med i tanken då platser utses, men i år
kanske jag tänkte på detta mer än tidigare år. Birgit Ericsson
hade berättaruppdraget denna söndag och hon tog med publiken på
en ”resa” till Kilimanjaro. Birgit berättade på ett väldigt
målande sätt om en resa som hon gjort dit, och det var fascinerande att lyssna,
Birgit berättade ju på ett sätt som gjorde historien riktigt
intressant. Birgit Ericsson pratade denna söndag för tredje
gången på en Söndagstur, hon har också haft uppdraget den 10
januari 2010 (vid Brudesten) samt den 4 februari 2007 (vid Kröcklekulla skola). Även denna söndag var det ett bra väder för
en Söndagstur. Det var lite mulet, men inte kallt och inte
blåsigt. Publiken kring brasan uppgick till 45 personer.
Hagmarken
nordväst om Sinkan var platsen för säsongens tredje Söndagstur,
och just den söndagen fick jag beröm för att jag valt en så vacker
plats. Precis som den föregående söndagen så var det från
eldplatsen en fin utsikt över naturen runt omkring. Platsen var
(är) dessutom ett fornminne, den finns med på
Riksantikvarieämbetets hemsida – Fornsök, det är nämligen en
stensättning vilket innebär att det är en förhistorisk
gravanläggning. ”Det är jag som är Birger Jarl”, det var så
berättaren inledde med att säga denna söndag! Berättare var ju
Rolf Båvius, men Rolf har rollen som Birger Jarl vid de
dramatiserade guidningar som görs vid Bjälbo kyrka under
sommaren. Rolfs berättande var annars en trivsam blandning med
lite av varje. Han har upplevt mycket i sitt liv, så mycket att
han nog utan problem kan fylla ett berättarföredrag ytterligare
en söndag. Publiken uppgick till nånstans mellan 45-50 och
personer, men det var en behaglig söndag väderleksmässigt. Det
hade nu blivit lite vitt på marken men temperaturen låg på nära
noll grader och det var ganska så vindstilla.
För
tredje säsongen i rad framförde Mia Holmqvist och Ann-Sofie
Johansson julsånger vid Söndagsturen innan jul. Mia & Ann-Sofie
har sjungit tillsammans i några år, Mia sjunger och Ann-Sofie
spelar piano. De framför normalt sånger av till exempel Barbro
Hörberg, Povel Ramel, Hasse & Tage och Beppe Wolgers, och det är
sånger som inte spelas
så ofta i radion. Men till Söndagsturerna innan jul så är det
förstås julsånger de framfört. Ett trevligt inslag! Det krävs ju
ström till elpiano och förstärkare så därför fick jag även till
denna säsongen fundera en extra gång för att hitta en lämplig
plats för denna Söndagstur. Valet blev hos Arne & Marianne
Stolt som äger torpet Askaremålen. Det är en idyll mitt i
storskogen, en plats som ju nästan ger julkänsla bara av att man
kommer dit. Torpet är ju som en gammal julbonad, det är bara
tomten som saknas… Eller gjorde den det? Nja, denna gången så
hade vi faktiskt en utklädd tomte på plats också och det gällde
för besökarna att på lappar skriva ner vem de trodde dolde sig i
tomtemunderingen. Rätt svar var Boxholms kommunalråd Britt-Marie
Johansson, och den som vann priset, en gräddost, var Ulla Ruberth.
Det
finns många vackra platser kring Boxholm och ibland behöver man
inte ta sig många meter från den ”stora vägen” för att hitta
pärlorna. Väster om Öringe har vägen mot Ekeby dragits om en
gång i tiden, men om man tar sig in på en gammal del av vägen så
finner man där en lummig och vacker plats och strax intill ser
man Svartån ringla fram långt nedanför. En perfekt plats för en
Söndagstur, vackert och lättillgängligt, och väldigt lämplig
dessutom när Margareta Samuelsson, boende i Öringsfors, hade
berättaruppdraget. Margareta pratade om sin mormors morbror
Alfred Dalin. Det Alfred är mest känd för är att han som
folkskollärare och även rektor i Huskvarna fick de centrala
skolmyndigheternas uppdrag att ombesörja en ny läseboksserie för
den svenska folkskolan. Den nya läseboksserien innehöll bland
annat Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Svenskarna
och deras hövdingar, Från pol till pol, Sörgården, I Önnemo och
Svenska verser och psalmer. Alla utkom under en 10-årsperiod
från 1905. Alfred var ”spindeln” i detta arbete. Jag har ju
under säsongen spelat in berättarna med en diktafon och sedan
lagt ut ljudet på Krafttagets hemsida. Men det blev tyvärr ingen
inspelning av Margareta Samuelsson, detta beroende på att
batterierna i diktafonen tog slut! Vädret denna söndag var
underbart vackert! Temperaturen var runt noll grader, himlen var
nästan klarblå och solen strålade. Ingen snö fanns det att pulsa
i dessutom, underbart!
