Ekebys historia i skriven form

I Krafttagets bokhylla finns pärmar med Boxholmshistoria av olika slag. Nedan följer allmän historia från Ekeby socken, anteckningarna är nämligen hämtade från Ekeby Hembygdsförenings samling. Allt är nedtecknat 1980, tänk på detta då texten läses. Det som i texten anses vara just nu gäller därför med stor sannolikhet inte längre, utan det kanske också är historia…

Hur som helst så är det mycket intressant det som berättas i texten, och jag tror att det kommer från en studiecirkel som anordnades 1980. Det finns mer anteckningar som kan läggas ut, och förhoppningen är att så kommer att ske. Men det är mycket jobb att få allt renskrivet…

I nedanstående text berörs bland annat:

• Fattigvård, socialvård, sjukvård

• Postförmedling

• Telefonstationer

• Affärer

• Sågverk mm

• Ekeby skola

• Folkrörelser

• Gästgiverier, vägar samfärdsmedel mm

• Lite olika minnesbilder

Fattigvård / Socialvård / Sjukvård

I 1769—1770 års beskrivning över storskiftet i Ekeby by omtalas Fattigstughagen, där Svartå nu ligger, och stora och lilla Fattiglyckorna vid vägen till Ljungby.

Från protokollet från sockenstämman i december månad 1760:

En brist i Fattigstugan om 98 daler och 28 öre Kmt. omtalas. Varnades för att inhysa folk från främmande socknar.

Beslöts intaga gamla hustrun i Slägghult, Hammarshult i Fattigstugan.

Johan Jönsson i Ryckelsby tog avsked från föreståndarskapet vid Fattigstugan och i. dess ställe tillsattes Per Nilsson i Norrgården Ljungby.

Från ett sockenstämmoprotokoll 1800:

Till lediga rummet i Fattigstugan utnämndes Erik Andersson i Hagby.

Avskedade soldaten Gustaf Svensson vid Hester, som är nästan alldeles blind, får den i fattigstugan besparade 3 månaders stat, vilken Samuel Erlandssan St. Herkhult lovade åt honom uttaga.

Den 27 november 1856 antogs ett utförligt reglemente för fattigvården, t.ex de fattiga indelades alltefter deras större eller mindre behov i fyra klasser med en gång för alla bestämt underhåll.

Det ålåg varje hemmansägare att lämna de på hans ägor boende fattiga arbete, lämpat efter deras år och krafter, samt skälig ersättning därför, ävensom husrum och vedbrand “intill dess de möjligen kunna i Fattighuset intagas”. Jordägaren var också skyldig att kostnadsfritt transportera den fattige och hans tillhörigheter till fattighuset.

Theodor Petersson, d 1921, Fjättmunna var ordförande i fattigvårdsstyrelsen i första delen av 1900-talet, och det sägs att under hans tid blev fattigvården humanare.

Några av föreståndarna.i Svartå Ålderdomshem under 1900-talet:

• Hulda Andersson - Wisén, f 1872 d 1947, 1905 - 1912,

• Hilma Johansson - Bäck,

• Hanna Jonsson - Johansson och

• Signe Westerlund som var kvar till Ålderdomshemmet flyttades till Boxholm.

År 1928 var det nya Ålderdomshemmet i Boxholm vid Malexandervägen färdigt, där kunde i 19 rum tagas emot 25 - 30 pensionärer, och då flyttades de gamla från Svartå dit.

Svartå renoverades och 1929 stod det klart med 5 lägenheter, 3 enkelrum och en samlingslokal. Byggmästare Anton Wisén Ekenäs, Ljungby.

Pensionärshem byggdes under 1940-talet i Boxholm.

1 början av 1960-talet byggdes ett nytt Ålderdomskem i Boxholm, Bjursdalen, det byggdes också till under samma årtionde.

En nybyggd långsjukvårdsavdelning, sammanbyggd med Ålderdomshemmet, öppnades under 1979.

Vaccinationer, läkare, barnmorskor med mera.

Vaccinination, skyddsympning mot smittkoppor, infördes i Sverige i början av 1800-talet.

1 Ekeby sn skulle Klockaren även äga behörigh kunskap i vaccinering och åderlåtning då det hörde, till hans åliggande att vaccinera sockenborna och då i första hand barnen.

Är 1860 i samband med socknens Valborgsmässostämma ägde en högtidlighet rum, då prosten Aurelius till klockaren Nydahl överlämnade en belöningsmedalj för den senares framgångsrika arbete som vacciriatör. Medaljen vilken kmt honom nådigast tillagt, skulle bäras på bröstet, en bestämmelse som också intogs i protokollet.

Provinsialläkaredistrikt inrättades 1871 i Boxholm.

På 1880-talet var dr C. F. Almgren läkare i Boxholm och i början av

1900-talet dr Gyllencreutz, och. sedan 1920-talet dr Möller, dr Harald

Larsson och. dr Edman. Nuvarande läkare är dr Otto Wlk.

Efter koleraepidemin 1892 uppförde Boxholms AB ett epidemisjukhus vid Rösten Boxholm med 8 sängar. Sjukhuset är sedan länge nedlagt och kallas numera Villa Ekeberg.

Apoteket öppnades i Boxholm på 1860-talet.

Barnmorskor.

Fru Möller i Öringe var barnmorska 1859 och hade då haft tjänsten som sockenbarnmorska i över 20 år.

I många år fram till 1905 var Lisa Wikblad barnmorska och efter henne kom Alma Moberg som fortsatte fram till sin pensionering.

År 1925 anställdes Astrid Björk.

Boxholms BB öppnades 1940 och detta förestod Astrid Björk och Helga Jonsson till 1956 då BB lades ner  och de båda barnmorskorna gick i pension vid samma

Sjuksköterskor.

1 Boxholm bildades en “Skyddsförening” i början av 1890-talet som arbetade med symöten och försäljning av tillverkade handarbeten för att samla medel till avlöning av sjuksköterska som anställdes 1894.

Föreningen upplöstes 1907 och bolaget övertog helt kostnaderna för sjuksköterska vid bruket.

Brukssköterskor har bl a varit syster Cecilia och från 1940 till 1958 syster My.

1 slutet av 1800-talet fanns också en ”Skyddsförening” i Norra Ekeby. Denna förening underhöll en syster Lönnrot som hade som uppgift bland de sjuka i Norra Ekeby. Men “Skyddsföreningen” upphörde så småningom med sin verksamhet.

År 1920 startades "Ekeby fruntimmersförening" av Olga Nyström, f 1865, d 1946, Götevi och Serena Alin f  1867, d 1950, Fjättmunna som på olika sätt arbetade bland annat med symöten och auktioner för att kunna ha en församlingssyster anställd i N Ekeby.

Sjuksköterskor, Hemsystrar, Hemsamariter

“Ekeby fruntimmersförening” erhöll också kommunalt bidrag.

Första sjuksköterskan föreningen hade var Edit Wendel sedan kom Elsa Schyldt, f 1895, d 1938, därefter Sigrid Svensson och sist syster Naémi som arbetade fram på 1940-talets början.

“Ekeby Fruntimmersförening” ändrade sitt namn 1928 till “Ekeby Skyddsförening”. När Distriktsjukvården blev uppbyggd i Ekeby upphörde “Skyddsföreningen med sin verksamhet

Distriksjukvården.

Sjuksköterskorna Lisa Wasén och Anna-Lisa Rosengren-Petersson som kom till Boxholrn-Rinna distriktet 1939 var pionjärer inom distriktvården i Östergötlands län.

Syster Anna-Lisa som bosatte sig i Ljungstorp Rinna sn slutade sin tjänst 1942, men har ändå arbetat långa tider emellanåt i distriktvården, Från 1942 till 1945 var syster Lisa ensam om tjänsterna, hon bodde då i Boxholm. År 1945. flyttade hon till Lejondalen Ryckelsby och hade sedan i första hand Ekeby Norra och Rinna distriktet. Syster Lisa avgick med pension 1966.

Numera bor distriktsköterskorna i Boxholms tätort.

Hemsysterverksamheten.

På l940-talet fanns det hemsystrar både i Boxholm och Ekeby Norra. Ekeby Norra fick sin första hemsyster 1946. Bostaden till hemsystern var inredd på övervåningen i Lejondalen Ryckelsby.

Den första hemsystern var Astrid Andersson och sedan har bland annat  Margareta Andersson,  Anna-Lisa Skärlund-Thieme, Ann-Marie Svensson och Thyra Eriksson tjänstgjort som hemsystrar. Thyra Eriksson flyttade till Boxholm, sedan dess har ingen hemsyster bott i Ekeby Norra.

Hemsamaritverksamheten.

Omkring 1952 började hemsamaritverksamheten i Ekeby Norra.

Första hemsamariten var Viola Köhl Linnefors, sedan kom Gunhild Johansson Bergstorp Fjättmunna som hållit på som samarit till 1979.

Under årens lopp har det varit många kvinnor som ställt upp på detta sätt och hjälpt de gamla och sjuka så de kunnat vara hemma i sina egna hem så länge som varit möjligt.

Hemsamariterna började sin verksamhet i Bygget Boarp där Hilma Johansson, f 1866 d 1954, och hennes son Helmer Karlsson bodde.

Hilma Johansson “mor i Bygget” var sängliggande och hennes son, “Helmer Pos” kallad, skötte henne.

Deras hem var helt nergånget och det var ett hårt arbete för samariterna att få lite “fason” i stugan. Men de gav sig inte trots smuts och armod. Även hemsystrarna var där vid tillfällen och arbetade och allt ordnades tillsammans med syster Lisa Wasén, som även såg till att det korn rena sängkläder och dylikt till mor Hilma.

Syster Lisa Wasén lade ner ett stort arbete i sitt distrikt.

Som ovan nämnts hade hon omsorg om mor Hilma. Åren 1951 till 1954 besökte hon henne varannan dag vecka efter vecka, och år efter år och blev bara avbytt under semestern.

På vintern fanns det inte farbar väg till Bygget varför hon måste gå sista delen av vägen eller åka skidor och det rörde sig om 1300 -1400 meter från bilvägen till Bygget. Men under alla förhållanden fick mor Hilma sin vård.

Sommaren 1954 fanns ingen ersättare för syster Lisa som kunde åtaga sig skötseln av mor Hilma när syster Lisa skulle på semester. Så Mor Hilrna måste förflyttas till Slomarps Sjukhem (kallades då Kronikerhemmet) Mjölby. Det var svårt för mor Hilma att resa hemifrån, men hon fick löfte av syster Lisa att var det möjligt skulle hon få komma hem igen när syster Lisas semester var slut.

Både Mor Hilma och Helmer hade en stor förskräckelse för fattigvård och ålderdomshem, likaså för sjukhem. De tänkte på forna tiders åldringsvård! Några dagar efter sedan Mor Hilma kommit till Sjukhemmet mötte Helmer en av sina grannar som då frågade hur det var med hans Mor “ja får hon bara leva över solförmörkelsen kan hon nog klara sig ett tag till”.

Den 30 juni 1954 vår det nämligen så gott som total (0,998) solförmörkelse. På förmiddagen ringde Syster från Sjukhemmet och meddelade att (Mor Hilma avlidit, några timmar före solförmörkelsen som började kl 12,29 och slutade kl 14,55 allt den 30 juni 1954!

Så småningom kom Helmer till Ålderdomshemmet i Boxholm och, trots att han fruktat för detta, fann sig väl tillrätta där, ja han till och med trivdes där. Han tyckte han fick så god mat där och han sa “jag trodde man fick lov gå ut och köpa sig lite mat ibland om man inte skulle behöva vara hungrig när man var på Fattigstuga” Helmer avled år 1967.

Postförmedling

1 Boxholm inrättades 1787 ett Postkontor beläget i Brukskontoret.

En passus från ett sockenstämmoprotokoll 1859: Efter inbjudan från Sparbanksstyrelsen i Linköping bildades en “Sparkasseinrättning” för Ekeby församling. Ledamöterna i denna första bankstyrelse var följande:

Kaptenen C.F.Ström, notarien C.P.Burén, inspektoren J. Hederströrn och inspektoren C.V. Willde. Hederström i Ekeby militieboställe skulle sköta bokföringen och mottaga insättningar från de tre kyrkorotarna, och Willde på Boxholms bruk skulle ha samma uppdrag för de tre skogsbygdsrotarna. Det rekvirerades 100 motböcker. De räkenskaper och handlingar, som månatligen måste insändas till styrelsen i Linköping, skulle få 1äggas i kapten Ströms postväska.

Vid sekelskiftet fanns det poststation i Strålsnäs.

“Post Tilda”, Matilda Munther Andersson, f, 1863, d 1949, Peterslund Öringe Frälsegård hämtade posten i Strålsnäs med sin postkärra där de olika postväskorna med sin post till de olika gårdarna lades, sedan gick hon med den till Linnefors mejeri där postväskorna skickades vidare med mjölskjutsarna.