Natten
mellan den 10 och 11 januari var blåsig! Stormen Egon drog fram
över södra Sverige. Men som vanligt när det var dags för
Söndagstur så blev det bra väder. Det blåste rejält under natten
till söndagen, men när klockan visade halv tio på morgonen så
hade vindarna bedarrat nästan helt och hållet. Elden brann strax
väster om Brokulla och i en vacker äldre skog som hör till
Hesters ägor. Jag tycker det är trevligt att förlägga eldarna
till olika naturtyper, och denna platsen kändes ju väldigt
annorlunda mot många andra Söndagstursplatser. Nu tog vi oss
till en skog som kändes lite som tagen ur John Bauers
trollmålningar. Berättaruppdraget i den mysiga trollskogen hade
Sabina Palm. Jag kan tänka mig att nattens storm, samt att det
snöade ganska ymnigt en stund på morgonen, skrämde en del från
att ta sig till skogen väster om Brokulla. Men det kom ändå
omkring 45 personer, och det är ju verkligen inte dåligt! Sabina
Palm är en riktigt glad och positiv tjej och hon berättade om hur
intresset för att träna och röra på sig väcktes hos henne. Vi
fick också veta hur hon började gå på organiserade träningar och
hur hon själv kom att bli träningsinstruktör. Det blev en
riktigt bra och trevlig Söndagstur på alla sätt!
samhället Boxholm. Elen tändes på den östra sidan om Lillån,
inte långt från Bocketorpabron. Berättaruppdraget hade Eva
Bremer och hon pratade om ett viktigt ämne, nämligen om
utbrändhet. Eva har själv erfarenhet av detta, och det kändes
starkt att hon delgav sina erfarenheter kring detta. En
intressant grej var när Eva berättade om Holmes och Rahes
poängskala. Vid 150 poäng på skalan så är risken stor att bli
utbränd. Vid 300 poäng är det ett under om man inte redan har
kraschat! Tidsperioden som används för att räkna ut risken är
normalt ett år. Några exempel på hur många poäng olika händelser
ger: Maka eller makes död ger 100 poäng. Skilsmässa /
separation, 70 poäng. En nära anhörigs död, 65 poäng. Allvarlig
sjukdom, 55 poäng. Bröllop, 50 poäng. Uppsägning, 55 poäng.
Sjukdom i familjen, 45 poäng. Gå i pension, 45 poäng. Problem
med svärföräldrar, 30 poäng. Barn som flyttar hemifrån, 30
poäng, och jul och semester, 15 poäng. Publiken uppgick till 61
personer, en jättebra siffra när platsen är förhållandevis
ganska långt från tätorten. Annars så var det ju en ganska så
behaglig januaridag. Det var lite mulet, men ingen blåst och
temperaturen var nära noll grader. 
ngen
ett reportage om Söndagsturerna för Corren och han har sedan
blivit Facebooksvän till mig och Ann-Sofie. Det kändes nära till
hans att fråga honom, och det var väldigt kul att han sa ja!
Dessutom har Jörgen inget emot att ställa upp en söndag även vid
en kommande säsong. Flera Söndagsturer har under säsongen ägt
rum nära Lillån, så även denna. Detta var i höjd med den gamla
återvinningsanläggningen, strax söder om torpet Åsbodalen. Det
var en liten mysig kulle, och en plats dit man knappast tar sig
utan anledning. Jörgen är född i Norrköping och boende i
Mantorp, och han sa sig inte vet speciellt mycket om Boxholm.
Men han har skrivit en hel del om Boxholm, och det var kring
detta som han pratade. Han började och avslutade med rejäl
östgötska och en hel del humor bjöds vi på också. Till exempel
härmade han ju en viss Karl-Johan Norén… Nästan 60 personer kom
för att lyssna på Jörgen. De fick dessutom en härligt skön
söndag i naturen. Temperaturen låg på strax under noll grader,
och solen strålade från en knallblå himmel.