Post Tildas skolgång. hade nog varit minimal, hon kunde inte skriva, så Hilda Larsson, f 1884 d 1959, Öringe fick hjälpa henne när hon skulle skriva brev till sin dotter bland annat.

Föreståndare på Strålsnäs poststation var under många år Fröken Östberg.

Postbärare i Norra Ekeby har varit:

• Nordén i Bärbäck som var den förste,

• Oskar Libert,

• Nils Libert,

• John Tunhed m fl.

Sista tiden som Strålsnäs fanns kvar som poststation var den förlagd till järnvägsstation i Strålsnäs.

Sedan fick Ekebyborna i Norra delen Mjölby som poststation i några år, men sedan 1974-12-02 har de flesta fått Boxholm som sin postadress.

I södra delen av Ekeby ordnades icke postgång förrän 1939 ned Berne Sjögren som postbärare.

Telefonstationer

För att få öppna en telefonstation eller telefonväxel fordrades minst 5 abonnenter. Engångsavgiften var 20 kronor men höjdes till 50 kronor under 1930-talet. Varje abonnent fick själv bära kostnaden för sin telefonledning, men omkring 1935 kom frikretsen om 500 meter fri ledning som sedan utökades till 1000 meter och omkring 1939 ytterligare utökad att gälla 2000 meter. Bodde man utanför frikretseri fick man själv bekosta den överskjutande delen.

Abonnemangsavgiften per kvartal var 10 kronor, och var det inte över 35 abonnenter anslutna till den telefonväxel det gällde, fick den s k “Växelmakaren” uppbära abonnemangsavgiften som lön. (Denna lön kunde också betalas in natura.)

Boxholm fick telefonstation 1885. Telestationen var från start till automatiseringen inrymd i gamla ölstugan vid ån på Boxholms AB mark. Telestationen startade med 6 abonnenter och Anna Johansson som växelföreståndare. Anna Johansson fortsatte som växelföreståndare till 1937, alltså i 52 år.

Nästa föreståndare blev Maja Johansson som redan 1914, som artonåring, började hjälpa sin faster Anna Johansson med växeln. Maja Johansson stod kvar som föreståndare till Eva Blomqvist övertog ansvaret en tid innan automatiseringen kom.

År 1950 fanns 251 abonnenter, 1960 fanns det 699 och vid automatiseringen 1966 fanns 1240 abonnenter.

Strålsnäs telefonstation öppnades i början av 1900-talet i Karlsborg Öringe, flyttades sedan till Rydberga Öringe.

Anna Wah1ström var föreståndare under många år och en syster till henne, Fru Svantesson var också verksam på Strålsnäs telestation.

År 1945 blev Elsa Carlsson föreståndare och stod kvar som sådan till automatiseringen 1966.

Växeln var öppen kl 8,00 - 21,00 på vardagarna och på söndagarna liksom helgdagarna var det tre olika öppningspass.

Nattkoppling kom till 1950 då man kunde ringa direkt till Mjölby och därifrån komma vidare.

Ryckelsby telefonstation öppnades 1918. Den var först inrymd i Åhagen, därefter hos, arrendatorn hos August Alin, Alfred Adolfsson Ryckelsby.

År 1925 flyttades telestation till Ekenäs Ljungby och Anton Wisén blev föreståndare.

Det fanns då fem abonnenter:

Nr.2 Ljungby, nr.4 Åhagen, nr.5 Boarp, nr.6. August Alin samt talhytten nr.0.

Men följande nummer tillkom 1925:

Nr 3 Kvarnen, nr 7 Ryckelsby Frälsegård, och nr 8 Josef Johansson (Adolfssons efterträdare hos Alin).

Så småningom kom det till fler abonnenter:

Nr 9 Skinnartorp, nr 10 Gustaf Alin Fjättmunna och lite senare i tiden övertog Erik Alin Fjättmunna August Alins nr 6.

Växeln var öppen på vardagarna mellan kl 8,00 — 20,00 och på sön- och helgdagar i olika pass.

Är 1939 blev det direkt ledning till Mjölby så sedan behövdes inte gå över Strålsnäs telestation.

Karin Wisén övertog föreståndarskapet efter sin far Anton Wisén 1938 och stod kvar till automatiseringen 1966, då var abonnenternas antal över 100.

Mjölby telefonstation automatiserades l964.

Automatiseringen vid Boxholms, Strålsnäs och Ryckelsby telefonstationer togs i bruk 1966-05-24.

Affärer m.m.
När K.A Andersson byggt bostadshuset i Åhagen 1885 önskade folket i trakten att de skulle öppna en affär. Det fanns visserligen en ”snusbod” på trakten, men det var ej tillfyllest, så K.A. Anderssons maka, Hedvig, började med en affär i ett av bostadsrummen.
Behoven ökade på affärsutrymme så en affärslokal med lagerutrymmen byggdes strax intill bostaden. Makarna drev sedan affären till sonen Bror Andersson Landsäter övertog den för en tid men på 1920-talet övertog en annan av sönerna, Karl Andersson, f 1893 d 1980, affären. Han drev den sedan till 1964 då han lade ned den.
I början kom kunderna långa vägar ifrån, det fanns inte så många affärer på landsbygden, de kom från Rinna byn och gick över skogen förbi Diseberg, från Särstad också över skogen m.fl. platser.
Sortimentet i affären var stort, från vävmaterial, tyger, träskor, porslin till lantbruksredskap och specerier icke att förglömma.
År 1939 öppnade Wilhelrn Adolfsson affär i sin nybyggda fastighet Ådala, Ryckelsby. Omkring 1965 lades affären ned.

Speceriaffären i Öringe har haft många innehavare såsom Dahlman, Gullert, Gröndal, David Andersson och från 1935 0.F.Karlsson. Cirka 1970 stängdes även den affären.

1 början av 1900-talet fanns en affär i Björkbacken, Öringe men den lades ned före 1918.

Hjalmar Andersson, f 1886, d 1939, startade slakteri på Hagby gård i norra gaveln av ladugården. Han köpte djur som han slaktade och tillverkade charkuterier m.m. Köttkvarnen drogs med en hästvandring.
Han torgade i Boxholm, och färdades dit med häst och vagn.
År 1923 flyttade han och hans maka, Anna, till Brohagen, Hagby där de byggde slakteri. Han köpte också bil att ha varorna i på sina turresor. På torsdagarna körde han en tur med varor till kunderna i Ekeby, Öringe, Ingemarstorp, Strålsnäs och på fredagarna till Boarp, Stenstorp, Ljungstorp, Särstad och på lördagarna till torget i Boxholm.
 

Resande affärsmän:
Va1demar Stenqvist, död .i slutet av 1970-talet, började sin affärsrörelse med att sälja varor direkt i hemmen. Han öppnade sedan Walles Varulager i Boxholm. Stod också ofta på marknader med sina varor.
Östen Widahl åkte också omkring och sålde varor i hemmen. Bodde på olika platser som Boxholm, Rösäter i Rinna och Mjölby.

Holmqvist Dalen, Boxholm hade liknande affärsrörelse som de föregående.

“Lille Fredrik” från Mjölby besökte också bygden, han handlade med “Korta Varor”.
Marknader har hållits i Boxholm i många år och till långt in på 1900-talet,

Sågverk med mera

Förr skräddes virke till byggnation.
På 1920-talet till fram på 1940-talat köpte och sålde Sköld i Ryckelsby virke som gick till båtvike i Göteborg.
Det fick lov att vara fina bitar av tall 21-22 fot långa och 12-14 tum i fyrkant, och så skräddes de före leveransen.
Simon Johansson Lindstorp, Boarp var särskilt duktig på att skrä jämna bitar liksom Johan Larsson Kristineberg, Ryckelsby.
 

Spånspingare;
Einar Andersson Harnmarshult,
Klas Andersson,
Knut Fritz Kohagen, Boxholrn,
Maskinspingare Edvin Sköld Ryckelsby.
 

Kolning:
Mycket kol har framställts i skogarna, särskilt i skogar tillhöriga Boxholms AB i Malexandar och Blåviks socknar. Där ifrån det gick kolryssar med kol in på 1950-talet till Boxholms bruk, och så länge masugnen fanns kvar i Boxholm kolades i Dalen Bloxholrn.
1 Boarp kolades på 1910-talet av Pole Andersson i “Sågarhagen” tidigare kallad ”Bränhagen”.
 

Tjär- och Beckframställningar:

Vid sekelskiftet fanns tjärdal vid Arvidstorp, Boarp.
Ända in i senare tid har tjärbränning förekommit till husbehov på vissa platser.

Ekeby skola

Från 1837 har det funnits en skola med skolplikt men också med rättighet till skolundervisning för barn son uppnått sjuårsåldern.

Skolan i Ekeby hölls i sockenstugan och förste läraren var församlingens organist Carl Johan Svartling död 1842.

Nu blev även den fasta skolan flyttande ett tag med Steineck som lärare. På en sockenstämma 1856 bestämdes att en ny byggnad, bestående av sockenstuga, skolrum och kyrkobod skulle uppföras på den gamla stugans plats. En byggnadskommitté tillsattes, bestående av inspektor Scharin, pastor Lindhagen, rusthållaren Alin och byggmästare Anders Jönsson.

År 1857 var huset färdigt, ett rödfärgat tvåvåningshus. Det innehöll på nedre botten: förstuga, sockenstuga sant två rum och kök, och på övervåningen en skolsal samt ett boninqsrum.

Är 1858 beslöts att ordinarie skolläraren skulle undervisa i Muleboskolan från 1 februari till 21 juni och i Kyrkskolan från 1 juli till 21 november, och i Skogsborotarnas sydliga delar skulle barnen få undervisning i den flyttande skolan från 20 mars till 20 juni i Bösebo eller Trimplamo, och från 1 juli till 1 oktober i Fiskevik eller Kröcklekulla och som lärare valdes Axel Spångberg Brokulla. Spångberg efterträddes sedan av 15-årige Carl Fredrik Andersson Moen, Öringe.

Den första särskilda läraren vid kyrkskolan blev 1863 J 0 Tuneld som till en början stod under Steinecks överseende. Sedan kom i tur och ordning som lärare P M Hultqvist, Anders Gustav Andersson och år 1873 Carl Magnus Ståhl.

Åt 1875 Rom Carl Peter Engström som lärare till kyrkskolan. Han hade sedan 1873 varit anställd i den flyttande skolan. C P Engström hade sedan denna befattning vid Kyrkskalan kvar till 1915.

År 1901 fick Engström en biträdande lärare och den första var Signe Hjelmqvist och hon efterträddes 1904 av Ester Ljung.

Är 1907 blev det åter byte på tjänsten då Sigrid Nilsson kom, hon hade sedan tjänsten kvar till 1944 (dog:1971) och efterträddes av Brita Lönngren-Andersson Ekeby.

Träslöjd infördes i kyrkskolan 1892. Slöjdsalen hyrdes i Ekeby boställe.

Kyrkstämman beslöt 1894 bygga ett fullständigt skolhus. Byggnadskommitté blev: Prosten Julin, C P Engström, J Larsson i Linnefors, byggmästare Engstrand i Boxholm och brukspatron i W. Wettergren.

År 1897 stod det nya skolhuset färdigt och det gamla huset med skolsal och sockenstuga m m rivet,

Sockenmagasinet som låg bredvid revs samtidigt.

Skolan var under byggnadstiden inrymd i Svartå.

Småskolan som i början hölls på olika platser förlades så småningom till Svartå, Från 1881 var Albertina Claesson från Långliden småskollärare. Hon hade tidigare varit lärare i skogsbygdsskolan till 1889, då hon efterträddes av (Mia) Maria Sandberg-Molander. Mia Molander hade sin tjänst kvar till 1925,

Sedan kom Agnes Cassel och. efter henne var Alice Gustafsson småskollärare. Från 1897 hölls småskolan i den nybyggda skolan vid kyrkan.

C P Engströms efterträdare blev Simon Pettersson och där efter har Daniel Olsson, Erik Ouick, Nils Göransson och Alf Hellman haft tjänsten i nu nämnd ordning. Ovanstående lärare har också varit kantorer och haft kantorstjänsten i kyrkan samtidigt.

Fortsättningsskolan var i början ej obligatorisk men blev det i början av l920-talet. Fortsättningsskolan omfattade två årskurser.

Från 1932 kunde de flickor i Ekeby Norra som så ville, gå sista årskursen i fortsätningsskolan i skolkök i Flemminge skolkök.

Varjedags läsning infördes i kyrkskolan 1925.

Sjunde skolåret infördes i Ekeby skola 1938. Barnen fördes med skolskjuts till Centralskolan i Boxholm, för att där gå det sjunde läsåret. De fick ha smörgåsar med sig och så fick de gå till Flemminge skolkök på frukostrasten. Där blev de serverade varm choklad till sina smörgåsar.

Efter sjunde läsårets införande var det bara en årskurs i fortsättningsskolan.