Han
bor i Hanaskog strax norr om Kristianstad, men han gillar att
forska och försöka få fram det mesta om Boxholms historia. Men
så är han ju uppvuxen i Strålsnäs, och mamma Lillemor
underhåller och ordnar med aktiviteter på servicehuset
Bjursdalen. Mikael gillar att kommentera och göra inlägg i
Föreningen Krafttagets grupp på Facebook, en grupp där allt om
Boxholms historia ventileras. Detta faktum gjorde att Mikael
fick förfrågan om att prata på en Söndagstur, och han sa ja! Ett
önskemål hade han dock, och det var att få prata intill platsen
för den gamla tvättstugan samt intill där stallet en gång låg.
Ett önskemål vi gick tillmötes. På platsen har vi tänt elden en
gång tidigare. Det var den 15 januari 2006 som vi hade en
Torptur vid den gamla tvättstugan. Mikael pratade om byggnader
och gator i området, vi fick veta var tvättinrättningar funnits,
musterier och om tänkta planer som aldrig blev av. Mikael
plockade allt direkt ur huvudet, pappren tittade han inte på!
Det var något som imponerade på många… Mikaels favoritbok är ju
Elis Wettergrens bok från 1940-talet om Boxholms bruks historia!
Detta var en ganska grå söndag och det var också lite blåsigt så
det kändes kyligare än vad det var. Men jag räknade till 72
personer som lyssnade på Mikael, en mycket bra siffra!
Vid
platsen för Börshultsstugan och som en gång legat nära vägen vid
Kjusebotorp ägde den 13:e Söndagsturen rum. Berättaruppdraget
hade Barbro Bonsäter Mellbin. Hon är dotter till Leif och Jane
som bor i Saxabäcken och som ligger strax söder om Gökshult i
Malexanderskogarna. Barbro själv bor i Vällingby, men hon
tvekade inte alls till att komma och prata på en Söndagstur då
hon fick frågan. Denna söndag berättade Klas först en del fakta
om Börshultastugan och som enligt uppgift legat på åkern strax
intill skyltens placering. Berättaren Barbro tyckte vi var, och
är, en spännande person, så vi blev väldigt glada till att hon
svarade ja. Och hon kom till Söndagsturen klädd i medeltida
kläder och hon kom att berätta om sitt intresse för medeltiden
och att klä sig i sådana kläder, ett intresse som kom att väckas
då hon tillsammans med familjen besökte medeltidsveckan på
Gotland år 2002. Hon berättade också om en hel del annat som
detta intresse kom att föra med sig. Ibland kan jag som arrangör
känna att Söndagsturerna är verkligen en kul grej! Tänk så
mycket olika ämnen vi får lyssna till tack vara dessa
arrangemang! Vädret var soligt och vackert denna söndag, men
landskapet var vitt av en del ganska så nyfallen snö. Mellan 55
och 60 personer fanns i publiken som lyssnade på Barbro.
blev det i år också och det var fjärde året på rad. Jag hade
fått ett tips av Karl-Johan Norén om ett gravröse samt en
imponerande stor gammal tall som låg några hundra meter norr om
Arrebo. Jag kollade in detta under hösten och konstaterade att
där fanns en perfekt plats för en Söndagstur. Eftersom det fanns
gravrösen på platsen så tyckte jag också att det passade bra att
låta Johan få berättaruppdraget just där. Detta blev en
fullständigt fantastiskt vacker och varm söndag för att vara den
8 mars. Solen strålade från en klarblå himmel och temperaturen
låg kring 13-14 grader. Det vackra vädret, samt att Johan hade
berättaruppdraget var kanske en orsak till en väldigt stor
publik. Omkring 65 personer stod och lyssnade på Johan, och det
är väldigt bra med tanke på konkurrensen från Vasaloppet. Johan
är ju en sanslöst duktig berättare, det vet förstås alla vid det
här laget. Denna gången pratade han om järnåldern, och som
vanligt kryddade han anrättningen med en del humor. I nästan en
timma höll han på, och fusklappen i fickan tittade han aldrig
på... Lite synd att platsen med gravröset och tallen låg en
liten bit inne i skogen, många ville nog vara i solen, men det
hann nog de flesta med senare under dagen.