Barnen i Ekeby skolan blev också så småningom serverade smörgåsar och varm choklad. Första tiden skedde serveringen i vestibulen för att sedan ske inne i skolsalen. Det var Maja Karlsson Svartå som skötte om detta arbete.

Sedan gjordes kök och matbespisningslokal i ordning i Svartå och där serverades lagad mat till skolbarnen på frukostrasten. Detta arbete med matlagning och servering skötte Anna Nilsson Hagby.

Städningen i skolan utförde under många år Alma Gustafsson, f 1863, d 1952, Tunaberg.

Vaktmästare i Ekeby skola var i många år Maja och Albert Karlsson Svartå och efter dem kom Gilles Pettersson Hemdala.

I mitten av 1950-talet började Ekeby skola komma i farozonen för indragningar av skolklasser.

Snart nog fick en del klasser åka till Flemminge skola, och skolan i Ekeby trappades ner när det gällde antalet klasser undan för undan.

När kantor Alf Hellman gick i pension 1965 lades skolan helt ner.

Skolhuset hyrdes ut till Högberg och Hultner AB Mjölby.

Skolan har sista tiden stått tom, och i dessa vinterdagar rivs den och allt skall jämnas med marken.

Tyvärr, bygden har mist ett viktigt centrum.

Folkrörelser

Boxholms Blåbandsförening bildades 1886 som nummer 9 i Sveriges Blåbandsförbund. Blåbandsföreningen byggde sin lokal, den så kallade Blåbandslokalen vid Nygatan år 1907.

Blåbandsföreningarna i Boxholm, Strålsnäs, Åsbo, Blåvik och Malexander bildade en krets, Blåbandskrets.

Verksamheten upphörde i Boxholm på 1960-talet.

Templet “Rätt och Sanning” inom NTO bildades i Boxholrn 1889-11-26. En sjukhjälpsfond bildades omgående och 1890 startade en syförening. Boxholms AB skänkte 1890 tvåhundra kronor till musikinstrument för en blåsorkester.

En ordförandeklubba köptes för 25 öre år 1894.

Verksamheten var livlig, år 1900 hade Templet 47 möten. Verksamheten lades ner 1950.

Templet “Rätt och Sanning” tog initiativ till att bilda en föreläsningsförening och Boxho1ms Föreläsningsförening bildades vid sammanträde 1897-09-19. Den nyvalda styrelsen utgjordes av ingenjör W. Sandahl, förvaltare K. Sjunnesson, skollärare A. Knutsson, verkmästare K. Ekedahl, stationskarl A. Hallén, smältsrned A.C. Gärling och snickare K.L. Anell.

Redan 1897-11—13 hölls första föreläsningen och verksamheten var mycket livlig i många år.

Sedan 1967 har föreläsningsföreningens verksamhet varit vilande.

Manskören “Sångarbröderna” Boxholm bildades 1908 och har fortfarande livlig verksamhet.

Ekeby Norra kyrkliga syförening startade sin verksamhet på 1880-talet.

En kuriositet:

När Hilda Andersson “Hilda Pontus” Vadstorp fyllde 90 år 1957 berättade hon att hon tillhört Ekeby kyrkliga syförening i 67 år!

Kanske ett rekord. Det var prosten Julin som startade syföreningen. Syföreningen är fortfarande aktiv.

Ekeby Sångkör fanns 1918 med kantor Simon Pettersson som ledare, sedermera domkyrkokomminister Torsten Borggård var med och startade denna kör. Åren 192-1931 var musikdirektör Daniel Olsson kantor i Ekeby och då ledare för kören. Sedan låg sångkören och dess arbete nere några år. Kantor Nils Göransson som hade sin tjänst i Ekeby 1935-1951 blev 1948 ledare för den nystartade Sångkören.

Åren 1952-1965 var kantor Alf Hellman körledare och sedan den tiden har kantor C.G. Moström varit ledare för sångkören.

Ekeby Föreläsningsförening bildades 1922. Förste föreståndaren blev kantor Daniel Olsson och ordförande Bror Andersson-Landsäter, Åhagen.

Inga föreläsningar har hållits sedan 1970.

Boxholms Evangeliskt Lutherska missionsförening.

Missionsföreningen var en frukt av den andliga väckelse, som gick over Boxholmsbygden vid 1840-talet. Det var då främst en ung informator, Clas Adolf Hultkrantz, som var anställd hos friherre af Burén, som höll bibelförklaringar i ett gammalt lusthus.

År 1868 kom apotekare Theodor von Zeipel till Boxholm, det var svårt få lokal till mötessamlingarna, då inredde apotekaren en möteslokal på apoteksvinden.

År 1876 stod Boxholms Missionshus färdigt att tagas i bruk för mötesverksamhet. Det var byggt på mark som Boxholms bolag upplåtit.

År 1877 bildades Boxholms Evangeliskt Lutherska Missionsförening, på uppmaning av lärare Carl Blomstrand, av 150 personer och förste ordförande blev apotekare Zeipel.

Redan 1870 fanns söndagsskolverksamhet och den pågår alltjämt.

Syförening har funnits sedan 1877 och är fortfarande verksam.

Ungdomsverksamhet förekom redan på 1890-talet, då med namnet Jungfru- och Ynglingaförening. Ungdomsverksamheten fortsätter men nu under andra beteckningar.

Tidigt anslöt sig Missionsföreningen till Svenska Missionsförbundet och 1924 ändrades namnet till Boxholms Missionsförsamling.

Boxholms Baptistförsamling bildades 1879 och fick från början 14 medlemmar. Församlingen var första tiden annexförsarmling till Linköpings första Baptistförsamling. Församlingen anslöt sig till Svenska Baptistsamfundet.

Även Baptistförsamlingen hade egen Gudstjänstlokal.

När riksväg 32 fick ny sträckning genom Boxholm kom missionsförsamlingens kyrka att ligga olämpligt och måste rivas, det var år 1967.

En ny kyrka byggdes som fick namnet Centrumkyrkan, den stod färdig 1970.

År 1978 skedde ett samgående mellan Boxholms missionsförsamling och Boxholms Baptistförsamling, den nya församlingens namn blev Centrumkyrkans Församling, och verksamheten bedrives i Centrumkyrkan.

Omkring 1880 bildades metodistförsamlingen i Boxholm. Metodistförsamlingen uppförde sin Kyrka vid Malexandervägen där Boxholms bolag upplät tomtmark.

Frälsningsarmén bildade kår i Boxholm 19l6. Förste kårchef var brigadör Greta Mattson som biträddes av löjtnant Ellen Gustavsson. Armélokalen, som låg vid Järnvägsgatan, invigdes 1926. De första mötena hölls i Blåbandslokalen. Frälsningsarmén har haft en livlig verksamhet i Boxholm med bland annat söndagsskola, syförening och hjälptrupp.

Boxholms Saronförsamling bildades 1942 och hade från början 5 medlemmar.

Verksamheten är förlagd till före detta Blåbandslokalen som församlingen äger och

ordnat till Gudstjänstlokal. Söndagsskola startades 1952.

Församlingen är ansluten till Örebro-missionen.

Ekeby missionsförsamling räknar sin begynnelse från 1894 då Rinna-Hogstads Friförsamling bildades.

År 1898 delades Friförsamlingen i två kretsar, Rinna och Åhagen. Dessa kretsar upphörde i och med att Ekeby Missionsförening bildades 1906. Den första ordförande och föreståndare i missionsföreningen blev Karl A. Andersson, f 1849, Åhagen. Han hade sedan 1896 varit ordförande i ovanstående friförsamling, och han stod kvar på denna post till sin död 1929. Efterträdare på ordförandeposten blev Karl A. Anderssons måg Karl Andersson, f 1886, Ekeby boställe. Han tjänade till sin död 1937 då Gideon Karlsson, f. 1891 d. 1976, Boarp valdes till ordförande. Han i sin tur stod kvar till 1961 då nuvarande ordförande Per Andersson Ekeby boställe intog den plats som hans far och farfar tidigare haft.

Ekeby Missionsförening ändrade 1942 sitt namn till Ekeby Missionsförsamling.

Ekeby Missionsförsamling tillhör Svenska missionsförbundet.

Församlingens Gudstjänstlokal, Ekeby missionshus, invigdes 1905, ombyggdes 1939.

Ekeby Kristliga Ungdomsförening bildades 1903 och hade från början 20 medlemmar.

Juniorförening har också funnits men är nedlagd.

Söndagsskola har hållits i många, många år med olika lärare som troget ställt upp på söndagsmorgnarna för att möta barnen i missionshuset för en stunds samvaro och undervisning. Sedan många år är det Brita och Lars Andersson Gärdebo, Ekeby som har ansvaret och arbetar i söndagsskolan. Närmare ett 20-tal barn är för närvarande inskrivna.

Likaså har i många år en syförening arbetat inom missionsförsamlingen och är fortfarande verksam med 15-20 aktiva deltagare.

IOGT-logen nummer 4815 “Ekeby Framtid” bildades 1925-12-06 av 26 medlemmar med Sven Franzén, f 1903, Hagby som ledare, och Gunnar Johansson som sekreterare.

Logen hade sina sammankomster i skolan och någon gång i Bergstorp, Fjättmunna, men när samlingslokalen i Svartå blev klar 1929 förlades sammankomsterna dit. Verksamheten var livlig i början men fram på 1950-talet började intresset för Logens arbete dala.

Troligen var det sista protokollförda mötet 1951-10-30, ordförande var då Oskar Johansson Linneberg och sekreterare Göte Nilsson Hagby. Logen hade ett bibliotek som man hade öppet i det längsta för utlåning, men så småningom överlämnades böckerna till kommunbiblioteket i Boxholm.

Ungdoms1ogen nummer 2107 “Snödroppen” inom IOGT bildades 1930-12-14 med 61 medlemmar. Förste ordförande var Arvid Franzén, f 1917, Hagby och sekreterare var Astrid Johansson Hagby.

Sista protokollförda mötet var 1943-02-14, ordförande då var Astrid Ahl och sekreterare Gunnar Ahl båda från Hagby. Därefter upphörde logens arbete i brist på ledare.

Ekeby Hembyds- och Fornminnesförening startades 1930. Förste ordförande blev Rupert Isaksson. Föreningen har lagt ner ett stort arbete på att bevara den gamla kulturen och miljön i sina samlingar i Hembygdsstugan “Boden” och i de övriga gamla husen som föreningen köpt och uppfört på området omkring “Boden”, och på mark som också inköpts. Även hembygdsböcker om Ekeby har utgivits av föreningen.

Föreningen startade på initiativ av dåvarande v. pastorn Gustav Törnvall, och 125 medlemmar anslöt sig från början.

Nuvarande ordförande är Lars Andersson Gärdebo, Ekeby.

Ekeby-Holaveds Sportklubb bildades 1934 på initiativ av Hans Hansson senior Öringe, Erik Nyström Götevi, Åke Nilsson Ekeby, Erik Alin Fjättmunna och Hans Hansson junior Öringe.

Sportklubben ägnade sig i första hand åt skidåkning och skidtävlingar. Redan 1935 skickade Sportklubben Hans Hansson jr, f. 1916 d. 1979, till Småland-Östergötlands vinterspel i Eksjö, och där tog han hem segern i juniormästerskapstävlingen 15 km på skidor. Denna seger följdes sedan av flera liknande.

Så småningom började Sportklubben intressera sig för fotboll.

Sportklubben köpte mark till fotbollsplan från Ingemarstorp Strålsnäs och iordningställde Ingemarsvallen där fotbollsmatcher arrangeras. Även en paviljong uppfördes på området.

Nuvarande ordförande i Sportklubben är Thore Johansson Strålsnäs, och ordförande i skidsektionen är Sten Nilsson Götevi.

Strålsnäs Skytteförening hade under många år Otto Gustafsson Strålsnäs som ordförande och hans efterträdare som ordförande blev Hans Hansson sr, f. 1893. Omkring 1960 gick Strålsnäs Skytteförening upp i Boxholms Skytteförening.

Boxholms första Folkets Hus uppfördes i slutet av 1880-talet av byggnadsföreningen Minerva och användes som sådant ända till det nya Folkets Hus vid Storgatan stod färdigt att tagas i bruk 1939.

Fackförbund

År 1907 bildades avdelning 184 av järn- och metallindustriarbetareförbundet i Boxholm.

Lantarbetareförbundets avdelning 231 Strålsnäs startade 1937 och är fortfarande verksam trots minskningen av arbetskraften i lantbruket.

Träindustriarbetareförbundets avdelning 11 Boxholm hade tidigare en sektion i Ryckelsby.

Inom Ekeby Arbetarekommun bildades 1945 byggnadsföreningen “Våra Krafter”, och som ordförande valdes Axel Almén Ryckelsby.

Byggnadsföreningen köpte ett markområde från Fjättmunna Norrgård för 500 kronor för att där ordna en festplats med dansbana

Området fick taga upp det gamla namnet Granforsen.

Första festen hölls redan i juli månad samma år.

År 1952 inköptes dansbanan i Linneberg, Öringe som fick ersätta den gamla dansbanan på Granforsen.

På våren 1954 började man planera för en samlingslokal på samma område. Man hade en del rivningsvirke över som man ville skulle komma till användning.

Byggmästare Johan Larsson (då 77 år gammal) Kristineberg, Ryckelsby åtog sig ledningen av bygget, och medlemmarna utförde mycket frivilligt arbete. Summan för lokalbygget blev 16000 kronor.

Vid invigningsfesten medverkade Signe Olsson Mjölby och tre generationer Stenkvist Boxholm, nämligen Georg, Georg Valdemar och Rolf.

Omkring 1970 övertog CUF Granforsens festplats och har drivit den några år.

Festplats med dansbana har funnits i Linneberg, Öringe.

Sommarfester med dans har hållits på Augmentet, Öringe med olika organisationer som arrangörer som till exempel Skytteföreningen, Sportklubben och Arbetarekommun.

Hembygds- och Fornminnesföreningen brukar ordna fest vid Hembygdsstugan Boden midsommarafton då mycket folk från när och fjärran brukar möta upp.

Ekeby Sångkör brukar varje Valborgsmässoafton inbjuda till våreld, med samling vid vägen till Hagtorpet, Ekeby, där kören bjuder på vårsånger och tal till Våren med mera

En lokalavdelning av RLF, Riksförbundet Landsbygdens Folk, bildades i Ekeby 1933-11-08.

Till styrelse valdes Karl Eklöf Flemminge ordförande, Erik Nyström Götevi, Ernst Karlsson Hybbeln, Thure Wiström Lagnebrunna och Nils Alm Bleckenstad.

För cirka 10 år sedan ändrades namnet till LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.

LRF:s lokalavdelning Boxholm nuvarande ordförande är Magnus Petersson Ljungby.

Gästgiveri, vägar, samfärdsel med mera

Ett ordspråk:

Det var resandes ensak med anspelning på den gamla gästgivareordningen, som i den parodierade travesteringen påstods innehålla bestämmelsen, att gästgivaren var skyldig att till resandes bekvämlighet sätta “stång i vägg”, men däremot icke var ansvarsskyldig, om resanden vid begagnandet av anordningen blev biten av gris: “det var resandes ensak”.

I Ekeby socken har funnits tre gästgivaregårdar sedan gammalt.

P D Widegren omnämner i Ny beskrivning över Östergötland 1828 ”de trenne Gästgivaregårdar som ligga vid de tvenne landsvägar som sträcka sig genom socknen:

Hester, varifrån skjutsas till Säthälla 2, Dala 1 1/4, Ryckeisby 1 1/4 och Ramsmåla 2 1/4 mil med 4 håll-, 2 gästgivare egna (varannan dag) och 38 res. hästar.

Dala, varifrån skjutsas till Mjölby 3/4, Hester 1 1/4, Ryckelsby 1/2  och  Björke 1 1/2 mil med 4 håll-, 2 gästgivare egna (varannan dag:) och 35 res. hästar.

Ryckelsby, varifrån skjutsas till Hester 1 1/4, Östad 1, Dala 1/2 och Skänninge 1 3/4 mil med 2 gästgivare egna och 10 res. hästar.

Om Hesters Gästgiveri, som omnämnes redan 1683, säger Anton Ridderstad i sin beskrivning över Östergötland: ”På 1830-talet hette ägaren Per Adolf Gripensköld och där fanns en traktör som hette Per Wilhelm Luthander och en gästgivare vid namn Sven Andersson. Vidare fanns 8 hållkarlar, 2 gårdsbrukare samt pigor och drängar.

Omkring 1850 ägdes Hester av kronolänsman Nelson i Backasand. Då var C J Johansson och C A Svensson innehavare av gästgiveriet, och Gustaf Olofsson var arrendator. Under 1870-talet var bröderna Nicolaus och Jonas Nilsson ägare av Hester, och Gustaf Olofsson var restauratör. Arrendator var A J Nilsson

År 1885 blev Karl Henrik Brun ägare och brukare av gården.

Hesters Gästgivaregård revs 1891.”

Dala Gästgivaregård är flyttad till Mjölby och finns vid Magasinsgatan men är påbyggd en våning. Hembygdsstugan Boden lär ha varit hållgård till Dala Gästgivaregård.

I Ryckelsby storskiftes beskrivning 1772 talas om Ryckelsby Gästgivaregård, står för Frälsedonationshemman till Vadstena Krigsmanshus, åboer var då Magnus Wahlberg, som även hade del i Rusthållet, och Märta Olofsdotter.

Och i laga skiftesbeskrivningen för Ryckelsby på 1850-talet talas om Vadstena Krigsmanshushemman, Gästgivaregården. Åboer på livstid var då Erik Rydberg eller dess arvinge C J Alin på den ena halvan av hemmanet och på den ändra halvan Sven Jaensson. Det fanns stall med 6 spiltor på den ena gården och stall med 4 spiltor på den andra gården.

Gårdarna låg ganska nära Ryckelsby boställe mellan ån och vägen Ryckelsby – Väderstad, men flyttades vid laga skiftet.

Sven Jaensson flyttade och byggde upp vad som kallas Ryckelsby Frälsegård som hans son Jakob Vilhelm Svensson övertog omkring 1880 och brukade till sin död 1926. Därefter över tog sterbhuset gården, men nu mera har den gått ur släkten. En dotter till J V Svensson, Ingrid f 1895, är fortvarande boende på Frälsegården.

År 1858 uttalade sig sockenstämman för järnvägförbindelser från Sommen till Norrköping och Vadstena. ”Genom Sommens förbindelse medelst järnväg med hamnarna i Vadstena och Norrköping skulle oberäknelig fördel beredas Kinds, Ydre, Göstrings och Norra Vedbo härad på skog, spannmål och ladugårdsprodukter rika härad, bland vilka de två förstnämnda samt södra delen av Göstrings, från avsättningsorter avlägsna, för närvarande sakna lämpliga kommunikationer”.

De backiga landsvägarna påtalas också i inlagan. Särskilt nämns vägen Mjölby-Hester med sina stora backar mellan Bleckenstad och Gäddhem vid Öringe, samt vid Boxholms bruk och från Höga rösten, vid Grebo, till länsgränsen.

Östra stambanans sträckning genom socknen var klar 1874 och den invigdes då.

Gästgiveriernas betydelse minskade när stambanan kom till, men i början av 1900-talet startades i Boxholm Janssons Gästgiveri. År 1913 fanns där 8 hästar. Man körde åt olika håll som till exempel Kisa, Malexander, Ulrika, Vadstena, Ödeshög och Väderstad.

Kuskar var bland andra Sigfrid Glaad, f. 1887 d. 1971, Hanarp och Axel Nilsson Boxholm.

Omkring 1920 skaffade gästgivare Jansson hyrbil, troligen den första hyrbilen i Boxholm.

I Norra Ekeby fick Ernst Johansson, f. 1905 d. 1978, Lindstorp droskrättigheter 1928. Han sålde 1931 rättigheterna till Carl Rosén Ryckelsby.

År 1952 flyttade Rosén till Boxholm med sin droskbil.

Till in på 1930-talet åvilade underhållet på de allmänna vägarna de som var ägare till fast egendom. Det gällde grusning av vägbana samt snöröjning, vägsträckans längd det gällde berodde på fastighetens storlek. Det var ibland långt från den underhållsskyldiga fastigheten till den vägsträcka ansvaret gällde.

Även en särskild vägskatt uttogs men bortföll 1944 då Staten övertog kostnaderna för de allmänna vägarnas anläggande och underhåll.

Bussförbindelser finns med Mjölby och Tranås men i den Norra och Västra delen av socknen är förbindelserna med någon tätort dålig. Men på 1940-talet till in på 1960-talet fanns det bussförbindelser även i de delarna med både Boxholm och Mjölby.

Lite olika minnesbilder.

Den 15 april 1760 trädde Ekeby församling tillhopa att välja föreståndare till den upprättade brandstodskassan.

År 1858 donerade fältkamrer S. J. Bergman Boarp 500 riksdaler riksmynt till ett sockenbibliotek.

Den 25 juli 1860 var allmänt länsrnöte, lantbruksmöte, ordnat i Boxholm. Ett tusental personer besökte mötet. På kreatursutställningen visades 98 djur.

Brännvinsbränning, var vanlig för på gårdarna. Till exempel fanns på gästgivargården i Ryckelsby två brännerier på 1850-talet, och även i Boarp fanns bränneri. Greve M. Klingspor säger härom i sitt till förvaltningsutskottet insända protokoll över Göstrings hushållningsgilles sammanträde å Grönlund 1852:

Brännvinsbränningen var fordom en allmänt tillitad bi-industri, vilken här som annorstädes mäktigt bidrog till ängsförstörelsen. Den har koncentrerat sig, på färre händer och bedrives nu mera endast av de mera bemedlade bland allmogen, som ännu hava något att förlora på denna rörelse”.

Bland framstående odlare av slåtter- och betesvallar omnämner Hushållningssällskapet på 1840-talet S.J. Bergman Boarp.

Theodor Petersson i Fjättmunna köpte Ljungby gård 1913. Han gjorde där ett försök att med vattenkraft från Lillån vid Kvarnfällan få dragkraft till sitt tröskverk. Det har funnits märken efter bockar till en transmissionsanordning på nedsidan av bron till Ljungby. Effekten blev för dålig så det lyckades inte.

Han hade även tanke på att anlägga ett elektricitetsverk vid Kvarnfällan men det förverkligades aldrig.

En av kursdeltagarna, Bertil Johansson Bergstorp, berättar: “Vi kom från Brännbolskärr i Rinna till Svarvarhem, Boarp 1914 där min far, Henning Johansson, f. 1879 d. 1935, var dagsverkstorpare. Han var mycket intresserad för djur. Därför gick far och en av oss pojkar varje höst till marknader i Småland bland annat till Frinnaryd, Hullaryd, Aneby, Vireda med flera platser. Vi gick från Svarvarhem i kvällningen och var framme vid marknadsplatsen på morgonen, och efter marknaden gick vi samma väg hem för att vara åter på morgonen.

Far köpte småstutar som han tämjde. Vi barn fick då först gå före och leda dem. Särskilt på vintern då det kunde vara mycket snö var det tröttsamt för det kunde taga ganska lång tid innan de var styrtama.

Lagom till våren var stutarna tama så då kunde torpet brukas med dem. När sedan höstplöjningen var gjord såldes de som dragoxar.”

Den siste lantbrukaren i Ekeby som använde oxar som dragkraft i lantbruket var Simon Johansson Lindstorp, Boarp. Han sålde oxarna 1947.

1980-03-10 fick Lilly Johansson Haga, Hagby hämta en guldmedalj ur kung Carl XIII Gustafs hand under Lantbruksveckan i Stockholm. Guldmedaljen fick hon för minst 23 års felfria mjölkleveranser och efter 1500 godkända stickprov på mjölkens hållbarhet, renhet, lukt och smak!

Under de båda första årtiondena på 1900-talet hade Bror Andersson - Landsäter, som var skicklig fotograf, en fotografiateljé i Åhagen. Han har med sin kamera räddat många gamla fina Ekeby motiv från att glömmas.

Theodor Petersson, d 1921, Fjättmunna var den förste i Ekeby som hade personbil. Hjalmar Kindgren var chaufför hos honom. Men vägen till Fjättmunna var för smal för bilen så den fick de lämna i Öringe.

År 1864 var ett stort bröllop i Linnefors då Larsson gifte sig. En orkester från Linköping spelade “Björneborgarnas marsch” för bröllopsföljet under färden till Linnefors från Ekeby kyrka.

Det var så mycket gäster bjudna så när första ekipaget var framme vid Linnefors var det sista fortvarande kvar i Ekeby.

Bröllopet varade i tre dagar. Gäster och hästar var inkvarterade i gårdarna i Öringe.

Ola Nilsson Klockargården Ekeby var fjärdingsman 1903-1928 och kyrkovaktmästare 1921—1946.

1 backstugan Brostugan, Knippe bodde skomakare Gustav Andersson i många år. Stugan var en ryggåsstuga, alltså fanns det inget innertak. Gustav Andersson hade det fattigt och eländigt och var nästan döv. Till slut skickade Pole Andersson Boarp två karlar med häst och vagn som förde honom till Fattigstugan Svartå. Detta hände omkring 1912.

1 Mygghem, Boarp bodde Gustav Hall-Karlsson “Gösse Hall”, ett orginal. Död 1944.

Sandstugan, “Slottet” kallad, söder om Hester, hade jordgolv. Var bebott in på 1920-talet.

1 Boden bodde på 1920-talet Klara och i Hagtorpet “Lilla Klara”.

På norra sidan om “kyrkvägen” i Öringe nere vid vägkorset fanns två små stugor “Halvspann” där Ester Andersson bodde på 1920-talet och “Kappen” där Ulla Johansson bodde.